Uppsatsens syfte är att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hållningar av barn mellan 0-12 år som är placerade på institution. Behandlingsassistenterna kommer från två olika institutioner. Uppsatsen är en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strävar efter att förstå behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hållningar och att titta närmare på hur talet kring hållningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa är vägledande i analysen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen står på en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet är att förklara och förstå och slutligen så vilar den på Foucault och hans syn på sexualiteten och diskurs. I nästföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhället utifrån begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor:- Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?- Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?- Hur framträder flerspråkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsämnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremål för analys är Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process på livsåskådningsområdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehållet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgångspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebär att gymnasielevernas meningsskapande process på livsåskådningsområdet är oavhängigt styrdokumentens innehåll i form av ett meningserbjudande.

År 2002 uppmärksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det växande problemet. Syftet för denna uppsats är därmed att beskriva och granska kunskapsläget inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfältet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet är vidare att analysera hur man kan förstå den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrån ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Det här arbetet handlar om synen på gymnasiesärskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet är att studera synen på gymnasiesärskoleeleven i två läroplaner, där även synen på bedömning av gymnasiesärskoleeleven är intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesärskolan, läroplansteori samt bedömning. Fortsättningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden från Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas språkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i språket påverkar synen på gymnasiesärskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag från delar av läroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de två statliga utredningar som ledde till läroplanerna.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka två elevhälsoteams samtal kring elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar studien ämnar undersöka är vilka diskurser som framträder inom elevhälsoteamens samtal och vilken som är den dominant rådande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angreppsättet med utgångspunkt i Foucaults diskursanalys. Språket är centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhålls för sanningar medan andra hålls tillbaks och makten att definiera diskursens innehåll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell används, nämligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike från 1958 till 1970. Redan innan sitt makttillträde ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett självständigt kärnvapenförsvar och göra sig mer självständigt och suveränt, främst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejäl fart efter hans makttillträde och det franska självständiga kärnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militära samarbete.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild.Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället.