Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det Àr framförallt public service radions identitet som relateras i förhÄllande till den kommersiella radion. I uppsatsen anvÀnds bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys med fokus pÄ medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ av radions mest populÀra morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna bestÄr av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förÀndringar den svenska hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor har genomgÄtt under en dryg 30Ärs period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hÀlso- och sjukvÄrden och Àven samhÀllet stÀlls inför gÀllande sÀkerhets- och beredskapsfrÄgor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmÄgan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmÄga att identifiera sig sjÀlva och andra aktörer som delar i en enhet mÄste förbÀttras. Ekonomiska faktorer Àr ocksÄ avgörande dÀr strÀvan efter ekonomisk effektivitet begrÀnsar och försvÄrar beredskap och sÀkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd..

Eftersom uppmÀrksammandet av hatbrott Àr relativt nytt i Sverige sÄ har ocksÄ vÀldigt lite forskning gjorts pÄ omrÄdet, sÀrskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag dÀrför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhÄllanden, som förklarar förÀndringen i antalet hatbrott mellan olika Är och lÀn i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i nÄgon större utstrÀckning kunde förklara hatbrotten, men istÀllet visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde Àven dra slutsatsen att det inte Àr de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmÀlda hatbrott..

Utvecklingen pÄ Internet har varit och Àr fortfarande explosionsartad. Framtill för ett par Är sedan lanserades stÀndigt nya tekniker som syftar till attförenkla och förbÀttra webbens funktionalitet. I början av webbutvecklingseran var HTML det enda sprÄk som anvÀndes. Idag bÄde anvÀnds HTML i symbios med och konkurrerar med ett flertal komplexa webbutvecklingssprÄk och tekniker. ASP.Net Àr en av de nyare teknikerna pÄ marknaden.Denna undersökning har genom intervjuer med 15 respondenter pÄ 15 webbutvecklingsföretag syftat till att ta reda pÄ, hur utbredd anvÀndningen av ASP.Net Àr hos Sveriges webbutvecklingsföretag, varför ASP.Net anvÀnds eller inte anvÀnds och hur utbredd anvÀndningen av ASP.Net kan tÀnkas vara om tvÄ Är.Resultatet som erhÄllits visar att cirka hÀlften av Sveriges webbutvecklingsbolag anvÀnder ASP.Net aktivt idag.

Företag som tillverkar papper och massa anvÀnder sig av kontinuerlig tillverkning och Àr en del av processindustrin. Stora Enso Àr ett företag inom pappers-, förpacknings- och trÀproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela vÀrlden. En av dessa enheter Àr SkutskÀrs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.SkutskÀrs Bruk har i nulÀget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svÄrt att spÄra orsaker till. De Àr inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete Àr att skapa en modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill sÀga frÄn torkning till lagring.

Denna rapport Àr en litteratur- och kÀllstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi Àr idag viktigt i samhÀllet dÄ den genererar den el som vi Àr i behov av, utan att pÄverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. MÄlet var att efter genomfört arbete, ha svar pÄ hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara pÄ hur den kan se ut till nÀsta generation. Vilka tekniska lösningar som anvÀnds idag för respektive kraftslag Àr nÄgot som Äterges i rapporten.Alla kraftslag pÄverkar miljön pÄ nÄgot vis. Rapporten beskriver dessa miljöpÄverkan med hjÀlp av livscykelanalyser som pekar pÄ var i produktions- och driftprocessen som den största pÄverkan sker.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

In a world of ?formal organizations?, which is constantly exposed for institutionalized super standards and ideas of a what a modern orgnization should be like, the pressure for changes are strong. This is the environment in which Lund University finds itself. Ideas in the beginning of the 21-century is concerning a stronger emfasis on steering, centralisation, re-hieriarchyzation, standardised processes and a new regulation concerning internal control. Through theories of new institutionalism, with conceptions as organizational identity and the expectations of adapting to new ideas, can you track the translation and adaptation that the ideas go through at the university- a decentralised organization where not only freedom has been a concept for the academic parts, but also for the administration.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

MĂ„nga svenska kommuner har idag problem med överbelastade avloppsledningssystem. Det kan bland annat resultera i kĂ€llaröversvĂ€mningar i nĂ€rbelĂ€gna fastigheter, överbelastade reningsverk eller brĂ€ddningar till recipienten. För att motverka dessa effekter kan olika Ă„tgĂ€rder vidtas. ÅtgĂ€rderna kan vara olika lĂ€mpliga beroende pĂ„ typ av omrĂ„de och kostnaderna för genomförandet kan variera kraftigt och ha olika miljöpĂ„verkan. Detta innebĂ€r att det Ă€r viktigt att vĂ€ga samman effektiviteten av olika Ă„tgĂ€rder, deras miljöpĂ„verkan, kundnytta och kostnad.Syftet med examensarbetet var att med hjĂ€lp av ett hydrauliskt modelleringsverktyg (PCSWMM) studera ett antal typomrĂ„den och ta fram en förenklad modell.

I rapporten undersöks i vad mĂ„n det gĂ„r att simulera luftflödet genom ett ventilationsdon och dĂ€rigenom bestĂ€mma en k-faktor, vilken anger förhĂ„llandet mellan luftflödet och kvadratroten ur tryckfallet över en strypning.En tvĂ„dimensionell axelsymmetrisk modell har anvĂ€nts för att simulera ett irisspjĂ€ll utan böjar pĂ„ luftkanalen. En tredimensionell modell har anvĂ€nts för att simulera en 180°°-böj.Som jĂ€mförelser till simuleringarna har praktiska uppmĂ€tningar anvĂ€nds. Även jĂ€mförelser med andra simuleringar har gjorts.Slutsatsen Ă€r att en simulering av den hĂ€r 180°0-böjen ger för stora fel (lokalt omkring 20 %, men oftast mindre Ă€n 10 %) för att vara en anvĂ€ndbar metod i samband med ?obligatorisk ventilationskontroll? (OVK). Simuleringen med irisspjĂ€ll och raka kanaler ger ett maximalt fel pĂ„ mellan 3 % och 10 %.

I detta arbete undersöks om det finns möjligheter att etablera vĂ„gkraft inom Sveriges ekonomiska zon och hur det pĂ„verkar svensk sjöfartsnĂ€ring.Arbetet analyserar hur vĂ„gkraftparker kan pĂ„verka sjöfarten i svenska farvatten.Studien ser till möjliga framtida platser för vĂ„gkraftsparker genom att ha undersökt vĂ„gbilden runt den svenska kusten. Arbetet baseras pĂ„ data frĂ„n tvĂ„ huvudkĂ€llor Sjöfartsverkets AIS-databas och SMHI. Dessa data analyseras kvalitativt.HĂ€nsyn har Ă€ven tagits till andra kĂ€llor för att fĂ„ en bra överblick i resultatet, dĂ€r ibland sjömĂ€rkning och regler för att etablera vĂ„gkraftsparker.VĂ„gkraftsparken utanför Smögen i SotenĂ€s kommun anvĂ€nds i undersökningen eftersom det Ă€r Sveriges enda vĂ„gkraftpark och den första kommersiella vĂ„gkraftsparken i vĂ€rlden.Slutsatsen Ă€r att det kan vara svĂ„rt att hitta passande omrĂ„den som fungerar för bĂ„de sjöfart och vĂ„gkraft eftersom Östersjön, Skagerak och Kattegatt Ă€r hĂ„rt trafikerade hav. .

The purpose of this paper is to compare the content and political message in the election posters of the political parties Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ. This is achieved through a qualitative content analysis combined with text and rhetorical analysis as well as semiotics. Out of all the election posters from Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ with national spread, eight were analyzed. The conclusions of this analysis are that both political parties prefer posters with high text content with the main purpose of gathering votes, and that persons were used as motives with the objective to present the party representatives and strengthen their perceived ethos..

Historiskt sett har lantbruk under en lÀngre tid haft sÀmre lönsamhet Àn mÄnga andra branscher. Det Àr en bransch som karaktÀriseras av kapitalintensiva investeringar och mÄnga osÀkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan Àr inget nytt fenomen, sÄ mÄnga som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i nÄgon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sÀnka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

ProblemstÀllning: Det existerar idag en betydande forskning som berör digitala system för kunskapsöverföring. Emellertid ser vi en tydlig brist i forskningen kring anvÀndandet av de olika systemen. Detta beror till stor del pÄ problemet med att kunna mÀta att en medarbetare verkligen anvÀnder systemet för kunskapsöverföring. Genom att studera kunskapsutbytet i organisationerna hade det varit möjligt att kartlÀgga de omrÄden som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring. FrÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring? Syfte: Syftet Àr att skapa en modell som visar de faktorer som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring, samt att genomföra en första prövning av modellens giltighet genom en studie av tre företag.