How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Vårt syfte är att ta reda på vilka marknadsföringsstrategier och marknadsföringsmodeller som föreskrivs i teorin, som RE/MAX använder sig av i Sverige i dagsläget samt att komma fram till vilka marknadsföringsverktyg som de kan utveckla för att vinna större marknadsandelar..

Uppsatsen handhar de svenska genealogiska rörelsernas framväxt under första hälften av 1900-talet, i en tid då modernister kom att stå mot traditionalister, masskultur och industrialism mot 'den lilla idyllen' och 'humanismen', framstegstänkande mot undergångsstämning. I tiden som (i varje fall inom kulturdebatten) kom att präglas av vacklande ovisshet och desorientering i brottet mellan det gamla och det nya, försöker i uppsatsen undersökas hur man inom genealogiska sammanslutningar och till dessa relaterade organisationer sökte orientera eller förhålla sig till de olika tidsdimensionerna (eller historien om man så vill), hur man kom att identifiera sig antingen med eller mot det förgångna respektive framtiden. Det centrala är vilka frågor som man inom de genealogiska skrifterna/trycken/böckerna ansåg vara viktigt och stå på spel i berättelsen om den tidens samhälle, om vilka idéer rörelserna genomsyrades av, vilka fenomen i historien som man ansåg vara viktiga att artikulera och lyfta fram och i så fall varför. Kort och gott: de genealogiska rörelsernas historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft..

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

The persecution of the Rohingya Muslim minority population in southwestern Burma has come to the fore in recent years. The aim of this study is to first analyse the degree and respects of biopolitical control in the case of political oppression. Secondly, the aim is to compare the similarities and differences when it comes to the causes, mechanisms and expressions of the two theoretical starting points in the case.Giorgio Agamben´s biopolitical theory, which tries to reconnect state control over life and death with modernity, forms the basis of the analysis. Will Kymlicka´s liberal theory on minority rights serves as a theoretical comparison tool. Methodological starting points to the specific bilateral purpose will be both of the textual and discursive analytical tradition.

Arbetet för rika odlingslandskap i Sverige har pågått under 15 år efter antagandet av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Trots det bedöms målet inte vara nåbart till 2020, det år riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda till. Syftet med uppsatsen är att analysera hur rådande diskurser påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet, utifrån hur det framställs i politiska texter. För att ta reda på det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgångspunkt i att språket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. Därför grans-kas texternas språkliga innehåll, både det som nämns och utelämnas i dokumenten. Diskursanalysen utgår från vilken syn som förmedlas på människan, naturen och förändring i texterna om miljökvalitetsmålet.

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen.För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild.Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Denna studie ämnar utreda om det förekommer någon skillnad i prestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag i börsnoterade företag i Sverige. Perioden som undersöks är från början av 1999 till slutet av 2003. Vi finner att familjeföretag fortfarande har stor närvaro i Sverige med en tredjedel av de undersökta företagen. Slutsatsen av vår studie är att det föreligger en statistisk säkerställd skillnad i prestation mellan de två grupperna. Utifrån studien går det dock inte att avgöra vad skillnaden beror på, d.v.s.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

This thesis examines interfaith work from a general perspective and through the Swedish interfaith project ?Tillsammans för Sverige?. They are based in a famous youth center in Stockholm. The examination has two aims. The first is to identify the main characteristics of interfaith work and how they correspond with daily practice.

AbstractMongoliet har sedan 1990 genomgått en förändring från kommunistisk diktatur och centralstyrd planekonomi till demokratiskt styre och fri marknad. Ideologiskiftet har skapat utrymme för värderingar och gamla minnen som varit undertryckta under sjuttio år av kommunism. Samtidigt påminner de nya utrikespolitiska förhållanden som uppstått i Asien till följd av Sovjetunionens sönderfall om territoriella hot som funnits tidigare i historien. Utifrån ett globalt perspektiv försöker jag i uppsatsen analysera orsakerna till förändringen av mongolernas nationella identitet sedan 1990 liksom dess olika yttringar. Jag betonar att statens historiske grundare, Djingis khan, buddismen som finkulturens källa och den klassiska skriften, mongol bichig, som tidigare avfärdades på basis av den kommunistiska ideologin, utgör grundstenar i den nya, omtolkade nationella identiteten.

I dagens turismbransch ökar konkurrensen ständigt mellan olika besöksmål vilket har lett till att länder måste finna nya sätt att differentiera sig på. I Sveriges fall är det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda på detta valde studien att använda en hermeneutisk metod där det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kärnvärdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnkonventionen och värdegrunden konstrueras i förskollärares berättelser om förskolans verksamhet. Empiriinsamling har skett genom tre stycken fokusgruppsamtal med sex deltagande pedagoger, samtalen är ljudinspelade och därefter transkriberade. Studiens metodologiska ansats och analysverktyg bottnar i socialkonstruktionism och diskurspykologi. Analysens fokus ligger på att studera förskollärarnas retorik samt de tolkningsrepertoarer och diskurser som framkommer där.I resultatet av studien framkom flera olika tolkingsrepertoarer och diskurserna Framtid, Mångkultur och förhållningsätt. Resultatet presenterar en strävan hos pedagogerna att implementera och arbeta medvetet med barnkonventionen och värdegrunden i förskolansverksamhet. .