I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kÀrnkraften pÄ elpriset för svenska hushÄll pÄ den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som Àr baserad pÄ utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har anvÀnds i analysen. Den ekonometriska modellen bygger pÄ tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha pÄverkat elpriserna. Studien har avgrÀnsats till insamling av datamaterial frÄn Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet frÄn den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kÀrnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushÄllens elpriser med drygt 9 procent.

Syftet med denna studie Àr att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i Är, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hÄrd kritik. Diskussionerna baseras mÄnga gÄnger pÄ utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp sÄ som mÄngfald och kvalitet sig gÀllande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras pÄ Àr insamlat frÄn Sveriges största riksstÀckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

Utvecklingen inom förmedling av bostÀder har gÄtt snabbt sedan internet blev en del av vÄrvardag. Idag vÀnder vi oss online för att hitta vÄr nya bostad och detta ger möjligheten attfölja bostadsmarknaden pÄ ett helt nytt sÀtt. Denna uppsats undersöker relationen mellanSveriges bostadsköpares sökbeteende pÄ Sveriges utan tvekan största bostadssöksajt Hemnetoch Riksbankens rÀntebesked.Genom att analysera det totala antalet sökningar gjorda pÄ bostadsrÀtter, hus och fritidshus vidav Riksbanken rapporterade rÀntehöjningar, rÀntesÀnkningar samt en lÀmnad oförÀndradreporÀnta försöker författarna se om sökbeteendet Àndras. Sökbeteendet fyller funktionen aven ny möjlig indikator för efterfrÄgan pÄ den Svenska bostadsmarknaden. Den statistik somundersöks strÀcker sig frÄn tidsperioden april 2011 till april 2013.Resultatet av studien visar att Riksbankens rÀntebeslut, oavsett karaktÀr, inte ger nÄgon effektpÄ antalet sökningar.

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanstÀller kritiska framgÄngsfaktorer i bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt. NÀr balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag dÄ den pÄ ett förstÄeligt och tydligt sÀtt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmÀrksamhet var sÄ stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter nÄgra framgÄngsrika Är började trenden dala vilket kan ha berott pÄ att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förÀndring i anvÀndandet av styrkort vÀckte vÄrt intresse för att finna utvÀrderingar om hur modellen fungerar.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

En intensiv förÀndringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner dÀr en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet Àr att pÄ sÄ vis stÀrka demokratin pÄ lokal nivÄ. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström Àr ett av dem. Det finns dock en spÀnning i debatten kring om den lokala demokratin stÀrks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ÀndÄ arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmÀnna valen.Denna uppsats har tvÄ stycken syften.

Kulturen har i dagens samhĂ€lle vĂ€xt sig allt starkare och ett exempel pĂ„ det Ă€r införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten pĂ„ 1980-talet. Under de cirka tjugo Ă„r som gĂ„tt sedan detta infördes har arrangemanget vĂ€xt sig större och större frĂ„n Ă„r till Ă„r. År 2014 Ă€r det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande stĂ€der: UmeĂ„, Lund, GĂ€vle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen Ă€r vad de kandiderande stĂ€derna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrĂ„n en strategisk marknadsplan och varumĂ€rkesbyggande Ă„tgĂ€rder. Syftet som stĂ€lldes upp var: att skapa en förstĂ„else för att sedan jĂ€mföra de svenska stĂ€der som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda pĂ„ hur de ansvariga i respektive stad tĂ€nker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick frĂ„n projektledarnas synvinkel och dĂ€rmed togs ett projektledarperspektiv.

Kulturen har i dagens samhĂ€lle vĂ€xt sig allt starkare och ett exempel pĂ„ det Ă€r införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten pĂ„ 1980-talet. Under de cirka tjugo Ă„r som gĂ„tt sedan detta infördes har arrangemanget vĂ€xt sig större och större frĂ„n Ă„r till Ă„r. År 2014 Ă€r det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande stĂ€der: UmeĂ„, Lund, GĂ€vle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen Ă€r vad de kandiderande stĂ€derna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrĂ„n en strategisk marknadsplan och varumĂ€rkesbyggande Ă„tgĂ€rder. Syftet som stĂ€lldes upp var: att skapa en förstĂ„else för att sedan jĂ€mföra de svenska stĂ€der som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda pĂ„ hur de ansvariga i respektive stad tĂ€nker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick frĂ„n projektledarnas synvinkel och dĂ€rmed togs ett projektledarperspektiv.

I vÄr undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nÀtverken och invandrares situation pÄ arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nÀtverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivÄ för svenska invandrare. VÄr uppfattning Àr att det inte bara Àr viktigt att individerna Àr i arbetskraften utan att det Àven Àr av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vÄr studie pÄ en modell som har matchningen mellan utbildningsnivÄ och yrkesnivÄ som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus nÀr det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nÀtverk.

I en atmosfÀr av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgÄende politiska motsÀttningar bildades Göteborgs frivilliga motorbÄtsflottilj Är 1913. NÄgra Är senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okÀnda frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ?turbulent? politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och Àr till sin karaktÀr kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande.

Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa en potentiell ny prognosmodell för realiserade kapitalvinster Ă„t Finansdepartementet. Modellen skall prognostisera skatteutfallet för realiserade kapitalvinster efter att aktuellt inkomstĂ„r har passerat. Genom att dela upp realiserade kapitalvinster i delarna realiserade Finansiella kapitalvinster, realiserade Reala kapitalvinster samt realiserade Övriga kapitalvinster skall bĂ€ttre prognoser för totala realiserade kapitalvinster genereras jĂ€mfört med Finansdepartementets nuvarande modell. Denna uppdelning av realiserade kapitalvinster har ej tidigare genomförts.För att kunna bedöma om den framtagna modellen (som presenteras i denna uppsats) Ă€r av vĂ€rde kommer den att jĂ€mföras mot Finansdepartementets nuvarande modell. Jag kommer anvĂ€nda utvĂ€rderingskriterierna Absolutsumma avvikelsefel och Kvadratsumma avvikelsefel.Efter genomförd jĂ€mförelse kan slutsatsen dras att den framtagna modellen Ă€r bĂ€ttre Ă€n den nuvarande prognosmodellen som Finansdepartementet anvĂ€nder..

SLU inledde tillsammans med föreningen Sveriges kyrkogÄrdschefer ett projekt för att ta fram relevanta nyckeltal som skulle kunna anvÀndas till ibland annat en benchmarkingprocess med syftet att effektivisera arbetet pÄ svenska kyrkogÄrdar. 2007 började man utföra datainsamlingar som genererade omfattande information om skötselarbetet pÄ Sveriges kyrkogÄrdsförvaltningar som man sedan har anvÀnt för att ta fram nyckeltal. I samband med en workshop 2012 lanserade man idén om att nyckeltalet kostnad per grav skulle kunna fungera som ett effektivitetsmÄtt. Det hÀr arbetet ska försöka svara pÄ frÄgestÀllningen om kostnad per grav Àr ett bra effektivitetsmÄtt. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en analys av 6 olika förvaltningar. Analysen kompletteras med en intervjustudie dÀr förvaltningarna fÄ svara pÄ frÄgor om hur bra nyckeltalen speglar förvaltningarnas effektivitet.

Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.

Tyreoideasjukdomar Àr vanliga, de förekommer i alla Äldrar och Àr vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebÀr brist pÄ tyreoideahormoner som reglerar kroppens ÀmnesomsÀttning. Det finns mÄnga subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit Àr den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de lÀkemedel som finns Àr LevaxinŸ och Euthyrox.

Tyreoideasjukdomar Àr vanliga, de förekommer i alla Äldrar och Àr vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebÀr brist pÄ tyreoideahormoner som reglerar kroppens ÀmnesomsÀttning. Det finns mÄnga subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit Àr den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de lÀkemedel som finns Àr LevaxinŸ och Euthyrox.