Vi vill i denna uppsats utvÀrdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för vÀrderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vÄr processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge anvÀndare en modellsom tÀcker grunderna för en pÄlitlig vÀrdering av expansivatillvÀxtbolag utan eller med begrÀnsad finansiell historik. UtifrÄndenna modell Àr förhoppningen att vÀrderingen skall ske pÄ ennyanserad grund av modeller frÄn ett flertal grenar inom ekonomi, sÄsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mÄn det gÄr, förklara icke förvÀntad korrelation mellan nio olika aktieindex pÄ den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förvÀntad korrelation beskriver hÀr den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrÄn underliggande ekonomiska fundament. Ett sÀtt att undersöka detta fenomen Àr genom korrelationskoefficienter för residualerna frÄn en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ÀndamÄl Àr CAPM-modellen, dÀr icke förvÀntad korrelation berÀknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna frÄn OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhÄlles Àr att icke förvÀntad korrelation förekommer med ett medelvÀrde pÄ 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rÄdata.

NÀr efterkrigstidens baby boom trÀdde in pÄ arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper pÄverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det hÀr arbetet testas hur de varierande kohorterna frÄn 40-talet till slutet av 60-talet har pÄverkat löneprofilerna. Datan som anvÀnds kommer frÄn enlongitudinell databas som tÀcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt pÄ de genomsnittliga löneprofilerna. De som Àr födda i enstor kohort och i en uppgÄng till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler Ànde födda i en nedgÄng och i en liten kohort.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn som framtrÀder i Sveriges respektive Finlands lÀroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. Detta med hjÀlp av tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka likheter och skillnader finns i lÀroplanens övergripande del lÀnderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa?Med "lÀroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill sÀga allt det som finns skrivet fram till att skolans Àmnen presenteras var för sig i sÄ kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys pÄ delar ur den svenska och den finska lÀroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjÀlp av en modell som gÄr ut pÄ att reducera, presentera och verifiera textens innehÄll.ResultatBÄde likheter och skillnader i de bÄda lÀndernas lÀroplaner förekommer, bÄde i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. I frÄgan om vilken kunskapssyn som framtrÀder finns en genomgÄende trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska lÀroplanen hela tiden Àr att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utstrÀckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i lÀroplanerna att det skiljer sig i synen pÄ kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus pÄ sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet pÄ sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gÀller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen Àr att vissa sociala medier sprider information bÀttre Àn andra och att det Àr viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn studenters konsumtionsbeteende undersöka om detaljhandeln kan förbÀttra servicemötet, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Vidare har den en induktiv ansats dÄ uppsatsen tagit sin utgÄngspunkt frÄn empirin. Kvalitativ metod anvÀnds i form av intervjuer genomförda med elva studenter frÄn tvÄ olika stÀder i södra Sverige, samt med fem butikschefer i nordvÀstra SkÄne inom sÀllanköpshandeln.Slutsatsen Àr att produkten och varumÀrket avgör studenternas val av butik. Detaljhandeln tar inte tillvara pÄ studenter som konsumenter, dÄ de inte kan identifiera vem som Àr universitets ? eller högskolestudent, eftersom de inte skiljer sig frÄn andra i samma Äldersgrupp. Detaljhandeln kan förbÀttra servicemötet genom att skapa en relation till studenterna.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Bakgrund Sveriges ökande befolkning i kombination med minskande resurser till sjukvÄrden leder till allt fler överbelÀggningar. Detta inverkar negativt pÄ arbetsmiljö och patientsÀkerhet vid vÄrdinrÀttningarna. Samtidigt Àr effektivitets- och kvalitetsarbete lagstadgat för Sveriges vÄrdinrÀttningar sedan 2005.Problemdiskussion PÄ Sahlgrenska sjukhuset jobbar man med förbÀttringsarbete enligt den egenutvecklade FOKUS-modellen. För att kunna veta om imple-menterade förbÀttringsÄtgÀrder har gett önskat resultat behöver man genomföra utvÀrderingar och ta fram nyckeltal som mÀter effekterna av ÄtgÀrderna. Dessa nyckeltal ska samtidigt kunna relateras till Sahl-grenskas balanserade styrkort.

Informationssystem, i form av affÀrssystem eller liknande, anvÀnds idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. AnvÀndningen har spridit sig frÄn att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu anvÀndas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen Àr traditionellt sett rekrytering, nÄgot som företag nu efterstrÀvar att effektivisera med hjÀlp av e-Rekryteringssystem. Syftet med anvÀndningen av dessa system Àr följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och dÀrmed Àven företaget i stort. Med detta i Ätanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie pÄ ett sÄdant system.

Sveriges riksdag har beslutat att energianvÀndningen i bebyggelsen mÄste minskas. Detta gÀller Àven den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt vÀrdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att vÀlja energieffektiviserande ÄtgÀrd tar för lÄng tid. Detta beror pÄ att det saknas ett rationellt sÀtt att jÀmföra olika ÄtgÀrders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare mÄnga gÄnger ser mer till ÄtgÀrdens besparingspotential istÀllet för dess pÄverkan pÄ de kulturhistoriska vÀrdena. Syftet med examensarbetet Àr att göra jÀmförelsen av energieffektiviserande ÄtgÀrder i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse mer överskÄdlig för förvaltare.

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) Àr kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vÄrt intresse har riktats mot BI:s strÀvan för förÀndring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat pÄ hur argumentationen kring denna strÀvan förstÀrks respektive försvagas genom det sÀtt texten i de valda dokumenten Àr uppbyggd.Metod:Vi har anvÀnt diskursanalys som angreppssÀtt med utgÄngspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi anvÀnt de tvÄ första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjÀlp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat pÄ i vilken kontext texten Àr producerad och kan förstÄs.

VÄr studie syftar till att besvara frÄgan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlÀtta denna process. För att fÄ svar pÄ denna frÄga utförde vi en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer pÄ ett av Sveriges största företag. VÄr studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gÀller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det Àven krÀvs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbÀttra kunskapsöverföringen Àr, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, Àven dialog, rutiner och mÄl samt att lÀrdomar frÄn tidigare projekt blir lÀttare att ta del av och hitta för utomstÄende..

Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för varför det Àr problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen Àr att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemomrÄdena i respektive fas kommer Àven att formuleras. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktÀr dÄ vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.