This paper examines a popular music song (Heartbeats by Jose Gonzalez) as a sign system in television advertising. The study was conducted through qualitative questionnaires in connection to an audio-visual method of analysis called Masking. The method facilitates the analysis of isolated parts in the audio-visual spectrum by masking/hiding parts of the audio-visual totality.The survey had seven respondents where a hermeneutic epistemological approach was used. For the analysis Cooper's theory of brand identity (Practical and Symbolic Attitudes to Buying Brands) was used together with an interaction model for music in audio-visual advertising called "Modes of music-image interaction?.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, här kallade krympande kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

Intresset för fiske i Sveriges sjöar har blivit stort, men för att fiskevattnets tillstånd inteska försämras så behöver man värna om Sveriges sjöar bättre än i dagsläget. SverigesSportfiske- och Fiskevårdsförbund har tidigare försökt att få in rapporter på fångster avfiskarna via enkäter och via deras hemsida. Detta resulterade dock i få rapporteringar.Problemet ansågs inte ligga i viljan att rapportera då, i en undersökning, hela 90% svaradeatt de ville rapportera sin fångst. Problemet ansågs istället ligga i sättet att registrera enfångst. Detta skall förenklas genom en mobil applikation vilket ger möjlighet till att rapporterafångsten direkt på plats.

Uppsatsen behandlar den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt ställningstagande i Kosovokonflikten år 1999, Afghanistankonflikten år 2001, Irakkonflikten år 2003 och den pågående Darfurkonflikten utifrån en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska säkerhetspolitiska retoriken kring normer som är stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida den svenska statens normativa ställningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar på att det i den svenska säkerhetspolitiska diskursen framhålls värdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter är inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar på att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger på en nyttomaximerande aspekt, det vill säga Sveriges normativa ställningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter är inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet. Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen. Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna.

Denna uppsats belyser byggnadsnämndens agerande i ett municipalsamhälle genom en analys av protokoll från byggnadsnämnden. Uppsatsen hanterar även frågan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering påverkade byggnadsnämndens agerande. Det municipalsamhälle som ligger i fokus för denna uppsats är Nyfors som växte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien är att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som är intressant med studien är att se hur en modern stadsdel växer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering.

För första gången sedan 1970-talets vänstervåg förekommer klassbegreppet i stor utsträckning på den mediala agendan. Trots begreppets ökade förekomst tycks dess innebörd och relevans idag vara oklar. Ambitionen med denna uppsats är att analysera och diskutera klassbegreppets innebörd och betydelse genom en fallstudie av Sveriges Radios rapportering av den ?överklassafari? som anordnades av den vänsterpolitiska organisationen Allt åt alla i början av 2012. Målet med denna ?safari? var att rasera bilden av Sverige som ett klasslöst land genom att låta allmänheten ta del av en guidad busstur i det välbärgade bostadsområdet Solsidan i Stockholm. Denna händelse fick stor uppmärksamhet och diskuterades på flera håll; inte minst i public service-mediet Sveriges Radio, vars främsta uppgift är att förse allmänheten med värderingsfri samhällsinformation. Med utgångspunkt i detta anspråk granskas begreppets innebörd i Sveriges Radios rapportering, förankrat i klassbegreppets historiska utveckling och med teorier om olika perspektiv på klass som hjälpmedel. Metoden som används är Faircloughs kritiska diskursanalys, där skildrandet av händelsen undersöks i relation till genre och journalistens position. Några entydiga innebörder av klassbegreppet har inte hittats.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

The high and seemingly increasing degree of consumer avoidance and disliking of television advertising breaks should raise many questions for commercially financed television networks as it can be argued that benefits sought by both viewers [seeking a fulfilling viewing experience] and advertisers [seeking advertising effectiveness] are eroded by this effect. This thesis studies effects on advertising effectiveness [RecallBRAND; AttitudeBRAND; AttitudeAD] as well as on the viewing experience [SatisfactionPROGRAM/CHANNEL; Attitude PROGRAM/CHANNEL; IntentionPROGRAM/CHANNEL] given a reduced degree of advertising clutter. By conducting an experiment two breaks are compared, one having the standard primetime nonprogram time units (5 min and 30 sec *3?16minutes/hour) and the other the standard nonprogram content cut in half (2.45 min *3 ?8min /hour).Results show that the reduced breaks award advertisers with higher commercial effectiveness. Measures of RecallBRAND demonstrates no differences between the standard and the reduced break, implying a significantly increased likelihood to be recalled and an equivalently lowered risk to be forgotten in the reduced break.

År 1999 erkändes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas språk, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhället. Den här uppsatsen fokuserar på om Sveriges minoritetspolitik gällande romer är ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frågeställningen har vi fokuserat på relationen mellan romer och utbildning inom områdena resurser, frekvens och information.Med hjälp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktär har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken är ett fall av. Vårt resultat är att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, då romerna inte behandlas som en nationell minoritet på utbildningsområdet..

Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mångfalden på Sveriges Radio då denna undersökning omfattar en växande del av mediemarknaden som ännu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgränsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansättning såg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrån kön, ålder samt etnicitet. Därefter analyserades ägarförhållanden utifrån samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jämfördes sedan med hur dessa siffror såg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige såg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkår.

Perspektivbilden är ett av de mest effektiva sätten att kommunicera en idé på, inte minst i mötet mellan arkitekt och allmänhet. I den här uppsatsen granskas fyrtio olika perspektivbilder skapade av Sveriges största arkitektgruppers landskapsavdelningar. I centrum för granskningen står skalfigurerna, de människor som befolkar illustrationerna. Dessa värdebärande figurer sänder ut signaler till betraktaren som vi som blivande landskapsarkitekter kanske inte alltid är medvetna om. Genom sammanställning av ett statistiskt underlag som sedan jämförs med hur Sveriges demografi faktiskt ser ut, kan ett antal frågor besvaras: Representeras Sveriges faktiska befolkningssammansättning i någon mån av samlingen skalfigurer i bilden? Om så inte är fallet, vem är representerad och vem är det inte? Syftet med uppsatsen är att ta reda på huruvida skalfigurerna i perspektivbilder representerar norm eller verklighet, liksom att problematisera kring hur fotografiska avbildningar av verkliga personer används i dessa bilder..

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion.