Syftet med det här arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur skolan förhåller sig till politiska partier som kan tänkas utmana den värdegrund som skolan vilar på. Just nu är det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tänkas sätta värdegrunden på prov; därför undersöks i den här studien lärares och rektorers förhållningssätt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhällskunskapslärare och två rektorer, uppdelade på två jämnstora gymnasieskolor i Skåne. Skåne är ett län där Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, såväl i riksdagsvalet som i skolvalet, och är därför lämplig som undersökningsregion. Min studie visar att det på skolorna inte finns något gemensamt förhållningssätt när det gäller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det är upp till varje lärare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. Förhållningssättet varierar mellan de fyra lärarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot värdegrunden, vilket i sin tur leder till att sättet på vilket lärarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig åt dem emellan.

The purpose of this essay is to investigate how the Swedish media framed the political party, the Swedish Democrats, two weeks prior to the election of parliament in 2014. This essay starts with the historical background of the political party, the Swedish Democrats, and continues with the theoretical framework for the essay. The theoretical framework consists of three theories: framing, media logic and media?s role in the democratic society. The essay?s main problem is presented as the question: What media image was there of the Swedish Democrats before the election of parliament in 2014? The main problem is answered by using a quantitative content analysis on the essay?s empirical material, 68 news articles from four Swedish daily newspapers.

The aim with this paper is to study how the integrational ideology of the Swedish parliaments party platforms, including the right wing Sverigedemokraterna, is formulated. The integration theories examined are assimilationism, multiculturalism, universalism and residualism. In turn these theories are simultaneously applied to the party platforms extracting explicit or implicit messages of the four former mentioned theories. The Swedish history of integration as well as immigration, which per capita is one of the highest in the European union, pinpoints the reason why this subject is due to further investigation. The results show that most of the parties contain traces of more than one integration theory, with the exception of primarily Sverigedemokraterna which focuses on assimilationism.

AbstraktBegreppet främlingsfientlig använd's ofta i media om Sverigedemokraterna efter valframgångarna 2006. Indirekt ger detta väljarna samma stämpel. Är det främlingsfientlighet som får väljarna att rösta på partiet? Är det något annat väljarna vill ha sagt med sina röster? Vad tror Sverigedemokraterna's politiker är anledningen bakom framgången? Det vill jag ta reda på i denna uppsat's.För att uppnå syftet att få väljarna's uppfattning har jag genomfört ett femtiotal intervjuer där mer än hälften har varit Sverigedemokrater. Elva personer är dessutom ledande politiker inom partiet.

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time often been labeled a populist political party. It has however not been the subject of in-depth study to what extent the party really is populist. A study on whether the party and its supporters fulfill the criteria that a social science definition of populism would stipulate is therefore needed, in order to establish accurately whether the party is populist.    The definition used in my study accentuates three qualities that specify populist organizations: an antagonistic attitude against prevailing power structures, demands for increasing democratic influence and advocating a certain people?s rights ahead of others.The qualitative analysis of documents central for the party shows that it fulfills all of the criteria illustrated in the definition that is the basis of my study.

The debate surrounding the opinion polls of the political party Sverigedemokraterna, and later their results in the Swedish election has been evident. The purpose of the study is to investigate how norms of equal treatment in social work practice might be influenced by Sverigedemokraterna's understanding of culture, ethnicity, nationality and religion. The thesis is outlined through the works of Teun van Dijk and Ruth Wodak (2000) regarding racist discourse in politics, Giorel Curran (2004) explaining lesser established parties influence on the broader discourses and Anders Hellström and Tom Nilsson (2010) attempting to ideologically position Sverigedemokraterna. With the method for analyzing policy documents designed by Carol Bacchi (2009) the latest motions from Sverigedemokraterna has been analyzed. Bacchi?s theoretical framework, together with theory concerning the expression of modern racism of John Hodge (1999), Paul Gilroy (1999) and Bennedict Anderson (1996) amongst others has been used to create an understanding of the material.

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time been the subject of study by political scientists. In the meantime they have been categorized as National Socialists, Fascists, right-wing extremists and more recently radical right populists. But it has not been categorized according to the theories that I expect. The purpose of this essay is to study how well Sweden Democrats policies match with ideas that are typical for radical right populist parties. The main research question is:- Are Sweden Democrats showing details which are typical for radical right populist parties?To be able to answer those questions, I have used an ideal type analysis and developed an analysis instrument according the theoretical approach and the methods in Bergström & Boréus book.

Syftet med studien är att utifrån Sverigedemokraternas valkampanjfilm undersöka hur de planerade kommunikationsverktygen profil, identitet och image tolkas utifrån tre olika perspektiv. Under studiens gång har vi genomfört strukturerade intervjuer med tre medlemmar inom Sverigedemokraterna, en semiotisk filmanalys av partiets valkampanjfilm och utfört enkätundersökningar med 100 röstberättigade elever vid Erik Dahlbergsgymnasiet. Studiens resultat visar att Sverigedemokraternas profil stämmer överens med valkampanjfilmens identitet. Gällande image anser partiet att allmänhetens tolkning inte stämmer överens med partiets profil. Ett problem som Sverigedemokraterna säger sig ligga i att media har kommunicerat en felaktig bild av partiet. Vår semiotiska filmanalys visar att Sverigedemokraternas budskap framgår tydligt i valkampanjfilmen genom att visa hur invandringen kostar mycket, samtidigt som pensionärerna blir drabbade. Studiens resultat visar även att mer än hälften av eleverna på Erik Dahlbergsgymnasiet hade en negativ inställning till Sverigedemokraterna och 70 procent ansåg att individerna i valkampanjfilmen framställs orättvist..

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan:Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN.

The subject for this thesis is to analyze the Swedish political the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) through the use of history theories. The purpose is to examine the following two questions:1. what types of history consciousness is present in the source material2. the use of history (historiebruk) shown in the source materialThe source material has consisted two official party publications, Sverigedemokraternas principprogram from 2005 and 2011.The main theoretical frameworks for the analysis has consisted of the typology for use of history as presented by professor Klas-Göran Karlsson together with selected theories connected to history consciousness, not the least the model presented by Bernard Eric Jensen.The result of the analysis shows frequent examples where the use of history and history consciousness is present in the rhetoric used in the source material. By tracing the use back to the theories selected Sverigedemokraterna?s deployment of use of history and history consciousness is interpreted and discussed..

A logical cause of migration is of course immigrants which is a topic always creating discussions. When arriving in a new country a process of integration with the goal to adapt to the environment is started. This study will explore the need for integration and seeks to examine the connection between population composition and radical right opinions.To fulfill the aim, a multivariate regression analysis is done on aggregated level in Sweden with statistics concerning the year of 2010. The relation between ethnic composition and voters support for the Swedish radical right party Sverigedemokraterna is studied as well as integration as an explanatory intermediate factor operationalized through unemployment, financial assistance and trust.The results of the study indicate a positive connection between immigrants from EU/EFTA and the voter support for Sverigedemokraterna. A negative relation is identified between trust and the voter support for Sverigedemokraterna.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat?s (SD) and their core issue ? immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties? reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue.

Det finns en hel del forskning om högerpopulistiska partiers relation till massmedier, och hur den högerextrema rörelsen använder sociala medier. Hur högerpopulistiska partier använder material från medierna för att rama in sina politiska budskap är däremot mindre utforskat.Frågeställningarna för undersökningen var hur Sverigedemokraterna agerar som news aggregator på sin Facebook-sida i samband med riksdagsvalet 2014, och hur partiet ramar in det redaktionella material de länkar till. En kvalitativ undersökning med utgångspunkt i teorin om framing gjordes av samtliga officiella inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida under perioden 140801 ? 141031. Inläggen grupperades utifrån sex teman (mobilisering, Sverigedemokraterna mot etablissemanget, välfärd, ekonomi, invandring och hotet mot Sverige).

För många människor är medierna den största, och ibland enda, källan till politisk information. Det innebär att medierna i stor utsträckning påverkar medborgarna när de skapar uppfattningar om sådant som de inte själva upplever. Men kommunikation kan aldrig vara neutral. När journalister gestaltar politik väljer de ett antal aspekter som blir mer framträdande, medan andra utelämnas. Dessa gestaltningar kan sedan påverka hur människor stödjer politiska förslag.Syftet med studien är att undersöka hur Sverigedemokraterna och dess väljare gestaltas i Aftonbladet och Expressen en vecka före och en vecka efter valet 2014, samt hur tidningarna förmedlar ett politiskt budskap under samma period. Studien visar att skandalgestaltningar av Sverigedemokraterna dominerar i både Aftonbladet och Expressen före valet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhåller sig till lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Uppsatsen syftar även till att utifrån partiets åsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund. Uppsatsen föreslår att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i åsiktsdokumentens jämförelse med skolans värdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav på assimilering samt delar av dess kritik av islam och mångkultur har setts som svårförenlig med skolans värdegrund.