Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvÀrlden, ville jag göra en fallstudie, dÀr jag utvÀrderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhÄllandevis litet bibliotek ? det i VÀnnÀs ? dels för att fÄ ett överskÄdbart material, men Àven dÄ budgeten brukar var snÀvare pÄ mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur sÄvÀl brukarnas synvinkel ? finns de titlar som de vill ha ? men Àven ur bibliotekets syn ? finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade Àven att undersöka om det fanns nÄgon klar skillnad pÄ nyttjarna i avseende pÄ kön och Älder.

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa nio kurdiska förÀldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. FörÀldraskapet Àr ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förÀndrats hos förÀldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive mÀn gÀllande könsroller? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att synliggöra förÀldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning Àr utförd och skriven utifrÄn kvalitativ forskningsmetod och Àr baserad pÄ intervjuer eftersom detta perspektiv Àr mest lÀmpligt för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.Den utgÄr frÄn att det finns flera verkligheter som inte Àr objektiva, utan att det Àr individens egna subjektiva upplevelser som fÄr avgöra vad som Àr verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger pÄ intervjuundersökningen.Det svenska samhÀllet tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nÀmligen mÀnniskor med utomnordiskt ursprung, dÀr bland har den kurdiska folkgruppen fÄtt uppmÀrksamhet de senaste Ären.

Det utbredda slentriantÀnkandet i vÄr bransch ligger till grund för mÄnga tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera pÄ varför. Att tÀnka sjÀlv, ifrÄgasÀtta, och utveckla sin kunskap inom ett givet omrÄde Àr den enskilt viktigaste förmÄgan vi har. NÀr det kritiska tÀnkandet försvinner och ersÀtts med jakt pÄ större ekonomiska vinster och ointresse Àr branschen ute pÄ hal is. DÀrför anser jag att det extra viktigt att sjÀlv försöka ta reda pÄ varför vÀxter fungerar, utvecklar och etablerar sig sÄ olika beroende pÄ vÀxtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar pÄ ett bra sÀtt sambandet mellan vÀxtens konkurrenssförmÄga och dess vÀxtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

I vÄrt arbete har vi bl.a. tittat pÄ hur den grundlÀggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvÀgledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvÀgledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika lÀnge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i lÀroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nÀmnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.