Samhall AB är en av Sveriges största arbetsgivare med flera enheter ute i landet. I Luleå finns för närvarande ca. 75 anställda på verkstadsgolvet samt tiotalet personer inom administrationen. Företagets uppgift är att, med anvisad personal från arbetsförmedlingen, legotillverka plåtdetaljer till olika fabriker och företag, som exempelvis ABB, Scania, Plannja m fl. Bearbetningen består av Klippning, stansning och bockning av plåtdetaljer.

Kemikalieindustrin i Europa står inför en stor förändring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersätta ett 40- tal äldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen är bland annat att främja utbytet av farliga kemikalier till miljövänligare alternativ. Den stora förändringen består av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, måste registrera applikationsområdet för dessa produkter och de ingående ämnena. REACH är tänkt att öka transparensen i branschen och underlätta den administrativa hanteringen kring produkt och säkerhetsdata.

Denna studie syftar till att undersöka olika förvaltningars goodness of fit med varandra. Detta har gjorts genom att ta fram en förklaringsmodell med idealtyper över förvaltningstraditioner, baserad på dimensionerna syn på medborgarskap, syn på styrning samt principer för god förvaltning. Att just dessa dimensioner valdes hänger samman med studiens samhälleliga och vetenskapliga utgångspunkter. Detta illustreras genom att när EU:s förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar trädde i kraft förväntades de nationella myndigheter som ska implementera denna också följa EU:s principer för god förvaltning. Vilka principerna är råder dock oklarheter kring, vilket kan leda till att människor behandlas olika.Med hjälp av teorier kring förvaltningstraditioner förklarades att olika förvaltningar i olika länder formas av olika traditioner, vilket i EU:s fall kan innebära att de som beslutar är formade av andra traditioner än de som ska implementera politiken.

Sverige ses av många som ett jämställt samhälle men skillnader i hur arbetstagare behandlas beroende på kön samt förekomsten av barn finns fortfarande. Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor och män påverkas av förekomsten av barn vid bedömningar av agentic- och communalegenskaper, kompetens, lönesättning samt anställningsbarhet. En enkät utformades där en personbeskrivning gjordes i sex identiska versioner, med undantag för kön på den sökande samt förekomst av barn, och delades ut till 164 personer på två offentliga platser i Stockholm. Förekomsten av barn påverkade inte bedömningen av en manlig och kvinnlig arbetssökande på olika sätt. Den kvinnliga sökande ansågs dock vara mer anställningsbar och kompetent och kvinnliga deltagare gav överlag högre skattningar än manliga deltagare.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar.

BakgrundSveriges kommuner och landsting (SKL) betonar i en debattartikel i Dagens Nyheter 2010-03-15 vikten av att rektorer ges möjlighet att lokalt avtala tjänsteformen för lärarnas anställningar. Semestertjänster möjliggör enligt Sveriges kommuner och landsting ett bättre resursutnyttjande inom skolan i jämförelse med ferietjänster, vilket skulle kunna gynna eleverna. Detta väckte en nyfikenhet hos oss och vi ställde oss frågan: Hur ser gymnasieskolans rektorer på frågan om att införa semestertjänster istället för ferietjänster för lärarna?SyfteVårt syfte med detta arbete har varit att ta reda på vad rektorer inom gymnasieskolan har för syn på lärarnas arbetstidsavtal. MetodFör att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat fem rektorer och härigenom fått en bild av några rektorers åsikter kring semestertjänster för lärare.

Högkänsliga personer sägs registrera fler nyanser i sin omgivning än andra människor och även bearbeta och reflektera kring intrycken på ett djupare sätt. Därför kan de också ibland bli överstimulerade av alla sinnesintryck. Syftet med denna studie var att undersöka vad det kan innebära att leva som högkänslig. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls via chattprogrammet Skype samlades information in från elva högkänsliga personer. Samtliga deltagare var medlemmar i SFH, Sveriges Förening för Högkänsliga.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken.Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk.Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3.

The purpose of the following essay is to analyze how the Swedish regional policy has been influenced by the regional policy in the EU. The study builds on the theoretical framework that is Europeanization, the top-down approach, which stipulates where you can find evidence of this influence. To obtain the information that I needed to answer my question formulations, which main question formulation are; in which way has the EU regional policy influenced the Swedish regional policy? I used the method of literature analysis. Both the theoretical framework alongside the chosen method pointed me to analyze the public debate in Sweden in the regional question.

Under de senaste åren har kurser och utbildningar på Sveriges högskolor och universitet utsatts för granskning och genomgått stora förändringar. Vi har benchmarkat några företagsekonomiska kurser vid Luleå Tekniska Universitet med ett antal utvalda högskolor och universitet i Sverige. Vårt syfte var att se om det fanns skillnader mellan kurserna på de olika högskolorna och universiteten samt att komma med implikationer till möjliga förändringar. För att uppnå vårt syfte undersökte vi vad de intressenter, som vi ansåg vara viktigast, hade för synpunkter på kurserna för utveckling av förmågor till framtida yrkesuppgifter. I och med de intervjuer och det diskussionsforum som vi genomförde med de valda intressenterna fick vi fram kriterier som vi sedan använde vid benchmarkingen.

I april 1999 satte Sveriges regering upp 15 miljömål (utökades till 16 under 2005) vilka strävar efter att lösa Sveriges stora miljöproblem till nästa generation. Det första miljömålet är ?begränsad klimatpåverkan? och ett av dess delmål är att utsläppen av växthusgaser under perioden 2008-2012 skall vara minst 4 procent lägre än utsläppen var år 1990. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att byta ut de fossila fordonsbränslena mot förnyelsebara. Inom EU är målsättningen att andelen förnyelsebart bränsle skall vara 5,75 procent av allt fordonsdrivmedel år 2010 och 20 procent år 2020.

Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna på Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lär sig är inriktat på att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare än de estetiska vid gestaltning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur förhållandet mellan gestaltning och vetenskap står sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jämförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och kurser vid de båda universiteten. Resultatet visar både skillnader och likheter mellan utbildningen på de valda universiteten, vilket åskådliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.

Syfte och frågeställningarEn utvärdering efter OS i Sydney 2000 visade att coacherna inte klarade pressen. Därför ville SOK genom sitt stöd utveckla coacherna för att de aktiva i slutänden skulle kunna prestera bättre. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), finansierade ett projekt, Coachprojektet, med syfte att svenska friidrottare skulle ta medaljer vid OS i Aten 2004. Denna studie avser att utvärdera upplevelsen hos de coacher som ingick i Coachprojektet. Frågeställningar som kommer att söka besvaras är: Uppfylldes Coachprojektets mål? Har Coachprojektet påverkat coachförmågan? Behöver coacher utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher? Vad gav projektet för effekter/konsekvenser?MetodStudien är kvalitativ till sin karaktär i intervjudelen och kvantitativ i enkätdelen.

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.