Sök:

Sökresultat:

3233 Uppsatser om Sveriges Lärarförbund - Sida 6 av 216

Sveriges nationella minoriteter. En studie av deras tillgÄng till tidskrifter vid Sveriges folkbibliotek

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Staters förhÄllningssÀtt till Human Security i teori och praktik : En jÀmförande fallstudie om kriterierna för verkstÀllighetshinder till Syrien hos Sveriges och Norges migrationsverk

Den hÀr uppsatsen handlar om staters förhÄllningssÀtt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security anvÀnds som referensobjekt i policydokument frÄn Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos lÀndernas kriterier för verkstÀllighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod Àr en jÀmförande fallstudie dÀr verkstÀllighetshinder och utvalda policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och stÀllningstaganden anvÀnds kvalitativ textanalys.Fallstudien visar att bÄda lÀnderna ser sig sjÀlva som föregÄngslÀnder inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvÀgagÄngsÀtt för verkstÀllighetshinder till Syrien.

Attityder till fysisk aktivitet - bland elever i en miljonstad utomlands jÀmfört med elever pÄ Sveriges landsbygd

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och Äldersintegrering hos elever pÄ en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jÀmföra det resultat med en skola pÄ Sveriges landsbygd. Dessutom jÀmförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet pÄ fritiden. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och resultaten analyserades och jÀmfördes med varandra. Resultatet visade pÄ att skillnaderna inte var stora mellan dessa tvÄ olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras Äldersintegrerade klasser..

?Agaparagrafen skall orubbat stÄ kvar? : Sveriges FolkskollÀrarförbund och dess medlemskretsars remissvar ochsynpunkter rörande 1946 Ärs skolkommissions förslag om avskaffande avaga och inrÀttande av s.k. samarbetsnÀmnder

Syftet med detta arbete har varit att undersöka Sveriges FolkskollÀrarförbund och dess lokalorganisationers remissvar pÄ 1946 Ärs skolkommissions förslag angÄende avskaffande av agan i folkskolan samt införandet av samarbetsnÀmnder. I Sverige höjdes röster frÄn olika sÄ kallade lÀrarkretsar. Medlemmarna ifrÄgasatte detta förslag och uppfattade förslaget som onödigt. De blev i sin tur ifrÄgasatta och det var enligt dem upprörande. Att ha kvar agan som sista utvÀg var en bÀrande del av fostran enligt folkskollÀrarna i Sverige och ett införande av samarbetsnÀmnder var detsamma som att försvÄra det disciplinÀra arbetet i skolan.

DokusÄpor Àr en sport!(?) Ett bidrag till diskussionen av konceptet modern sport

Sport Àr en viktig del av samhÀllet. Sport Àr sÄ mycket mer Àn matcher och spel. Sport Àr integrerat i de sociala och kulturella kontexterna i vÄrt samhÀlle, mÀnniskor identifierar sig sjÀlva och vÀrlden runt omkring sig med hjÀlp av sport ? det Àr dÀrför viktigt att studera sport. DÄ sport Àr viktigt att studera Àr det ocksÄ viktigt att ha en diskussion kring hur konceptet modern sport bör tolkas, förstÄs, förklaras och hur det pÄverkar och Àr med i förÀndringsprocesser i samhÀllet.

InternprissÀttning i Sveriges kommuner

Bakgrund: InternprissÀttning Àr ett vÀlkÀnt verktyg för att vÀrdesÀtta transaktioner av varor och tjÀnster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissÀttning Àr att kunna möjliggöra rÀttvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. MÄnga ekonomiska styrverktyg, dÀribland internprissÀttning, Àr frÄn början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utstrÀckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissÀttningen Àr ett populÀrt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner anvÀnder och pÄverkas av den.Syfte: Att kartlÀgga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och anvÀnder internprissÀttning samt att utveckla en modell för framtagande av mÄlkongruent internprissÀttning i kommunerna.Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkÀtstudie. EnkÀten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens pÄ 37 procent erhölls.

Sveriges bostadsmarknad i kris? : En kvalitativ fallstudie över Sveriges rÄdande situation pÄ bostadsmarknaden och dess pÄverkan pÄ finansiell stabilitet

Syfte: Att skapa förstÄelse för hur situationen pÄ en marknad kan pÄverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns pÄ Sveriges bostadsmarknad för att utvÀrdera hur och om de kan pÄverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förstÄelse om hur finansiell instabilitet uppstÄr pÄ en marknad har vi tagit hjÀlp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat pÄ utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktÀriserat dem i sin utformning.

VÀxelkursens betydelse för utrikeshandel : En jÀmförelse mellan ett EMU-land och Sverige

Uppsatsens syfte Àr att analysera den nominella vÀxelkursens pÄverkan pÄ utrikeshandel och göra en jÀmförande studie mellan ett EU-land (Sverige) och ett EMU-land (Tyskland). Fokus för denna undersökning kommer att ligga pÄ vad som skedde med utrikeshandeln under de tvÄ ekonomiska kriserna pÄ 2000-talet, men Àven ge en generell bild för utrikeshandeln under hela perioden 2000-2010. Uppsatsen avser att besvara om det finns nÄgra skillnader i hur lÀndernas handel pÄverkades under kriserna med avseende pÄ vÀxelkursen, samt om handelssammansÀttningen av handelspartners förÀndrats. Detta kommer undersökas för att se hur Sveriges utrikeshandel pÄverkats av att stÄ utanför EMU.Resultaten visar pÄ att den nominella vÀxelkursen inte haft stor betydelse för utrikeshandeln under den undersökta tidsperioden. BÄde export och import har ökat under perioden, men det gÄr inte att finna nÄgon direkt koppling till vÀxelkursförÀndringar.

"Det Àr ju bara sÄ, hÀlsan Àr ju nummer ett" : En studie av instÀllningen till friskvÄrdsarbetet vid Sveriges friskaste företag

Trots att Sverige Ă„r 2001 inrĂ€ttade en ny lagstiftning dĂ€r arbetsgivarna fick ett utökat betalningsansvar sĂ„ ökade ohĂ€lsotalen frĂ„n början av 2001 fram till och med mitten av 2003 med ca 16 procent. FrĂ„n 2003 och framĂ„t har dock trenden vĂ€nt och ohĂ€lsotalen har sjunkit till ca 14 procentÂč. En följd av arbetsgivarnas ökade betalningsansvar Ă€r att företag har satsat alltmer pĂ„ hĂ€lsoarbete för att fĂ„ sina anstĂ€llda att mĂ„ bĂ€ttre och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt minska sjukfrĂ„nvaron. Om anledningen till hĂ€lsoinsatserna frĂ€mst handlar om ekonomiska eller humana skĂ€l gĂ„r att diskutera, men klart Ă€r att det hos mĂ„nga företag har skett en förĂ€ndring inom friskvĂ„rdsarbetet. Medan vissa företag förefaller ha problem med att minska sjukfrĂ„nvaron existerar det företag som statistiskt lyckats vĂ€l i sitt friskvĂ„rdsarbete.

Produktivitet inom public service - det traditionella mÄttets roll och funktion

Med den vÀxande internet- och mobilmarknaden harpublic service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjÀnster via bÄde internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt vÀxande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken hÀrrör i produktivitetsmÄttet, som tidigare tagit hÀnsyn till sÀndningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosÀndningar idag erbjuder tjÀnster pÄ internet och mobil Àr det svÄrt att berÀkna företagets totala produktivitet pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda den problematik som finns med att mÀta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mÄtt för att mÀta produktivitet i den internetbaserade verksamheten.

Svensk handelspolitik i den rÄdande etanoldiskussionen : En studie av centrala aktörers argumentation Är 2006

Debatten om hur oljan skall ersÀttas i Sverige till Är 2020 pÄgÄr. Ett diskuterat alternativ Àr etanol, vars förbrukning förvÀntas öka. Sveriges etanolproduktion Àr beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt Àr Sveriges handelspolitiska utgÄngspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa pÄ en inhemsk produktion av etanol mÄste man gÄ emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Ansvarsfull marknadsföring : En studie av Sveriges största ölproducenter

Den hÀr rapporten söker svar pÄ; ?Tar ölproducenter i Sverige sitt ansvar vid marknadsföring av sina produkter, med avseende pÄ konsumentens Älder och produktens negativa effekter?? Intervjuer med Sveriges tvÄ största ölproducenter; Carlsberg och Spendrups, samt en genomgÄng av relevant litteratur ligger till grund för analysen i denna rapport. Resultatet tyder pÄ att de största ölproducenterna i mÄnga avseenden Àr duktiga pÄ att ta ansvar, men att det finns en hel del att göra nÀr det gÀller bÄde sociala medier och tv-reklam. HÀr nÄs nÀmligen bÄde ungdomar och minderÄriga allt för lÀtt av alkoholrelaterad reklam. Facebook Àr fyllt av alkoholrelaterade sidor utan tydliga Äldersrestriktioner, och företagen undviker de svenska lagarna som förbjuder alkoholreklam i tv genom att sÀnda frÄn utlandet..

"Man kan inte vara en glad amatör lÀngre" : Om resultatmÀtning, lÀrande och legitimitet bland bistÄndsorganisationer

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mÄl, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och Äterrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfÀllig för att utlÀsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sÀtt att bedriva utvecklingssamarbete pÄ. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man inom nÄgra av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tÀnkande kring resultatmÀtning, vad som pÄverkat denna utveckling och vad det har fÄtt för konsekvenser. Slutsatserna Àr att de enskilda organisationerna som ingÄr i denna studie har ökat sin ambition att mÀta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal Är tillbaka och lÀrt sig och utvecklats mycket pÄ omrÄdet. I vilken utstrÀckning de pÄverkats av externa krav i omstÀllningen Àr svÄrt att avgöra, men ökade krav har fÄtt konsekvenser för organisationerna.

Tjejer Ă„ Tjejer

Tjejer Ä Tjejer Àr en dokumentÀr med ungdomar i Äldern 14-17 Är som mÄlgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, VÀxjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benÀmner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man mÄste leva annorlunda. För att finna vÄra karaktÀrer sökte vi i hela södra Sverige.

Har Sveriges handel med omvÀrlden pÄverkats av EU-
medlemskapet?: en studie om en tullunions effekt pÄ handeln

Syftet med denna uppsats har varit att utreda om en tullunion och förÀndrade tullsatser, har pÄverkat Sveriges handel med omvÀrlden. Studien innefattar handeln mellan Tyskland och Tanzania, för varugrupperna, kaffe och personbilar, för det senaste decenniet, 1990-1999. TillvÀgsgÄngasÀttet har varit att se, om förÀndrade tullsatser har pÄverkat utrikeshandeln mellan Sverige och Tanzania för denna tidsperiod. Resultaten antyder att importen frÄn EU, har ökat mer Àn importen frÄn Tanzania. Dessa effekter kan till viss mÄn attribueras, till EU-intrÀdet.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->