Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..

Sveriges elpris har under åren stigit avsevärt, något som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sänkas. Arbetet ärfokuserat på belysningen i den del av fastigheten där åtgärder inte redan har genomförts.Energimätningar har utförts för att kartlägga det nuvarande tillståndet i derasbelysningsanläggningar. Mätresultaten gav underlag till de åtgärdsförslag som redovisasi rapporten. Åtgärdsförslagen innehåller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande åtgärden är.Resultatet visar på att de största energibesparingarna kan ske i de äldrebelysningsanläggningarna i fastigheten.

Drottningholmsparken under 1900? talet? beskriver vilka förändringar och restaureringar som genomförts i lustträdgården och parken från 1900 fram till idag och hur man sett på det historiska arvet. Den tar upp och visar på förändringar som skett i synsättet på historiska trädgårdsanläggningar. Att kungafamiljen bosatte sig på slottet och att Drottningholm blev Sveriges första världsarv ledde till att besökarantalet ökade. Uppsatsen redovisar hur man nyttjat Drottningholmsparken som en publik park för olika typer av arrangemang och hur administrationen sett ut under olika tidsperioder.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer.

Denna studie redovisar den frivilliga information som svenska VD och koncernchefer tar upp i VD orden i sina årsredovisningar. Syftet är att analysera var Sveriges redovisningsutveckling är på väg, genom att bland annat ställa de svenska VD orden i jämförelse med utvecklingen av öppenhet i årsredovisningar inom detta område i framför allt USA och Storbritannien. De undersökta VD orden kommer från årsredovisningarna hos de 18 svenska börsnoterade företag med högst värde på sin aktieomsättning år 2005. Eftersom det fortfarande inte finns någon fullständig teori inom detta område har ett induktivt förhållningssätt använts. De metodologiska val som gjorts är inspirerade av det som Glaser och Strauss (1967) kallar för grounded theory..

Titel: Vad påverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag?Problem och bakgrund: Vid årsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. Kprojektetär uppdelat i fyra olika regelverk baserat på företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En delföretag kommer vara mer eller mindre tvungna att använda ett särskilt regelverk till följd av sinstorlek medan några har möjligheten att välja då de ligger på gränsen mellan två regelverk. Vad harbetydelse och påverkan för dessa företag när de står inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3,är komponentmetoden som ska användas för värdering och avskrivning av fastigheter.

I enlighet med Sveriges innovationsstrategi bör småföretagare rusta sig inför framtiden genom att bli mer innovationskraftiga, detta för att småföretagare kommer att stå för en stor del av arbetsmarknadens tillväxt. Ett viktigt led i innovationsarbetet är att titta på den interna processen i ett företag med avsikt att urskilja förbättringspotential för att öka innovationskraften. Studien syftade därmed att undersöka ett mikroföretags tjänsteinnovationsprocess samt faktorer som inverkar på processen. Det undersökta företaget har tillgång till unik data och verkar i den privata tjänstesektorn. Genom intervjuer med samtliga personer i företaget har deras utvecklingsprocess undersökts utifrån ett innovativt perspektiv. Resultatet har jämförts med forskning på området och sedan analyserats utifrån dessa teorier.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..

Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden ? publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande.Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå.

Detta fördjupningsarbete åskådliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjänst. Ett av syftena var att ta reda på innebörden i uttagningskraven och varför de är utformade som de är. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjänstgöra utomlands och i viss mån vad civilpolisarbetet innebär, samt vilka skillnaderna är jämfört med nationell polistjänst. Arbetet är en kvalitativ studie och information har inhämtats från litteratur, Internet och muntliga källor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrämjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras.

Föreliggande uppsats är en gestaltningsstudie, frågan är om och hur de offentliga värdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gällande Migrationsverket. Vår undran är om det svenska folkets låga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur värdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen är regeringsuppdraget angående offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod är innehållsanalys och materialet utgörs av två av Sveriges mest besökta tidningar på internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att värdeprinciperna till viss del gestaltas i media.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94..