Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas på Gran Canaria och den uppbyggda berättelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosätter oss på ön för att lapa sol och få hudcancer. Det är här som lokalbefolkningens främsta syfte är att förse oss med färgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras är något helt annorlunda: På Las Canteras samsas man nämligen med lokalbefolkningen och upplever något annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen är att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

Den här uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framställs inom den svenska tryckpressen och vilken bild läsare kan få av den här skildringen. Min fråga är om det finns någon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att kunna svara på frågan analyserades artiklar från fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna när det gäller den svenska alkoholpolitiken. Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen.

Vi bär alla med oss föreställningar om barn . Synen på barn påverkas av en mängd faktorer, samhället vi lever i, media, utbildning för att bara nämna några. Min studie är en kvalitativ studie. Syftet med min studie är att undersöka vilken syn de anställda vid en BUP avdelning i Norge har på barn. Mina frågeställningar är:? Vilka föreställningar har de anställda vid BUP avdelningen om barn?? Att jämföra de anställdas syn på barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har använt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..

The aim of this Master?s thesis is to survey what personal encounter at the library can signify, and to examine Swedish public libraries? policies for personal encounter. The posed questions are: What does personal encounter at the library signify? How are users and library staff represented in the collected policies? What do the policies say about digital encounter? 290 e-mail queries were sent to Swedish public libraries in May 2010. Of 140 responses, 107 stated that they did not have a written policy on personal encounter.

Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter ? närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa.

Med den bruna våg som sköljt in över Sverige och Europa har främlingsfientligheten aldrig känts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fått fäste och en negativ inställning till individer födda i andra länder är en vardag för många. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara främlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sätt på vilket detta har undersökts är genom en kvantitativ metod där statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivå, boendeortens storlek, hur stolt individen är till sin nationalitet, ålder, kön och den beroende variabeln främlingsfientlighet.Resultatet som gick att finna i analyserna var att det på 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan ålder och främlingsfientlighet där äldre tenderade att vara mer främlingsfientliga.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Populism has been an integral part of the Finnish political system since the late 1950's. At that time the Agrarian Populist Party, better known as The Rural Party, emerged and thrived for decades until the party financially broke down in the 1990's. Reemerging on the political scene as the True Finns, the party is more radical and more influential than ever, gaining enough support to be the third largest party of the 2011 parliamentary election. Sweden, Finland?s neighbor, in contrast has a history with very little populist presence or radical right populist parties (RRP-parties).

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Denna undersökning är en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete på Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig på ämnet sexberoende som idag är ett fenomen som inte används i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sätta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingå i samma diskurs.För att kunna sätta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag är i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberättelser har varit grunden för att förstå fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har använts för att förstå hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk då det tvångsmässiga beteendet är av liknande karaktär. Genom att använda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden.

Ämnesområdet för denna uppsats är fascismen i Sverige efter andra världskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra världskriget utifrån den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundära syfte är att undersöka om hans ideologi förändrades efter andra världskriget, om den gjorde det och vad det kan berott på. I uppsatsen har fyra olika politiska program från Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan åren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys använts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program.