För att besvara frågan "Hur är E.ON Sveriges nya incitamentsprogram utformat, i förhållande till ekonomistyrningen?", och i syfte att beskriva och analysera hur E.ON Sveriges incitamentsprogram är konstruerat och fungerar i praktiken utifrån ett ekonomistyrningsperspektiv, utförs en induktiv, intervjubaserad fallstudie av E.ON Sverige på koncern- och dotterbolagsnivå. Slutsatsen är att E.ON Sveriges incitamentsprogram är väl utformat och stöder sitt syfte, men har vissa begränsningar i praktiken. Det finns en tydlig men indirekt koppling mellan incitamentsprogram och ekonomistyrningssystem, som uppkommer inte av att systemen avsiktligt är konstruerade för samverkan utan eftersom båda systemen har liknande syfte och opererar i samma omgivning..

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till.

Utvärdering har idag blivit något av ett ledord i offentliga verksamheter, såväl i Sverige som i andra västländer. Resultat och kvalitet skall mätas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skådad omfattning. I denna uppsats ställer jag mig frågan om vad de ständiga utvärderingarna får för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvärderas och gör en genomgång av aktuell forskning på området. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts på problemet ifråga men egentligen inte särskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lärningsprocesser som sätts igång i de utvärderade organisationerna, medan andra pekat på problematiska bieffekter och utvärderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hälsobegreppet används i kursplanerna i idrott och hälsa. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka olika synsätt kring hälsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgår från en kvalitativ textanalys där kursplaner från Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrån en framtagen analysmodell. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Aaron Antonovskys teori kring KASAM, känslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hälsan är dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hälsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jämfört med den svenska kursplanen.  .

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

Uppsatsen avser studera vilken påverkan EU har haft på Sverige vad gäller anskaffning avförsvarsmateriel. Vinklingen har varit en studie av förmågan strategisk flygtransport med de konkretafrågeställningarna: Vilka motiv framläggs i Sverige gällande anskaffning av strategisk flygtransport och hurförhåller sig svensk inriktning vad gäller anskaffning av strategiskt flygtransport gentemot den inriktning som EUhar genom EDA? Genom att studera officiella dokument och även jämföra Försvarsmaktens perspektivplaneringoch EDA:s LTV analyseras vilka motiv som framförs och vilken samstämmighet det finns mellan Sverige och EU.Avslutningsvis diskuteras om det finns någon problematik med den europeiseringsprocess som sker. För att fåförklaringar till hur de eventuella beroendena har kommit till uttryck har teorin runt europeisering använts, medfokus på mekanismer för ?top-down? och ?bottom-up?.

Under de senaste åren har turistbranschen i Sverige expanderat, speciellt inom naturturismen. Konkurrensen mellan företagen i denna bransch har ökat och företagen måste öka samarbetet med turistrelaterade företag för att skapa konkurrensfördelar. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur små turistföretag kan gå till väga för att skapa nya och behålla lönsamma kundrelationer. Vi har svarat på vårt syfte med hjälp av följande forskningsfrågor: hur skapas nya kund- relationer och hur skapar små turistföretag långsiktiga kundrelationer. Vi har använt två fallstudieföretag, Rantajärvi AB och Laponiaguiden.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som färdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra färdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra färdmedel ska kunna konkurrera med bilen krävs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenät som kan göra att färdmedlet anses mer välfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.

Städer som saknar infrastruktur och som har en låg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lägre andel cyklister. När fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att städer med fler cyklister generellt sett är säkrare att cykla i. Andra städer skiljer sig från Stockholm beträffande befolkningsmängd, existerande infrastruktur för cyklister och hur stor andel av alla resor som sker med cykel. Att jämföra andra städer med Stockholm är ett problem på grund av dessa skillnader.

Syftet med den här studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter från kollektivistiska kulturer och med tanke på att i Sverige idag har invandringen ökat och särskilt med personer från kollektivistiska kulturer. Fågeställningarna var ? Hur stor är erfarenheten av personer från kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda på om det fanns någon uppfattning om vad som främjar och hindrar arbetet med klienter från kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var något som främjade både första mötet men även arbetet i helhet och något som ökade ens personliga empatiska förmåga oavsett kultur och härkomst, samt att det som hämmade var språket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssätt.

Långvarig smärta är en smärta som ska ha pågått i tre eller sex månader och är en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. Långvarig smärta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svårt att förstå den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Studien baserades på 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet presenterades i fem kategorier: att smärtan förändrar självbilden och distanserar det sociala livet, att känna ett behov av stöd som inkräktar på oberoendet, att känna att andra inte förstår den osynliga smärtan, att smärtan och kroppen är en motståndare som man slåss mot dagligen och att sträva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.

Syftet med denna rapport är att ta reda på styrketesternas funktion på polisutbildningen vid Umeå universitet. Som bakgrund till rapporten ligger bland annat egna iakttagelser om stora skillnader i resultatet vid styrketesterna. Tillvägagångssättet har bestått av intervjuer med momentansvariga för styrketesterna, tidigare lärare samt inläsning på ämnesområdet. Under teoridelen förklaras styrketesternas olika moment, uppbyggnad och krav. I rapporten beskrivs rikspolisstyrelsen krav om en specifik utbildningsplan.

Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten..