Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mÄngfaldsplan. DÀrför har vi studerat tvÄ myndigheters mÄngfaldsplaner och stÀllt frÄgor utifrÄn dessa till de ansvarig inom varje myndighet. KÄren Àr idag vÀldigt homogen med tanke pÄ kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag Àr kvinnor och nÄgon statistik pÄ hur mÄnga invandrare som finns ute pÄ myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat frÄn bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer frÄn en av landets polismyndigheter.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan pÄverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utlÀndska personers möjligheter att kÀnna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhÀlle. Jag har avgrÀnsat mig till att fokusera pÄ de nyanlÀnda flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de sjÀlva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar pÄ om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag krÀver betydligt mer omfattande undersökningar under en lÀngre period, med t ex jÀmförelser av hur de nyanlÀnda flyktingarna efter en viss tid uppnÄtt ett för dem positivt deltagande i det svenska samhÀllet stÀllt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.Syftet med uppsatsen Àr att söka kunskap om nyanlÀnda utlÀndska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhÀllskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap pÄverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhÀllskontext? Detta har lett till följande frÄgestÀllningar;· Vilka förutsÀttningar och möjligheter har mÄlgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar mÄlgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelÀgenhet, som en yttre angelÀgenhet eller bÄde och?.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera varför sÄ fÄ invandrare söker chefstjÀnster. Vi menar att orsaken till detta ligger bÄde hos företaget och individen och kommer dÀrför att belysa problematiken utifrÄn tvÄ perspektiv. Vi kommer dels att belysa frÄgan ur ett organisatoriskt perspektiv dÀr vi tittar pÄ hur ett företag förhÄller sig till mÄngfald och dels undersöka hur medarbetare med invandrarbakgrund förstÄr sina chanser pÄ arbetsmarknaden. Empirin bestÄr av intervjuer genomförda med medarbetare med invandrarbakgrund och personalansvariga pÄ IKEA och kommer att analyseras med hjÀlp av begreppen organisationskultur, chefsrollen, rekrytering och diskriminering. Slutsatsen av vÄr analys Àr att brist pÄ förebilder och osÀkerhet Àr de tvÄ största hindren för invandrares benÀgenhet att söka chefstjÀnster.

VÄr uppsats handlar om hur en invandrartÀt och icke invandrartÀt skola arbetar för att förbÀttra elevernas skolprestationer vad gÀller betygen. DÄ den ena skolan Àr invandrartÀt utgör svenska2 och modersmÄlsundervisningen grunden för deras kunskapsinhÀmtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever fÄr de ocksÄ tillÀgg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har fÄ invandrarelever, fÄr dÀremot inget tillÀgg till grundpengen trots att Àven de har elever som Àr i behov av stöd. DÀr fÄr skolledningen istÀllet försöka fördela resurserna pÄ bÀsta vis.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur diskrimineringen pÄ arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta stÄndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svÄrt att inkluderas pÄ svensk arbetsmarknaden pÄ grund av diskriminering, pÄ grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gÄtt genom det svenska skolsystemet stÄr det kvar ett hinder för dem att inkluderas pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av fördomar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvÀgledarens roll i skolintroduktionen för nyanlÀnda invandrarungdomar i gymnasieÄldern. Studie- och yrkesvÀgledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms lÀn. UtifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt vill vi undersöka studie- och yrkesvÀledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvÀgledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begrÀnsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom Àven hur de yttre och inre ramar pÄverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.

Syftet för utvĂ€rderingen Ă€r att, genom en enkĂ€tundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmĂ„l Ă€n svenska Ă€r med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. UtvĂ€rderingen utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningar: [1] Vilka Ă€r anvĂ€ndarna i den aktuella mĂ„lgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmĂ„l Ă€n svenska biblioteket pĂ„ Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika sprĂ„k och kommer frĂ„n fjorton olika lĂ€nder. Det vanligaste sprĂ„ket bland informanterna i undersökningen Ă€r arabiska. Det Ă€r en jĂ€mn köns- och Ă„ldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fĂ„tal besökare i Ă„ldersgruppen mellan 20 till 30 Ă„r.

Studien utforskar omrÄdet mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrÄn nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhÄlla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat pÄ en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell sÀrart. Detta har lett till en uppdelning om ?vi? och ?de Andra? och dÀrmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spÄr av denna uppdelning i försvarspolitiken.

Bedömning och betygsÀttning av elevers arbeten Àr en stor arbetsuppgift för lÀrare. Men hur tillförlitliga Àr betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har dÀrför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lÀrares bedömning och betygssÀttning av samma texter frÄn de nationella proven samt att försöka förstÄ varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag anvÀnt mig utav ett frÄgeformulÀr som Àr en kvantitativ metod och intervjuer som Àr en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestÄtt av fyra elevtexter frÄn nationella provets uppsatsdel i svenska, Ärskurs 9 frÄn vÄrterminen 2012. Vidare Àr metoden frÄgeformulÀr Àven tvÄ materialdelar dÄ det har fungerat bÄde som en mall samt som resultatgivare frÄn informanterna som bestÄr utav fyra högstadielÀrare i svenska.

Denna uppsats fördjupar förstÄelsen för intolerans mot personer med muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund, islamofobi, med hjÀlp av frÄgestÀllningen: Hur talar elever pÄ transportprogrammet i Ärskurs tvÄ och tre pÄ en gymnasieskola i Göteborg om muslimer? Undersökningen som genomförts Àr av kvalitativ karaktÀr och materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer dÀr sammanlagt 16 elever deltagit fördelat pÄ fyra grupper. Resultatet visar att eleverna saknar grundlÀggande kunskaper om islam och om muslimskt religiöst liv. DÀremot har de kunskaper kring kulturella dimensioner av muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund. Vidare framkommer i resultatet att de intervjuade eleverna i sitt tal gör alla sÄ kallade invandrare till muslimer.

I Sverige har invandrade akademiker svÄrare att fÄ ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivÄ och kompetens Àn vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrÄn diskriminering till sprÄkkrav och svÄrigheter att tolka den invandrade akademikerna utlÀndska examen.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker pÄ sin arbetsplats. Undersökningen har avgrÀnsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vÀgen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker fÄr praktikplatser pÄ svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.VÄra resultat visar att arbetsgivarna i vÄr undersökning har övervÀgande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker frÄn Korta vÀgen och att de gÀrna skulle anstÀlla dessa, vilket nÄgra av dem ocksÄ gjort.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur RÄgsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga mÀn som bodde och studerade i omrÄdet. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media pÄverkade samhÀllets generella uppfattning av RÄgsved och dess invÄnare pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför Àr syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring RÄgsved, och hur RÄgsved framstÀlls i media. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan pÄ samhÀllets bild av RÄgsved. Materialet bestÄr av artiklar i tidningen Dagens Nyheter frÄn Är 2002 och 2009 för att möjliggöra en jÀmförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan tvÄ tidsperioder.

Under senare Är har en allt mer spÀnd och infekterad relation uppstÄtt mellan det svenska majoritetssamhÀllet och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga VÀstvÀrlden. Studiens syfte Àr att fÄ förklaringar till ungdomars instÀllning till muslimer och islam. Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt tidigare forskning pÄverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingÄr sÄledes i undersökningen. Som metod anvÀnds individuella intervjuer dÀr respondenterna fÄr förklara sina stÀllningstaganden.

Bakgrund: MÄnga av de mÀnniskor som kommer som invandrare, asylsökande och flyktingar till Sverige kommer nÄgon gÄng i kontakt med sjukvÄrden. Detta gör att sjuksköterskorna stÀlls inför möten med mÀnniskor frÄn andra kulturer, med en annan uppfattning om hur de vill bli omvÄrdade Àn vad sjuksköterskan Àr van vid. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med mÀnniskor frÄn andra kulturer i den svenska vÄrden. Metod: Arbetet Àr en kvalitativ litteraturstudie. Analysen Àr gjord pÄ sex artiklar, och de har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys i fem steg.

The purpose of this thesis is to describe and understand the existing factors behind the selection of foreign newspapers in Swedish public libraries. We wanted to study this subject because the political situation in many countries is reflected in the newspapers and can cause difficulties in the selection process. Examples of this can be how to avoid newspapers with political propaganda and with censored content. Another reason for our interest in this subject is based on our prejudice that newspapers from other countries are important for people with foreign background. To answer the question we have conducted qualitative interviews with five persons who are responsible for the purchase of foreign newspapers at four libraries.