Sökresultat:
3233 Uppsatser om Sveriges Lärarförbund - Sida 55 av 216
Hur pÄverkas direktinvesteringar av korruption?
Sambandet mellan korruption och direktinvesteringar har uppmÀrksammats allt mer efter en stor ökning av direktinvesteringar sedan slutet pÄ 1980-talet. Denna studie undersöker dÀrför empiriskt hur mycket korruptionsgraden i ett land pÄverkar direktinvesteringar. Detta har gjorts genom att utgÄ frÄn tvÄ hypoteser: H1: Sveriges beslut att direktinvestera pÄverkas negativt av korruptionsgraden i vÀrdlandet. H2: Korruptionsgraden har en negativ inverkan pÄ storleken pÄ inÄtgÄende direktinvesteringar i vÀrlden. Utöver detta undersöks hur variablerna BNP, population, export och arbetslöshet i vÀrdlandet, samt avstÄndet mellan investeraren och vÀrdlandet, pÄverkar direktinvesteringar. Studien har genomförts med OLI-paradigmet2 samt gravitationsmodellen som teoretisk grund. TvÄ olika regressionsmodeller har sedan skapats; tvÄ tvÀrsnittsstudier för Är 2001 och 2008 samt en studie pÄ medelvÀrden för Ären 2004-2010. Vi finner att beslutet att direktinvestera pÄverkas av korruption.
SmÀrta förÀndrar livet : Att leva med lÄngvarig smÀrta
Bakgrund: En tredjedel av Sveriges befolkning har Äterkommande eller lÄngvarig smÀrta. Sedan 1980-talet har smÀrttillstÄnd blivit vanligare i landet. VÄrdpersonal underskattar och negligerar ofta patienters smÀrta. Syfte: Att belysa hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever och hanterar sin situation. Metod: Litteraturöversikt med 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar.
Alternativkraven i MKB-direktivet: En komparativ analys av implementeringen i Sverige och Finland
Syftet med arbetet har varit att se hur Sverige respektive Finland har implementerat MKB-direktivets bestÀmmelser avseende kraven pÄ redovisning av alternativ i en MKB. Syftet har Àven varit att genom att studera redan upprÀttade MKB:er i Sverige och Finland, analysera hur alternativkraven tillÀmpas i praktiken. Av sÀrskilt intresse har varit att se om implementeringen av alternativkraven i de bÀgge lÀnderna har resulterat i nÄgra skillnader avseende vilka alternativ som redovisats och hur de har redovisats. Metoden som anvÀnts i arbetet för att uppnÄ dessa syften har varit den rÀttsdogmatiska metoden och den komparativa metoden. UtifrÄn arbetet har vi kunnat dra slutsatsen att trots att det föreligger tydliga skillnader i Sveriges respektive Finlands genomförande av MKB-direktivets alternativkrav, tycks resultatet bli att den faktiska redovisningen av alternativen i de upprÀttade MKB:erna i allt vÀsentligt Àr den samma.
Uppgradera befintlig bergvÀrmekÀlla med en ny vÀrmepump
BergvÀrme har lÀnge varit populÀrt i Sveriges kalla klimat som ett hÄllbart energiutvinningsalternativ. Individer som var tidiga med att installera bergvÀrme börjar idag behöva byta ut sina vÀrmepumpar. En förnyad standard med vÀrmepumpar dimensionerade för att klara en större andel av hushÄllets maximala effektbehov kan dock medföra problem vid ett nyinköp. En för hög effekt i vÀrmepumpen i ett för kort borrhÄl kan sÀnka borrhÄlstemperaturen och försÀmra vÀrmefaktorn för systemet. Detta projekt undersöker temperatursÀnkningen i borrhÄlet vid installation av en ny vÀrmepump i ett gammalt system.
SÄ uppfattas illustrationsplaner : En studie om vad politiker uppmÀrksammar i illustrationsplaner
Denna studie undersöker vad politiker i ett antal av Sveriges kommunfullmÀktige anser sig först uppmÀrksamma dÄ de granskar pÄ en illustrationsplan. Det har Àven undersökts vad dessa politiker anser vara de frÀmsta anledningarna till varför detta objekt, omrÄde eller detalj uppmÀrksammades. För att besvara de frÄgor som stÀllts, genomfördes en enkÀtundersökning dÀr frÄgeformulÀren skickades via e-post till de utvalda politikerna. Svaren har dÀrefter bearbetats och analyserats, samt stÀllts mot tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet, för att slutligen nÄ fram till en slutsats. Denna slutsats visade pÄ att politikerna frÀmst uppmÀrksammat objekt, omrÄden och detaljer gÀllande bebyggelsestrukturen och grönstrukturen i de utvalda illustrationsplanerna.
Leker kommunerna följa John? : En uppsats om popularitet, generella normer och likformighet
Efter avregleringen Är 1992 av de svenska kommunernas nÀmndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mÄngfald. Denna uppsats har som i svenska kommuner. Vid en jÀmförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förÀndrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en lÀngre tid.
AnvÀndarfall som grund vid skapandet av arbetspassmanualer för sÀndningsproducenter
Detta arbete undersöker om anvÀndarfall, en metod som normalt sett anvÀnds för att utveckla och designa datorsystem, Àr lÀmplig att anvÀnda för att göra manualer som beskriver arbetspassen för sÀndningsproducenter. SÀndningsproducenter Àr en yrkesgrupp som jobbar med nyhets- och samhÀllsprogram pÄ enheten SVT Nyheter och SamhÀlle pÄ Sveriges Television i Stockholm. Syftet med arbetet var att ta fram manualer genom att göra anvÀndarfall över sÀndningsproducenternas arbete med olika datorprogram. Samtidigt som detta gjordes sÄ skapades en sammanstÀllning av hur systemet som sÀndningsproducenterna anvÀnder fungerar. En jÀmförelse mellan de olika arbetspassen gjordes ocksÄ för att se om det var nÄgot arbetsmoment som endast förekom under nÄgra arbetspass.
?Det Àr vÀl som med alla spel?. Medial formgivning av ditt ansvar och din anpassning som ekonomisk aktör
SÄvÀl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio Är pekat pÄ en social förÀndring i vÀsterlÀnningars identitet, vÀrderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ?ekonomisering? av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som prÀglas av konsumism mer Àn nÄgot annat. HÀr utförs en intertextuell diskursanalys av innehÄll frÄn tvÄ av Sveriges största dagstidningar under Ären 1972, 1986 och 2006, med syftet att spÄra den förÀndrade mediala framstÀllningen av den ekonomiska verkligheten för lÀsaren och dennes förhÄllande och relation gentemot samhÀllet, ekonomin och sig sjÀlv som ekonomisk aktör. Med Ärens gÄng blir innehÄllet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir nÀrmast identiska.
Sveriges bankmarknad och dess framtid : En scenariostudie
Syftet Àr att fÄ fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att pÄverka bankbranschens framtid inom de nÀrmaste fem Ären. ForskningsfrÄgan vi stÀllt oss Àr: Vilka faktorer kommer att pÄverka förÀndringen inom bankbranschen de nÀrmaste fem Ären?Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vÄrt resonemang genom arbetets gÄng. Vi har för att samla ihop all nödvÀndig empiri valt att göra ett antal intervjuer med bÄde, personal frÄn de olika bankerna, frÄn bankföreningen, privatkunder samt företagskunder.Under arbetets gÄng har vi med hjÀlp av vÄra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att pÄverka bankernas framtida arbetssÀtt, grenarna vi tagit fram Àr bland annat relationer, Internet samt servicelandskap..
OljepriskÀnslighet pÄ Sveriges och EU:s aktiemarknader
Oljeprisets pÄverkan pÄ svensk och europeisk ekonomi Àr högaktuell ? det skapar dagligen rubriker i massmedia. Inte minst pÄ aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna studie undersöker huruvida statistiska samband mellan oljepriset och olika aktieindex kan pÄvisas, och Àven huruvida dessa gÄr att utnyttja för prognostisering. Fyra branschindex ? industri, kemi, transport och rÄvaror ? samt generalindex, för Sverige respektive EU, undersöks.Kointegrations- och regressionsanalys anvÀnds för att undersöka sambanden mellan oljepris och aktieindex, och resultaten tillÀmpas sedan för prognostisering.
Genus ur ett intersektionellt perspektiv : en granskning av lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd
I en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Àr ÄtgÀrder mot den kvinnliga ohÀlsan och sjukfrÄnvaron prioriterade. Som ett led i detta arbete genomfördes denna undersökning med syfte att undersöka lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd utifrÄn ett genusperspektiv. Detta genom att faststÀlla könsskillnader avseende uttalanden om psyko-socio-ekonomiska aspekter som inte Àr av relevans för det medicinska tillstÄndet i lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd. För att erhÄlla kunskap om huruvida psyko-socio-ekonomiska aspekter förekom i undersökningsunderlaget, analyserades 247 lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd med kvalitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier med sammanlagt 16 identifierade faktorer som alla var av psyko-socio-ekonomisk karaktÀr och utan relevans för det medicinska tillstÄndet.
Svensk-Finsk marin interoperabilitet inför ett fördjupat försvarssamarbete : En jÀmförelse av Sveriges och Finlands militÀrstrategiska koncept ur en marin synvinkel
A decision has been made that the Swedish and the Finnish Navy will expand their cooperation by creating the ?Swedish-Finnish Naval Task Group? (SFNTG).Based on Michael Codner?s theory of interoperability, this essay?s aim is to investigate if the Swedish and the Finnish currently are interoperable with each other, due to their military strategic concepts.According to Codner, similarities between the cooperating nation?s military strategic concepts are required in order to reach a high degree of interoperability. This essay will analyze and compare Sweden and Finland?s military strategic concepts, based on three categories; Global Projection, Territorial Defence and Combat Capability.The conclusion is that there are differences between the Swedish and the Finnish military strategic concepts in every category, of varying degrees. By looking at the results of this investigation, it is clear in what direction the two nations have to adapt their concepts to enable a high degree of interoperability for the future of the SFNTG..
SjöbefÀlsutbildning och kvinna- en kvalitativ undersökning
Endast 25 % av studenterna vid Sveriges universitet och högskolor lÀser kurser som har en jÀmn könsfördelning. Sjöfartshögskolan i Kalmar Àr inget undantag frÄn att kvinnor generellt vÀljer utbildningar inom vÄrd, skola och omsorg medan mÀnnen vÀljer yrken inom teknik. Endast 6 % av studenterna pÄ sjöingenjörsutbildningen var kvinnor och pÄ sjökaptensutbildningen var motsvarande siffra 17% ( ht 2011). Mot bakgrund av detta faktum ville vi veta om den ojÀmna könsfördelningen pÄverkat studietiden hos respondenterna. Vi ville ocksÄ fÄ veta om respondenterna ansÄg det viktigt med att skapa en jÀmnare könsfördelning pÄ Sjöfartshögskolan.
Graderad verkan med Stridsvagn 122
Denna undersökning pÄvisar möjligheten att gradera verkan med stridsvagn 122 vid en insats i Sveriges insatsomrÄde i Afghanistan. Hotbilden som rÄder gör att personalen mÄste ha ett gott skydd och möjlighet till verkan vilket stridsvagnen erbjuder. Tyngdpunkten i undersökningen ligger pÄ modern 120 mm ammunition dÀr Försvarsmaktens övningsammunition kan anvÀndas för att minska effekten i mÄlet och pÄ sÄ sÀtt gradera verkan. PÄ marknaden finns det ammunition som skulle komplettera redan befintlig ammunitionsportfölj framförallt pÄ korta avstÄnd och dÄ Àven med möjligheten att skjuta varningseld. SekundÀrbevÀpning (kulsprutor) pÄ vagnen kan Àven den anvÀndas för att gradera verkan.
En ekonometrisk analys av miljöbilsförsÀljningen i Sverige 2004-2007
MÄlen med svensk klimatpolitik Àr att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutslÀppen. DÄ privatbilismen stÄr för en stor del av Sveriges oljeanvÀndande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken dÀrför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försÀljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsÀljningens utveckling mÄnadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsÀljningen skapades en jÀmviktsmodell som sedan testades empiriskt genom ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sÄlda miljöbilar per mÄnad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil pÄ 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.