Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhĂ€llsfrĂ„ga. I Sverige och Ă€ven runt om i vĂ€rlden tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste Ă„ren och hur den ser ut i nulĂ€get. Denna studie Ă€r en litteraturstudie som sammanstĂ€ller och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna Ă„ldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om Ă„ldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att Ă„lderdiskriminering förorsakar sĂ€mre sjĂ€lvförtroende, sĂ€mre hĂ€lsotillstĂ„nd, stress samt psykiska besvĂ€r hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stĂ€ngda möjligheter..

Svenska institutet Àr en statlig myndighet vars uppdrag Àr att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem sjÀlva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. DÄ vÀrlden allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin sÀrart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den hÀr uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjÀlp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som bÄda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har Àven analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för bÄde filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle WÀstberg.

TitelKöp med hjÀrtat!FörfattareLiza OlssonKursExamensarbete (kort master) i medie- och kommunikationsvetenskapTerminVÄrterminen 2013HandledareOrla VigsÞSidantal, ord85 sidor 39 065 ordSyfteSyftet Àr att ta reda pÄ hur Fairtrade Sverige presenterar sig sjÀlvaMetodRetorisk analysMaterialTre annonser ur en reklamkampanj för Fairtrade Sverige, tre producentberÀttelser frÄn FairtradeSveriges webbsida och tre intervjuer med tre Fairtrade ambassadörer. Totalt nio texter.HuvudresultatHuvudresultatet visar att Fairtrade Sverige som organisation inte vill stÄ i rampljuset utan vÀljer attkommunicera via produktmÀrkningen Fairtrade-mÀrkt. De vill skapa uppmÀrksamhet kring mÀrkningen och fÄ konsumenter att bli medvetna om den och se den som ett alternativ. De vill dock inte tvinga konsumenterna att köpa Fairtrade-mÀrkta varor utan organisationen förlitar sig pÄ kundens egen moral och etik. Genom ambassadörerna (Fairtrade Fan Club) vill organisationeninspirera konsumenterna att göra ett etiskt val nÀr de handlar.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhĂ€llsfrĂ„ga. I Sverige och Ă€ven runt om i vĂ€rlden tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste Ă„ren och hur den ser ut i nulĂ€get. Denna studie Ă€r en litteraturstudie som sammanstĂ€ller och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna Ă„ldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om Ă„ldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att Ă„lderdiskriminering förorsakar sĂ€mre sjĂ€lvförtroende, sĂ€mre hĂ€lsotillstĂ„nd, stress samt psykiska besvĂ€r hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stĂ€ngda möjligheter..

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Modedieter Àr nÄgonting som kommer och gÄr i Sverige och den senaste populÀrdieten Àr 5:2-dieten. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien Àr baserad pÄ en tvÀrsnittsdesign och som metod har en enkÀtundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkÀten Àr 150 personer varav 121 Àr kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika lÀnge, alltifrÄn 3 veckor upp till mer Àn 6 mÄnader.

Syftet med arbetet har varit att se hur Sverige respektive Finland har implementerat MKB-direktivets bestÀmmelser avseende kraven pÄ redovisning av alternativ i en MKB. Syftet har Àven varit att genom att studera redan upprÀttade MKB:er i Sverige och Finland, analysera hur alternativkraven tillÀmpas i praktiken. Av sÀrskilt intresse har varit att se om implementeringen av alternativkraven i de bÀgge lÀnderna har resulterat i nÄgra skillnader avseende vilka alternativ som redovisats och hur de har redovisats. Metoden som anvÀnts i arbetet för att uppnÄ dessa syften har varit den rÀttsdogmatiska metoden och den komparativa metoden. UtifrÄn arbetet har vi kunnat dra slutsatsen att trots att det föreligger tydliga skillnader i Sveriges respektive Finlands genomförande av MKB-direktivets alternativkrav, tycks resultatet bli att den faktiska redovisningen av alternativen i de upprÀttade MKB:erna i allt vÀsentligt Àr den samma.

Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige Àr i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med lÀkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsÀtta marknaden Àr framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem Àr denna konsument och vad Àr det för nytta som vi talar om? Företag pÄ marknaden har ett vinstintresse i att pÄverka utformningen av en framtida reglering sÄ att den passar deras syfte och mÄl. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, Àr det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhÀva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.

Problembakgrund Precis som mÄnga andra EU-lÀnder Àr Sverige mitt i en utveckling avtjÀnstesektorn och en minskning av industrisektorn. Detta stÀller nya kravpÄ mÀnniskor för framtida arbetsmarknaden. Ett sÀtt att bemöta detta Àrgenom utbildning och stöd till entreprenörskap. Personer som kommerfrÄn en bakgrund med företagande förÀldrar startar oftare företag och isynnerhet mÀn. I Sverige tenderar unga mÀnniskor att flytta frÄn mindreorter till större stÀder.

Syfte: Undersöka hur svenska journalister tycker att Sverigedemokraterna ska bevakas. Vi ville Àven veta hur vanligt förekommande det Àr med en sÀrskild policy för SD och vilken instÀllning journalisterna har till sÄdana policys..

Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsÀkringarna i Sverige respektive Danmark. SÀrskild fokus ligger pÄ de krav som de bÄda försÀkringarna stÀller pÄ de individer som söker arbetslöshetsersÀttning. Uppsatsen belyser Àven begreppet ?lÀmpligt arbete? som Àr förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella omrÄdet, men syftar Àven till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsÀkringen. De bÄda lÀndernas arbetslöshetsförsÀkringar ter sig lika i den bemÀrkelsen att de Àr frivilliga och till en del statsstödda. Det stÀlls upp jÀmförbara krav angÄende rÀtt till ersÀttning som förutsÀtter att de sökande stÄr till arbetsmarknadens förfogande, det Àr frÄga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten.

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan Sverige och Norge dÀr syftet har varit att utröna hur de bÄda lÀnderna har valt att reglera frÄgan kring ?samhÀllsfarliga konflikter?. DÄ stridsÄtgÀrder vidtas av parterna pÄ arbetsmarknaden under en tvist kan vÀsentliga samhÀllsintressen lida skada. Arbetskonflikterna kan komma att utgöra en fara för liv och hÀlsa eller orsaka betydande ekonomiska förluster. I uppsatsen har fokus legat pÄ de konflikter som vidtas pÄ den offentliga sektorn dÄ denna verksamhets sÀrskilda beskaffenhet gör att konflikter pÄ ett direkt sÀtt kan leda till samhÀllsfara.

Detta examensarbete undersöker tidsÄtgÄngen av tvÄ skilda planprocesser. Det ena projektet belÀget i Sverige och det andra i Tyskland. Anledningen till att jÀmförelsen gjordes med Tyskland Àr pÄ grund av deras paragraf 34. Paragrafen innebÀr att nybyggnation kan ske utanför ett detaljplanerat omrÄde inom tÀtort och har pÄ senare tid varit omtalad i svensk media. Byggbolagen i Sverige anser idag att det Àr en omstÀndlig process frÄn projektidé till byggstart och begÀr en förÀndring i planprocessen för att kunna pÄskynda byggandet.Befolkningen vÀxer i framför allt storstÀderna och det byggs för fÄ bostÀder för att kunna tillgodose efterfrÄgan.

Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste Ärhundradet har gett upphov till att företag försöker finna vÀgar för att stÀrka och bibehÄlla sin stÀllning pÄ marknaden. Lean har med Ären blivit ett framgÄngsrikt ledningssystem som spridit sig frÄn Japan och bilindustrin till övriga vÀrlden och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar implementeringsprocessen och dess problematik. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgÄngsfaktorer vid en Lean-implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begrÀnsats för att fÄ en fördjupad förstÄelse för problematiken kring implementering, dÀrmed saknar studien generaliserbarhet. Studien Àr utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhÀmtats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet Àr att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrÄgor: Hur förhÄller sig gymnasielÀrare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lÀrande? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes lÀrar- och elevintervjuer med semistrukturerade frÄgor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige pÄ en gymnasieskola dÀr informanterna gick andra Äret pÄ ett yrkesprogram. TvÄ klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfÀllen i tre olika Àmnen och med fyra olika lÀrare. DÀrefter intervjuades 8 elever å tre grupper och slutligen lÀrarna.