Visuell radio eller ljudbildspel i radio är i stort sett ett outforskat område. Att det går att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt står klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar är hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas både utifrån ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta på mediaföretagens multimediala publiceringar men också genom att förstå hur deras redaktionerna tänker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar på New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att få denna inblick.

TV and radio services have always been distributed over analogue broadcasting networks and been received on a TV -set or a radio receiver. Today this situation is changing due to digitalization and convergence between broadcasting, telecommunications and data communications. Other terminals, such as a PC, can also receive TV and radio services. Digital TV and radio can offer additional services such as e-commerce, electronic program guides and content synchronized to the TV and radio shows. If these services are to be received by several receiving terminals with different properties, the services must be adapted to the terminals.

The aim with this study is to investigate how Swedish public service local radio uses information subsides in the form of press releases. In terms of which entrants gain entrance to the news feed, in which forms and in which subjects. Also we wanted to study how the journalist uses the content in the press releases. To do this we cooperated with the public service radio channel Sveriges Radio P4 Kalmar. For 28 days, four weeks, we collected all incoming press releases to the newsroom of P4 Kalmar.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna.

The overall goal of this diploma work is to produce a design of a 5 GHz radio frontend using Agilent Advanced Design System (ADS) and then build a working prototype. Using this prototype to determine if RF circuits at 5 GHz can be successfully produced using distributed components on a laminate substrate. The design process for the radio front-end consists of two stages. In the first stage the distributed components are designed and simulated, and in the second stage all components are merged into a PCB. This PCB is then manufactured and assembled.

AbstractFörfattare: Maria PatzTitel: Vetenskap möter radio- en narrativanalys av Sveriges Radios vetenskapsradio och RadiolabKandidatuppsats: Mkand, Vårterminen 2013Handledare: Andreas WidholmSyfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga två vetenskapliga radioprogrammens berättarstruktur. Vanliga nyhetsmedier har ibland stått i kritik för att de inte lyckades förmedla vetenskapens resultat på rätt sätt. Därför är det väldigt intressant att se hur radioprogram som endast sysslar med vetenskap går till väga i sin rapportering. Ett av radioprogrammen är det svenska Sveriges Radios vetenskapsradio och det andra är det amerikanska Radiolab. De är alltså producerade i helt olika länder och för olika publik.Material: Materialet bestod av totalt fyra radioavsnitt, varav två handlade om Charles Darwin och hans forskning och de andra handlade om robotar i människors vardag.

Many media buyers annually spend money on advertising which will not be of benefit to their own brand; the fact that consumers confuse from which brand they have heard or seen commercials, comes as news to nobody. The phenomenon of media confusion has however earned much less attention. As a greater part of the total marketing budget is being spent on the media investments, on behalf of the actual advertising production, the more interesting it turns out to maximize the effects of the media expenses. The search for optimization is somewhat practised today by brand managers who are daringly adding a few more media channels to support their TV-campaigns. Buying ad space in TV is nevertheless much more expensive than the radio equivalent.

Den här uppsatsen är en jämförande undersökning av hur kommentatorer för fotboll jobbar i radio respektive television (TV). Kommentator som arbetar med expertkommentator är fokuseringen i detta arbete. Metoden jag använde för att komma fram till ett svar var att jag analyserade landskampen mellan Wales och Sverige för att se skillnader och likheter hur kommentatorerna jobbar i de olika medierna. Från matchen har jag sen valt ut viktiga och intressanta situationer som jag studerat närmare. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med kommentatorerna Paul Zyra (Radiosporten) och Jesper Hussfelt (TV4) som arbetade med den ovannämnda matchen.

Sweden?s most trusted news distributor, Sveriges Radio (Swedish Public Service radio broadcaster), has high ambitions with the journalism it broadcasts ? especially when it comes to gender equality and diversity. This thesis examines how gender is constructed in Dagens Eko (Today?s Echo) to find if and how power structures are expressed language-wise. Queer theory is used to look at how gender is constructed and how one can look at, and question, gender and gender hierarchies.

At the Department of Technology and Built environment at the University of Gävle there was an interest to study GNU Radio, which is an "open source radio project. The project is based on that most of the radio signal processing is made in an ordinary PC. The idea behind this degree project was that in a laptop there are several radio transmitters/receivers that takes space, generates heat and transmit in varied frequency band etcetera. All these radio transmitters/receivers could be replaced with a Software Defined Radio system. It means that one common, general radio hardware is used to different communications such as: WLAN, Bluetooth, GPRS, 3G etcetera. The waveform is generated in the software, which makes the system very flexible.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personalen upplever att arbetet inom Marinen har utvecklats över tid. Vilka skillnader upplevdes under perioden år 1957-2010? Hur utvecklades verksamheten och arbetsuppgifterna? Vilken kompetens behövdes? Ändrades kompetenskraven under perioden, och i så fall hur? Hur påverkade tekniska framsteg arbetssättet? Dominerade civilt eller militärt betonade uppgifter?.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka få förståelse för ljudillustrationers betydelse i radiopresentationer genom att se hur olika presentationer tas emot av en publik. Det jag ville ta reda på var vilken sorts presentation ? en med ljudillustrationer eller en utan ? som uppskattas av flest inom den yngre delen av P3:s målgrupp, samt vilken av presentationerna som mest lockar till vidare lyssning.Studien består av en gestaltande del, där jag har gjort om presentationer från radioprogrammet P3 Populär, och en vetenskaplig del i form av en kvantitativ undersökning där gymnasielever har lyssnat på en presentation för att sedan svara på en enkät. Studien har haft sin utgångspunkt i retoriska modeller för hur ett meddelande bör utformas, och i olika metoder för användandet av ljud i radio.Undersökningen visar att personer som lyssnat på en presentation med ljudliga illustrationer tyckte att den var intressant, underhållande, trolig att fånga deras uppmärksamhet och vilja till att lyssna vidare i större utsträckning än personer som lyssnat på en presentation utan ljudillustrationer.

AbstractPurpose/Aim: The aim of this essay is to paint a picture of science news reporting in the Swedish Public Service science programme, vetenskaps-radion. Key issues to be adressed are: What areas in science are prioritised? How much of the total broadcast time are devoted to each area? Are there any differences in reporting between weeks? How well does the swedish science radio match common interets? Are the news in the form of short ?soundbites? or are they more lengthy in-depth?Material/Method: Quantitative analysis of radio programmes. The variables used are based on the different major areas in natural sciences.Main results: This study shows that most broadcast time is devoted to news regarding biology and medicine and that the news rather are in the form of short snippets of news than more lengty in-depth stories. This is put in light of how journalistes tend to present news and that the subjects involved has to relate to peoples everyday lives.