Högkänsliga personer sägs registrera fler nyanser i sin omgivning än andra människor och även bearbeta och reflektera kring intrycken på ett djupare sätt. Därför kan de också ibland bli överstimulerade av alla sinnesintryck. Syftet med denna studie var att undersöka vad det kan innebära att leva som högkänslig. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls via chattprogrammet Skype samlades information in från elva högkänsliga personer. Samtliga deltagare var medlemmar i SFH, Sveriges Förening för Högkänsliga.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken.Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk.Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3.

The purpose of the following essay is to analyze how the Swedish regional policy has been influenced by the regional policy in the EU. The study builds on the theoretical framework that is Europeanization, the top-down approach, which stipulates where you can find evidence of this influence. To obtain the information that I needed to answer my question formulations, which main question formulation are; in which way has the EU regional policy influenced the Swedish regional policy? I used the method of literature analysis. Both the theoretical framework alongside the chosen method pointed me to analyze the public debate in Sweden in the regional question.

Under de senaste åren har kurser och utbildningar på Sveriges högskolor och universitet utsatts för granskning och genomgått stora förändringar. Vi har benchmarkat några företagsekonomiska kurser vid Luleå Tekniska Universitet med ett antal utvalda högskolor och universitet i Sverige. Vårt syfte var att se om det fanns skillnader mellan kurserna på de olika högskolorna och universiteten samt att komma med implikationer till möjliga förändringar. För att uppnå vårt syfte undersökte vi vad de intressenter, som vi ansåg vara viktigast, hade för synpunkter på kurserna för utveckling av förmågor till framtida yrkesuppgifter. I och med de intervjuer och det diskussionsforum som vi genomförde med de valda intressenterna fick vi fram kriterier som vi sedan använde vid benchmarkingen.

I april 1999 satte Sveriges regering upp 15 miljömål (utökades till 16 under 2005) vilka strävar efter att lösa Sveriges stora miljöproblem till nästa generation. Det första miljömålet är ?begränsad klimatpåverkan? och ett av dess delmål är att utsläppen av växthusgaser under perioden 2008-2012 skall vara minst 4 procent lägre än utsläppen var år 1990. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att byta ut de fossila fordonsbränslena mot förnyelsebara. Inom EU är målsättningen att andelen förnyelsebart bränsle skall vara 5,75 procent av allt fordonsdrivmedel år 2010 och 20 procent år 2020.

Syfte och frågeställningarEn utvärdering efter OS i Sydney 2000 visade att coacherna inte klarade pressen. Därför ville SOK genom sitt stöd utveckla coacherna för att de aktiva i slutänden skulle kunna prestera bättre. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), finansierade ett projekt, Coachprojektet, med syfte att svenska friidrottare skulle ta medaljer vid OS i Aten 2004. Denna studie avser att utvärdera upplevelsen hos de coacher som ingick i Coachprojektet. Frågeställningar som kommer att söka besvaras är: Uppfylldes Coachprojektets mål? Har Coachprojektet påverkat coachförmågan? Behöver coacher utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher? Vad gav projektet för effekter/konsekvenser?MetodStudien är kvalitativ till sin karaktär i intervjudelen och kvantitativ i enkätdelen.

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

The aim of this thesis is to study perceptions around the freedom of movement of workers within the EU before and after its enlargement in 2004, both on a Swedish and a European level. I have chosen to conduct my study using a discourse analysis as a structure for my theory and method. Theories based on previous research have also been used. My material consists of Communications from the European Commission, Swedish Command Papers as well as a research report. One of the main findings is that at a Swedish level, there is concern about how the free movement of workers will affect the labour market and welfare system.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de som är sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersättningsförändringen i sjukförsäkringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna. I detta syfte har vi tillämpat två Fixed effects modeller på paneldata över en fyraårsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges län. Som approximation på andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna har vi använt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsättning att läkemedelskonsumtion är en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i länen. Får vi ett statistisk signifikant resultat som tyder på att andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna reagerar mindre positivt på ersättningsförändringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna..

Den här studien beskriver tre brytpunkter som inte bara påverkat Sveriges historia utan även gjort Tomelilla kommun till det moderna samhälle det är idag. Jag har fokuserat på följande brytpunkter: när skiftesreformerna moderniserade jordbruket, när kommunikationer och då främst järnvägen banade vägen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och strukturomvandling som skedde efter andra världskriget. Utifrån olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lånat av sociologerna Anthony Giddens och Håkan Thörn, har jag undersökt på vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun. Idag är jordbruket ett avancerat företagande där lantbrukarna blir allt färre och arealen större. Tåget har utvecklats från att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för människor som vill bo på landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhälle byggt på effektivitet och storproduktion..

Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

I Sverige har man sedan flera år tillbaka arbetat för ett enklare ochbegripligare myndighetsspråk. Idag är det till och med lag på att myndigheterska uttrycka sig begripligt för att svenska medborgare ska få insyn i derasarbete. I och med Sveriges inträde i EU ställs svenskan inför nya utmaningar.Översättarna inom EU måste exempelvis följa punktregeln vid översättning avvissa typer av dokument, vilket innebär att en mening i källtexten ska motsvaraen mening i måltexten. Denna regel vållar problem för de svenska översättarnaeftersom den ofta innebär att de svenska meningarna måste packas med såmycket information att textens läsbarhet försämras. ?EU-svenska? brukardessa informationstunga meningar kallas, och de är ett svårt bakslag förmyndigheternas språkvårdsarbete.I min uppsats har jag valt att titta närmare på svenska översättningar avEU-texter som inte följer punktregeln för att se om EU-svenskan existerar ävendär.

Hur regeringen hanterar tillsättningen av högre chefer har debatterats under lång tid i Sveriges riksdag. Att förvaltningen politiseras, och skiljelinjen mellan politik och förvaltning är hotad, påpekas och förnekas. Vår undersökning studerar denna debatt genom en argumentationsanalys av konfrontationsmodell. En litteraturstudie har gjorts kring skicklighets- och förtjänstbegreppet, utnämningar i praktiken och tänkbara förändringar av utnämningsprocessen. Syftet med analysen är att försöka konkretisera debatten och få fram sakargument samt att undersöka hur debatten kring utnämningsmakten tett sig.

Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och målen är desamma i dag som de var för 80 år sedan. Nämligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? Få in intäkterSkatte intäkterna ska sedan användas till att finansiera något annat som man önskar att finansiera i samhället.Den här uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att påverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva länder i EU kommer att införa från och med januari 2014 kommer inte bara att påverka de elva länder, utan även övriga länder inom EU som också kommer att få ökade kostnader, trots att de inte tänker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att påverkar våra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..