Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).

Officersyrket är föränderlig. Hur har de senaste årens förändringar i svenska försvarsmakten förändrat synen påofficersyrket? Hur påverkar ökad ålder i kombination med nivåhöjande utbildning synen på officersyrket? Vad ärkonstant och vilka är trenderna i denna syn? Går det även att i materialet finna förklaringar till den eventuellt förändradesynen? Genom svaren på dessa frågor ges även en indikation på hur stabila svaren från respektive delområde i tidigareforskning är i dag. Slutligen vill jag veta vilka tecken som i det empiriska materialet går att finna på att det svenskaförsvaret följer de övriga europeiska makternas militära utveckling? Efter problemformulering valdes informanter blandelever vid Försvarshögskolan och Militärhögskolorna för att delta i enkätundersökning.

Under senaste decenniet har Försvarsmakten omstrukturerats och allt färre ungdomar genomför värnplikt. Samtidigt har Sveriges internationella åtaganden ökat vilket fått konsekvenser för rekryteringsbasen och möjligheten till personalförsörjning av förband för internationella insatser. Enligt Målbild 2010 skall 30 % av en ålderskull värnpliktiga rekryteras för att klara av personalförsörjningen. Studien har genomförts som en kvantitativmetod. Arbetssättet har varit deduktivt där motivationsteorier har använts.

The purpose of this Master?s thesis is to describe and analyse the development of the public and the study circle libraries in the district of Kolbäck during the period of 1913-1954. The factors important for the library development described in sub-questions are: financing, locality, staffing, stock of books, book-lending level and uniting district effects. I use a hermeneutic interpretation model of interaction between the parts and the wholes, between reasons and results. This research leans mainly upon material which is sent to be deposited in archives in Hallstahammar, Västerås and Grängesberg.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.

Antalet verksamma tandläkare blir allt färre till en följd av det pågående generationsskiftet inom tandvården. Samtidigt genomgår Folktandvården likt andra vårdinstanser förändringar för att effektivisera sin verksamhet. Syftet med denna studie är att utröna om förändringen kommer att påverka tandvården på landsbygden. Vidare avses att undersöka hur tandvården kan effektiviseras genom samarbeten för att säkra efterfrågan på tandvård, framförallt på landsbygden.  I studien undersöks hur utbudet av tandvård på landsbygden påverkas av de strukturomvandlingar som ökade kostnads- och effektiviseringskrav samt generationsskiftet inom tandvården medför.

Detta är en studie som genom nio kvalitativa intervjuer undersökt om och hur Spotifys tjänster erbjuder människor nya sätt att lyssna, använda och få tag i musik legalt. Målgruppen har varit fokuserad till 22-26 år där informanterna fått berätta om deras lyssnarvanor och åtkomst av musik sett över en tioårsperiod. De har även svarat på vad de tycker om möjligheterna Spotify erbjuder och vad de tror om den framtida musikmarknaden. I studien presenteras även musikbranschen och vad som hänt med den under de senaste tio åren, samt hur illegal fildelning och nedladdning påverkat en bransch som varit stadig under många år.Resultatet av mitt material visar på att Spotify har gjort att folk laddar ner mindre musik. Den digitala musikförsäljningen har ökat och gått om den fysiska, där streamingalternativ som Spotify är det som drar in mest pengar till bolagen idag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs då det är kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden är en tidigare b-uppsats som visade på brister i eftervården för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie där vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade på att det är viktigt med samarbete och nätverk då det oftast finns många aktörer som kan hjälpa målgruppen, så som socialtjänsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan målgruppen få hjälp att komma tillbaka in i samhället och få ett självständigt och värdigare liv.

Sveriges missbruksproblematik är idag avsevärd och växande. Studier och utredningar har visat att allt fler individer undviker att söka hjälp för missbruksproblem. Det uppfattas inte bara finnas hinder för att blir missbruksfri utan också för att söka hjälp inom missbruksvården. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare inom olika verksamheter uppfattar att substansmissbruk utvecklas och vilka hinder som uppstår i behandlingsprocessen. Syftet var även att undersöka hur det i Sverige idag arbetas för att motverka substansmissbruk.

Bakgrund: Alla företag utsätts för risk i någon grad. Ett exempel är flygbranschen, vars intäkter kan minska betydligt om kunderna inte längre vill besöka ett resemål pga. att det skett något obehagligt i området. Om företag, i sina årsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsätts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osäkra. Investerarna kommer då att kräva en högre riskpremie, vilket förstås är negativt för företaget.

Rapporten underso?ker en metod fo?r att gestalta en historisk ljudvandring genom Sko?vde stads ljudlandskap under 1700-talets andra ha?lft. Till underso?kningen sammansta?lldes en metodik da?r fundamenten var tankesa?tt och begrepp influerade fra?n tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat pa? metodiken framsta?lldes en prototyp av en ljudvandring genom Sko?vde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är: Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden. Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

Denna studie undersöker om könsskillnader i självskattad allmän hälsa inom Sveriges befolkning kan förklaras av att kvinnor tenderar att ha i genomsnitt längre totala arbetstider, när betalt arbete och hushållsarbete summeras. Den undersöker även om könsskillnader i arbete med fysisk ansträngning eller arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna i självskattad allmän hälsa i den förvärvsarbetande befolkningen. Data från Levnadsnivåundersökningarna år 2000 analyseras med binär logistisk regressionsanalys. Ett representativt urval av Sveriges vuxna befolkning (N=3899) analyseras för att undersöka om total arbetstid kan förklara könsskillnader i självskattad allmän hälsa. Ett urval av förvärvsarbetande (N=2646) analyseras för att undersöka om arbete med fysisk ansträngning och arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna.