Summering. Vi har alltså läst mer än 3000 artiklar. Tre tidningar, tre orter, tre valrörelser. 61 av artiklarna handlade om Sverigedemokraterna, och det är runt dem som detta arbete kretsat. Frågan vi ställde oss var: Sköter journalisterna sitt demokratiska uppdrag?.

In the rural districts of Sweden, especially in Skåne, the political party Sverigedemokraterna is gaining more and more territory. The aim of this thesis is to examine if the presence of Sverigedemokraterna has had an effect on the other political parties in Kävlinge and Svedala municipality, with focus on images and collective identity. The aim is also to examine what influence Sverigedemokraterna might have on the political agenda of the two municipalities. In order to be able to fulfil the purpose of the essay, we chose to combine three kinds of qualitative methods; interviews, observations and literature studies. We used theories about images and collective identity to examine in which way the municipal politicians tend to classify Sverigedemokraterna in terms of different images and if their presence has effected the other politicians in terms of forming a collective identity.

Vi har ställt oss frågorna: På vilket sätt framställs Sverigedemokraterna som parti och deras politik i Sveriges sex största dagstidningar under perioden 17-22 september? Vilka bevakningsstrategier syns i texterna? Är bevakningen av Sverigedemokraterna saklig?.

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor.En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010.

Efter att ett debattinlägg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att ägnas åt Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lämpliga debattämnen när Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter på Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgång och vad detta innebär för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, värderingar, verktyg, historia, och väljarna.Studien präglas av ett perspektiv som fokuserar på hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptäckten av ett antagonistiskt förhållande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Den här uppsatsen är en statistisk jämförelse mellan valresultat och arbetslöshet både över tid och mellan kommuner över två val i Östergötland och i Birkaland i Finland. Jag jämför Sverigedemokraternas väljarbas med Sannfinländarnas och vilka utgångspunkter de har för sin väljarbas. Sverigedemokraterna har massinvandringen som utgångspunkt och Sannfinländarna har småborgerlig världsbild som utgångspunkt..

Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013. Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp Termin           Vårtermin 2015 Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013. Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, medierapportering, politik, kvällspress Metod           Kvantitativ innehållsanalys Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 ? 2014-10-14 där orden ?SD? eller ?Sverigedemokraterna? finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 ? 2013-10-09 där orden ?Frp? eller ?Fremskrittspartiet? finns med. .

University of VäxjöSchool of Social SciencesBachelor Thesis in Political ScienceTitle: ?Sverigedemokraternas valframgångar 2006 ? En ulv i fårakläder??Author: Emma Haraldsson and Åsa NeuschützTutor: Emil UddhammarThe aim of this study is to explain Sverigedemokraterna?s electoral success in 2006 and the essay assumes that some form of change has occurred. To study this change two hypotheses have been constructed. The first hypothesis concerns the change within Sverigedemokraterna and the second hypothesis concerns the change of the Swedish voters attitudes.Kirchheimers catch-all theory is used to explain the change in Sverigedemokraterna. The catch-all theory states that parties have to change their structure to maximise the number of votes.

The purpose with this essay is to investigate Swedish political parties who have had or has a restrictive immigration policy containing opinions, that can be classified as xenophobic, and their history and development as a party. The focus in this essay is centred on the politicization that the parties Ny demokrati and Sverigedemokraterna have gone through and the mobilization they have reached. The material that will be handled in this matter are mainly the parties? political programs that have been published in various forms, but these will be supplemented with secondary sources in the form of previous research, reviews by journalists and other literature. The result have shown that the development from 1970 ? 1980´s to today considering these type of organizations is that they have changed in their appearance, in the matter of how they convey their message, and the actual appearance of the party members more than the message itself.

Stödet för Sverigedemokraterna har ökat för varje år sedan de bildades år 1988 och har för första gången kommit in i riksdagen år 2010. Få undersökningar har gjorts om Sverigedemokraternas väljare. Vår studies syfte är att ta reda på vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för att vissa individer väljer att lägga sin röst på Sverigedemokraterna och försöka förstå hur dessa resonerar. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har utförts med tio av Sverigedemokraternas väljare. De teorier vi har applicerat på studien behandlar främlingskap och ett vi och dem tänkande.

Abstract The purpose of this essay is to compare the integration policy between Socialdemokraterna, Moderaterna and Sverigedemokraterna with focus on labor-market integration, housing segregation and language knowledge. The international immigration has in recent years increased significantly and this has also enriched the receiving countries and still the numbers of extreme right parties have increased. In Sweden a racist populist party, Sverigedemokraterna, are only a few steps away from entering the parliament. The question in focus is: What differences or similarities are there between the integration politics between Moderaterna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna with focus on the areas housing, work and language?  By applying the theoretical framework to the data, I have been able to present answers and build up an analysis. The study concludes that there are more similarities than differences in the integration policy between Moderaterna and Socialdemokraterna.

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna.

Under valen 2002 ? 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gått starkt framåt. Vad kan förklara denna starka framgång?Syftet med denna uppsats är att försöka specifiera om värderingskillnader mellanSydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns någotsamband mellan region och inställning till det kulturella samhället. Genom att användamaterial från den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger värderingsskillnader mellan Sydsverige ochövriga Sverige i inställning till det mångkulturella samhället som då kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna är starka just i Sydsverige.

University of VäxjöSchool of Social SciencesBachelor Thesis in Political ScienceTitle: ?Sverigedemokraternas valframgångar 2006 ? En ulv i fårakläder??Author: Emma Haraldsson and Åsa NeuschützTutor: Emil UddhammarThe aim of this study is to explain Sverigedemokraterna?s electoral success in 2006 and the essay assumes that some form of change has occurred. To study this change two hypotheses have been constructed. The first hypothesis concerns the change within Sverigedemokraterna and the second hypothesis concerns the change of the Swedish voters attitudes.Kirchheimers catch-all theory is used to explain the change in Sverigedemokraterna. The catch-all theory states that parties have to change their structure to maximise the number of votes.

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.