Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.

Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som är framställda från statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom att välja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstäthet, kunde en generell bild på kommunnivå skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de två partierna var starka respektive svaga. På detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpå slutsatser kunde dras utifrån kombinationen av dem..

Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.

Intresset för fiske i Sveriges sjöar har blivit stort, men för att fiskevattnets tillstånd inteska försämras så behöver man värna om Sveriges sjöar bättre än i dagsläget. SverigesSportfiske- och Fiskevårdsförbund har tidigare försökt att få in rapporter på fångster avfiskarna via enkäter och via deras hemsida. Detta resulterade dock i få rapporteringar.Problemet ansågs inte ligga i viljan att rapportera då, i en undersökning, hela 90% svaradeatt de ville rapportera sin fångst. Problemet ansågs istället ligga i sättet att registrera enfångst. Detta skall förenklas genom en mobil applikation vilket ger möjlighet till att rapporterafångsten direkt på plats.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Uppsatsen behandlar den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt ställningstagande i Kosovokonflikten år 1999, Afghanistankonflikten år 2001, Irakkonflikten år 2003 och den pågående Darfurkonflikten utifrån en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska säkerhetspolitiska retoriken kring normer som är stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida den svenska statens normativa ställningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar på att det i den svenska säkerhetspolitiska diskursen framhålls värdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter är inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar på att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger på en nyttomaximerande aspekt, det vill säga Sveriges normativa ställningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter är inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Informationssäkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras av kommuner, med fokus på den administrativa verksamheten. Metoden som används är en kvalitativ studie baserad på intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillräckligt skydd för flera områden men också att det finns områden med brister främst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning där kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgängliga standarder. Som en del av arbetet presenteras även ett antal förbättringsförslag bland annat relaterade till utbildning av användare och ansvariga, som kan användas av kommunerna.

Denna uppsats belyser byggnadsnämndens agerande i ett municipalsamhälle genom en analys av protokoll från byggnadsnämnden. Uppsatsen hanterar även frågan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering påverkade byggnadsnämndens agerande. Det municipalsamhälle som ligger i fokus för denna uppsats är Nyfors som växte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien är att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som är intressant med studien är att se hur en modern stadsdel växer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering.

Staten har sedan år 2000 i ökande grad kompletterat styrningen av kommuner och landsting med hjälp av öronmärkta stimulansmedel riktade till specifika områden. Från 2010 och fram till och med 2014 har Socialdepartementet tecknat årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) om ett omfattande reformarbete riktat till landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård samt kommunernas socialtjänst. Reformen benämnsBättre liv för sjuka äldre, där en viktig ingrediens har varit ekonomiska incitament i form av prestationsersättning.Syfte med denna studie är att belysa vilken påverkan styrsättet med förbestämda kvalitetskriterier och prestationsbaserad ersättning får på personalen i kommunal äldreomsorg. Studien är en fallstudie av implementering, där Arvika och Kristinehamns kommuner exemplifierar fallet. Det är en kvantitativ undersökning som bygger på 574 enkätsvar från olika personalgrupper inom kommunernas äldre-omsorg.Styrning med prestationsersättning sker inom många områden, men denna studie avgränsas till att un-dersöka ett nytt sätt att arbeta förebyggande inom äldreomsorg.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet.

Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 för att underlätta ett återinträde in i arbetslivet för personer som har svårt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner återspeglas i antalet nystartsjobb på kommunnivå. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner påverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning används ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade också på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvånare i procent av kommunens totala invånarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvånare som endast slutfört en tvåårig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invånarantal.

Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna.