The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand.

Idag har cirka 20 procent av Sveriges befolkning invandrarbakgrund. Trots detta Àr invandrare som mÄlgrupp mycket ouppmÀrksammade. Sverige Àr idag en mÄngkulturell marknad, och dÀrför Àr det viktigt för företag och organisationer att stÀndigt revidera sin bild av kunder och deras önskemÄl och behov. Banken spelar en central roll för landets finansiella system och Àr ett tjÀnsteföretag som nÀstintill alla mÀnniskor kommer i kontakt med. Bankmarknaden för privatkunder kÀnnetecknas av lÄngsiktiga kundrelationer.

Syftet med studien Àr att se om det finns samband mellan hur lÀrare uppfattar att deltagare pÄ sfi tillÀgnar sig svenska sprÄket bÀst och hur deltagarna upplever att de lÀr sig bÀst. Förhoppningen med undersökningen Àr att resultatet ska leda till eventuella förbÀttringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lÀrarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekrÀftar detta. LÀrarnas uppfattningar om att innehÄllet i undervisningen Àr adekvat överensstÀmmer med deltagarnas önskemÄl och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. BetrÀffande frÄgan om det finns faktorer som pÄverkar inlÀrningen menar lÀrarna att vissa faktorer pÄverkar mer Àn vad deltagarna sjÀlva upplever men saknaden av familj och vÀnner kan pÄverka inlÀrningen..

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lÀrarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhÀllet? Mycket spelar in nÀr man Àr ny i ett land. För mÄnga av dessa elever har livet vÀnds upp och ner. De har kommit lÄngt bort frÄn det de kÀnde till, och nu kommit till nÄgot helt nytt som de aldrig tidigare mött.

NÀsÄker och Resele Àr tvÄ bygder dÀr man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhÀllet och man har bildat NÀsÄkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur den hÀr organiseringen har gÄtt till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter bÄde de lokala förutsÀttningarna och de asylsökandes behov.

Vad innebÀr det att undervisa i en sprÄkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslÄs att elever med ett annat modersmÄl behöver andrasprÄksundervisning för att utveckla den för skolframgÄng och samhÀllsdeltagande sÄ viktiga sprÄkbehÀrskningen, gör okunskap, resursbrist och lÄg status för Àmnet svenska som andrasprÄk att svensklÀrare utan kunskap om andrasprÄksinlÀrning stÀlls inför flersprÄkiga elevgrupper. I den hÀr undersökningen besvarar sex svensklÀrare i grundskolans senare Är vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har nÀr det gÀller undervisning i sprÄkheterogena kontexter. Genom att frÄga hur flersprÄkigheten pÄverkar undervisningen, om den Àr en tillgÄng istÀllet för ett hinder och om kunskaper i andrasprÄksinlÀrning behövs i svensklÀrarkompetensen vÀxer bilden fram av den mÄngkulturella och flersprÄkiga skolans ökade krav pÄ bÄde individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mÄngfalden betraktas som en positiv kraft i det mÄngkulturella klassrummet dÀr elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utstrÀckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och Àrgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger pÄ svaren frÄn 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg Àr densamma, dÀremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgÄng till anvÀnds isorgearbetet.

Bakgrund:Vi har under vÄr VFU-tid hört frÄn bÄde elever och lÀrare att intresset för svenskÀmnet avtagit nÄgot pÄ senare Är frÄn elevernas sida. Svenska Àr ett stort och övergripande Àmne och lÀrarna mÄste hela tiden komma pÄ infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De mÄste hitta Àmnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mÄtt pÄ om de har lyckats Àr de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska pÄ gymnasienivÄ Àr relevanta för eleverna och om de kan relatera till och kÀnna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar pÄ elevernas prestation.

I denna uppsats har de fyra skönlitterÀra titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och LÄt den rÀtte komma in analyserats. Dessa anvÀnds i svenskundervisning pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv anvÀnts. Detta för att fÄ syn pÄ hur den heteronormativa genusordningen framstÀlls och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses sÄledes som avgörande för karaktÀrernas skapande av genus.

Migranternas sjÀlvidentitet förÀndras och omkonstrueras nÀr de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus pÄ identitetskapande och förÀndringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frÄgestÀllningarna utifrÄn socialpsykologiska teorier om sjÀlvidentitet och förÀndringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlÀrning av ett nytt sprÄk för identitetsförÀndringar och vilken inverkan har sociala nÀtverk med egna landsmÀn pÄ irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger pÄ semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 Är tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som Àr bikulturell, dvs.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra svensklĂ€rares instĂ€llning till populĂ€rlitteratur, bĂ„de generellt sett och i undervisningen. Uppsatsförfattarna strĂ€var efter att belysa instĂ€llningen till aktuella populĂ€rlitterĂ€ra böcker som lĂ€ses av ungdomar. Hur förhĂ„ller sig lĂ€rarna till denna typ av litteratur? Är det nĂ„got de anvĂ€nder i sin undervisning? Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen utgörs av forskning om förestĂ€llningar om hög och lĂ„g litteratur men ocksĂ„ en problematisering av sjĂ€lva begreppet populĂ€rlitteratur. Andra aspekter som tas upp Ă€r vad som skrivs om litteratur-undervisning i skolans styrdokument samt hur populĂ€rlitteraturen har behandlats traditionellt sett inom skolan. Metoden för undersökningen Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförs med fem verksamma lĂ€rare.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÄnga olika sprÄk talas och det Àr vanligt att mÀnniskor som inte kan svenska söker vÄrd. Det kan dÄ vara svÄrt som sjuksköterska att utföra sitt arbete nÀr en sprÄkbarriÀr skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid sprÄkbarriÀrer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt anvÀndes som metod baserad pÄ 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillrÀckligt informationsutbyte, missförstÄnd, bristande omvÄrdnad samt att anvÀnda tolk framkom av sjuksköterskor utifrÄn insamlad data.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jÀmföra hur tre svensklÀrare beskriver sitt arbete med film i svenskÀmnet och hur de ser pÄ filmens roll i svenskÀmnet. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur ser de pÄ film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de pÄ film i relation till litteratur? Hur ser de pÄ film i relation till ungdomar? Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklÀrare pÄ gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jÀmförts.     Resultatet visar pÄ att film anvÀnds för att illustrera en epok eller ett litterÀrt verk eller som en jÀmförelse i samband med tematiska arbeten. TvÄ av de tre lÀrarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.