Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till.

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ?Barn-gulag? (?Kinder-gulag?).

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hälsobegreppet används i kursplanerna i idrott och hälsa. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka olika synsätt kring hälsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgår från en kvalitativ textanalys där kursplaner från Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrån en framtagen analysmodell. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Aaron Antonovskys teori kring KASAM, känslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hälsan är dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hälsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jämfört med den svenska kursplanen.  .

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.

Uppsatsen avser studera vilken påverkan EU har haft på Sverige vad gäller anskaffning avförsvarsmateriel. Vinklingen har varit en studie av förmågan strategisk flygtransport med de konkretafrågeställningarna: Vilka motiv framläggs i Sverige gällande anskaffning av strategisk flygtransport och hurförhåller sig svensk inriktning vad gäller anskaffning av strategiskt flygtransport gentemot den inriktning som EUhar genom EDA? Genom att studera officiella dokument och även jämföra Försvarsmaktens perspektivplaneringoch EDA:s LTV analyseras vilka motiv som framförs och vilken samstämmighet det finns mellan Sverige och EU.Avslutningsvis diskuteras om det finns någon problematik med den europeiseringsprocess som sker. För att fåförklaringar till hur de eventuella beroendena har kommit till uttryck har teorin runt europeisering använts, medfokus på mekanismer för ?top-down? och ?bottom-up?.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

I följande uppsats jämförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstämmer eller ej. Det empiriska materialet är baserat på rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de två aktörerna..

Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten..

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den.

Det civila försvaret är idag i praktiken nedlagt. Livsmedelsberedskapen syftade till attlandet skulle kunna försörjas med livsmedel under lång tid, trots att gränserna är stängda och att flöden av importvaror störs av pågående kris eller krig. Sverige har sedan 1988 årsförsvarsbeslut stegvis avvecklat beredskapslagringen av livsmedel, då Sverige började sin anpassning till EG och EU. Den fria och öppna handeln av varor som EU erbjöd skulle stå för Sveriges livsmedelsförsörjning. Försörjningsberedskapen skulle bygga på den flexibilitet och robusthet som näringslivet kan uppnå i en säkerhetspolitiskt instabilsituation samt myndigheters och näringslivets gemensamma krafttag och krishanteringsförmåga.Syftet med denna studie är att använda Allison teori och förklaringsmodell om rationelltbeslutsfattande för att undersöka varför Sverige valt att avveckla sin beredskapslagring av livsmedel och således identifiera vilka faktorer som lett till att Sveriges krisberedskapavseende livsmedelsförsörjning ser ut som det gör idag.Slutsatser som dras i studien visar att Sverige av kostnadseffektiva skäl och avförändringarna i det säkerhetspolitiska läget valt att avveckla beredskapslagring av livsmedel.

Tanken med uppsatsen är att undersöka hur vägen till att bli valificerad revisor ser ut i åtta europeiska länder genom en kartläggning av ländernas revisorsnivåer, utbildningskrav, examination och dess innehåll, samt andelen godkända. Kartläggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra länderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förändras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig på både primär- och sekundärdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det går att urskilja två grupperingar bland länderna gällande de undersökta faktorerna. Tydligt är att Sverige inte helt passar in i någon av dessa.

Syftet med studien är att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvägagångsätt och metoder i relation till olika välfärdskontexter. Studien insamling av primärdata är gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter från respektive land. Intervjufrågorna är framtagna utifrån det syfte och frågeställningar som genomsyrar studien och för att få fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och välfärdsstaten. Materialet analyserades därefter utifrån en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande välfärdsstaten. Slutsatsen i denna studie är att frivillighetsorganisationerna bör kräva mer utrymme i samhället, främst i Sverige och Polen.

Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys.

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).