Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as ?not bad people?, ?normal? and ?like everyone else?.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Denna rapport är ett examensarbete som har genomförts i Kiruna på SMC/Kulturgeografen, Umeå universitet. En viktig fråga i Sverige idag är vad som händer med befolkningsutvecklingen om fertiliteten stannar på den låga nivå där den befinner sig för närvarande. Examensarbetets syfte var att som en förstudie undersöka och analysera fruktsamheten i Sverige 1991 och 1995 för olika boendemiljöer och olika regioner. Under 1991 var den summerade fruktsamheten hög i Sverige (2.1135) medan den var låg under 1995 (1.7083). Boendemiljön ?byar? är den miljö där fruktsamheten har varit mest stabil.

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera diskurser kring lärande i grundsärskolan. Materialet är åtta examensarbeten från två högskolor/universitet i Sverige från speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: Utgångspunkten inom diskursanalysen är att verkligheten inte kan nås utanför diskurserna och därför är det just diskursen som analyseras. Genom att upptäcka hur verkligheten skapas i texterna kan man få syn på vilka förutsättningar som möjliggör uttalanden om lärandet. Att använda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar språkets roll som skapare av representationer av verkligheten, är studiens teoretiska utgångspunkt.

In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande Skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text.

Den här uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspåverkan. Det huvudsakliga syftet med studien är att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skärpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av 1990-talet, då Sverige trädde in i EG.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.

Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum.The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material?The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010.

The aim of this essay is to analyze the implementation process of the International Baccalaureate?s Diploma Programme in four of the approximately 30 schools currently offering the IB at upper secondary level in Sweden. The starting point is a comparison between definitions in fundamental documents in the national programmes for Natural Science (NV) and Social Science (SP) on the one hand, and the IBDP on the other. The evaluation, based on Program theory, focuses in particular on the consistencies in the Organizational plans of each system.  The basic assumption is that the IB due to a deviating organizational system, different structures, aims and objectives makes a challenge for the dominating educational discourse, to use a concept by Michel Foucault, and that resistance against the IB therefore is to be expected.As a second part of the evaluation five people who either play, or have played the role of coordinators of the IB, and who thereby are responsible for the implementation, have been interviewed. The questions have been focused around in what sense the informants can confirm resistance in their implementation work due to the differences found in the first part of the evaluation, and in what ways it manifests itself.Finally, Michel Foucault?s power structures in connection to discourse analysis have been applied on the results of the two previous parts of the essay.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Bakgrund: Allport (2000, s.20-22) anser att en fördomsfull personbygger sina antaganden på fragmentariska kunskaper ochmöten med olika folkgrupper och utifrån dem skapas engeneraliserad bild av hur den folkgruppen är. Kan dagensreligionsundervisning vara en del av skapandet av dessaantaganden?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fallvilka fördomar och generaliseringar som kan framträda i tvålärares religionsundervisning i grundskolans år 7-9.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning därtvå stycken pedagoger observerades under fyra tillfällen igrundskolan år 7-9. Vi har i studien utgått från enetnografisk forskningsansats.Resultat: Resultatet visar på att religionsundervisningen som vi harobserverat innehåller såväl generaliseringar som fördomar.Likheterna som vi fann pedagogerna emellan var att bådageneraliserar, främst på grund av tidsbrist. Tidsbristen gör attpedagogerna sällan hinner gå på djupet i sin undervisningvilket i sin tur leder till att den mångfald som finns inomämnet kommer i skymundan..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två olika medieaktörer i Göteborg talar om fenomenet hemlösa och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kan tänkas få för vår förförståelse av hemlöshet. Metoden som används i uppsatsen är diskursteori. Det empiriska materialet utgörs av fem artiklar publicerade i Göteborgs-Posten (GP) och fem artiklarpublicerade i Faktum. I artiklarna finner uppsatsens författare olikahemlöshetskategorier/diskurser och analyserar vilka signifikanser i form av ord som används för att skapa dessa. Författarna har i GP funnit fyra olika diskurskategorier av hemlösa, ?svenssondiskursen?, ?invandrarkillediskursen? ?psykisksjuk diskursen? och ?lodisdiskursen?.