I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär.

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning. Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner. SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ned de elledningar som ingår i Sveriges lokalnät för att på så vis göra elleveranserna säkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 får som följd att nätbolagen måste betala ut höga avbrottsersättningar till dess kunder om avbrott inträffar. Det innebär att nätbolagen måste säkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersättningskostnader. I lagförslaget står det inte att nätbolagen skall gräva ned sina elledningar, men för att kunna säkra elleveranserna till såväl tätort som glesbygd menar nätbolagen att de är tvungna att gräva ned elledningarna vilket skulle innebära stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nätbolagen skulle kunna leda till höjda nätavgifter för dess kunder och frågan är om kunderna är beredda att betala höjda elkostnader för att säkra elleveranserna till glesbygden.

Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart.Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats.Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel.

Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anställdas syn på public service och hur de anser att de tillämpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehållsanalys, intervjuer samt observation.Material: Innehållsanalys av åtta dokument om public service, intervjuer med sex anställda på SVT Barnkanalen samt en observation på SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn på begreppet public service och vad detta innebär i praktiken. Beroende på vad respondenten har för yrkesroll på SVT anges olika definitioner på vad som är det mest centrala kärnvärdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn på vad public service-uppdraget innebär för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn på uppdraget och har själva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn på public service-uppdraget är helt fullständig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras..

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Sverige har traditionellt sett haft en negativ inställning till erkännande och verkställighet av utländska domar. Enligt 3 kap 2 § utsökningsbalken krävs stöd i lag för erkännande och verkställighet av en utländsk dom i Sverige.Sedan Sveriges inträde i EU, och Bryssel I-förordningens införande, har synen på domar som härrör från medlemstater inom EU förändrats. Det kan numera sägas att fri rörlighet av domar förekommer inom EU. Det leder till att Sverige erkänner och verkställer utländska domar som har avgjorts inom EU.Mellan Sverige och tredje land är läget ett annat. Problem uppstod då Nacka tingsrätt valde att lägga amerikanska domar till grund för en svensk dom, utan stöd i lag.

Byggsektorn är en av de äldsta projektbaserade industrierna i vår tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mängd information, ofta i form av bygghandlingar som är juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska läsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lästa, att handlingarna blivit förstådda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras på arbetsplatsen. Det är många parametrar som spelar roll för att hanteringen av bygghandlingarna skall fungera bra, så som ansvarsfördelning, kommunikation etc. Målet med studien var att kartlägga och besvara frågan om hur STRABAG Sveriges hantering av bygghandlingar fungerar.

Behörighetsutredning tillsattes år 2009 för att ta reda på huruvida legitimerade svenska op-tiker med kontaktlinsbehörighet bör få använda diagnostika eller ej. Ett godkännande skulle innebära utökade arbetsuppgifter och större ansvar.Syftet med denna studie var att ta reda på hur svenska optiker ställer sig till en eventuell lagändring där diagnostika godkänns som hjälpmedel i det kliniska arbetet. Även viljan att vidareutbildas för att få behörigheten utreds.Enkäter i pappersform skickades ut till optiker i Sveriges alla 21 län. Det som tillfrågades var bland annat inställning till diagnostiska droppar som hjälpmedel, inställning till vidare-utbildning, kön, ålder, kedjetillhörighet, antal år i branschen samt antal år som kontaktlins-behörig.53 personer deltog i undersökningen, varav 30 kvinnor och 23 män. 64 % av alla frågade ställer sig positivt till förslaget.

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förändringen mot ett insatsförsvar påbörjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergår från värnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall på frivillig bas rekryteras och anställas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport från 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien studeras de två nationerna Danmark och Nederländerna för att identifiera påverkande faktorer inom de bådas soldatförsörjningssystem. De två nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nuläge angående soldatförsörjning.

Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrågor snabbtökat. Miljöcertifieringar är marknadsbaserade alternativ som företag kan välja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har påverkats av arbetet med certifieringarna.

Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt i vilken utstra?ckning den o?kade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har pa?verkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samha?lle har blivit mer kommersialiserad under a?ren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utga?tt fra?n Jesper Stro?mba?cks och Anna Maria Jo?nssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme fo?r politik, o?kat utrymme fo?r spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering.Studien bygger pa? en kvantitativ inneha?llsanalys av inslag om politik och andra samha?llsfra?gor fra?n Rapports 19.30-sa?ndningar vecka 11 a?ren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.