Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning om och syn pÄ ett vidgat textbegrepp som kan förvÀntas rÄda mellan lÀrare och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp. Undersökningen Àr kvalitativ, dÄ jag som metod har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de intervjuade, bÄde lÀrare och elever, rÄder en hierarki mellan olika texttyper samt att de intervjuade lÀrarna i huvudsak anvÀnder sig av andra texter Àn de traditionella tryckta för att ÄskÄdliggöra, stödja eller komplettera skönlitteraturen. Denna bild av det vidgade textbegreppets plats i undervisningen bekrÀftas av eleverna. En majoritet av eleverna skulle gÀrna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen, men mÄnga utrycker oro över att en sÄdan undervisning skulle ske pÄ bekostnad av den traditionella undervisningen med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskÀmnet.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna strÀcker sig över tvÄ tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frÄgestÀllning som uppsatsen försöker besvara Àr om analysens tidningsartiklar gÄr att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgÄngspunkten Àr ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ?vi och dem? utgör en röd trÄd genom hela uppsatsen.

The purpose of this study is to investigate how public libraries in Norrbotten provide multilingual media and how the commitment is legitimized. In January 2014 there was a change to the guidelines for the International Library?s service for providing multilingual media. The responsibility for the provision of this service was also changed. The result shows there has been different ways of implementing the guidelines in practice; this has led to inequalities in the local library service.We have assembled data through qualitative interviews with five different public libraries in the north of Sweden.

Jag har i det hÀr arbetet undersökt vilka fotbollsspelare som har blivit utsedda till ?den nye Zlatan? frÄn 2002 och till idag, 2011. Detta har jag gjort genom att efter givna sökord i givna sökfunktioner avgrÀnsa mig till tidningsartiklar och webbartiklar. DÀrefter har jag undersökt deras bakgrund och tittat efter vÀrdeladdade ord i artiklarna och dessutom tittat pÄ namnen till artikelförfattarna. Sedan har jag jÀmfört mina resultat med tidigare forskning och andra i det hÀr arbetet refererade teorier angÄende svenskhet, hur invandrare beskrivs i media, skribenters roll, hjÀltar och idrott och diskursanalys.

Inledning: SÄvÀl politiker, som media och mÄnga andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lÀr sig svenska i önskvÀrd omfattning och integrationen av de nyinkomna gÄr dÄligt. Studien har dÀrför velat undersöka dessa frÄgor SFI-deltagarnas syn pÄ andrasprÄksinlÀrning och deras integration.Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andrasprÄksinlÀrning i det svenska samhÀllet.ForskningsfrÄgor: 1. Vilka diskurser framtrÀder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra?2. Vad Àr SFI-deltagarnas syn pÄ SFI:s medverkan till deras integration i samhÀllet?3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vÀnner, kontakter, studieframgÄng, boende och skola?Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod.Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori.Resultat: Antagandet var att bristande sprÄkkunskaper skapar segregation och omvÀnt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sÀgas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmÄga att hjÀlpa dem med integrationen och att de Àven var kritiska mot praktik och arbete och mot den sprÄktrÀning som de dÄ fick. Men de Àr inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser Àven positiva effekter av undervisningen.

The following report is a constructive responsive evaluation of Svalövs communes unit for newly arrived refugees based on a qualitative user- and stakeholder model. The main purpose is to evaluate the units? quality from a user and stakeholder perspective. The main findings are that the users and stakeholders are satisfied with the quality of the units? services but request further social and structural participation.

AbstractToday?s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska har generellt sett sÀmre studieresultat Àn elever med svenska som modersmÄl. Detta fÄr med jÀmna mellanrum stor uppmÀrksamhet i media och i den allmÀnna samhÀllsdebatten. Ofta utgÄr man frÄn förestÀllningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska sprÄket pÄ grund av för lite eller för dÄlig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och vÀl utvecklat modersmÄl stÄr i direkt relation till hur vÀl man lyckas lÀra sig ett andrasprÄk. Detta förutsÀtter dock att skolan och det omgivande samhÀllet intar en positiv hÄllning till minoritetssprÄken och arbetar för ett jÀmlikt och demokratiskt sÀtt att se pÄ flersprÄkighet.

?This is a study of two school extern homework activities dedicated to helping students with their homework. The questions at issue are 1) how are the homework activities organized when it comes to financing, planning, marketing and implementation? 2) Who participates as staff as well as students and what are the requirements for participants? 3) What are the reasons for students to attend school external homework sessions? Material was gathered by a survey among the students at the activities and by interviews with principals for each activity. Two main findings are that the homework activities are almost exclusively visited by students with immigrant background and that the main reasons for participating are difficulties with the Swedish language, and parents not being able to help their children with homework.

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr integration har blivit en allt viktigare frÄga. DÄ en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund Àn svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta Àr i stort vad integration gÄr ut pÄ och nÄgot som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag Àr att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande.

Kommunerna kan sedan början av 1990-talet vÀlja mellan att erbjuda nyanlÀnda flyktingarsocialbidrag eller introduktionsersÀttning. Den sistnÀmnda ersÀttningen infördes med ambitionenatt den ska öka förutsÀttningarna för flyktingar att snabbt bli sjÀlvförsörjande. Med hjÀlp av enlinjÀr sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersÀttningen pÄ utfallsvariabler somkan förknippas med integration i allmÀnhet och möjligheter att pÄ sikt bli sjÀlvförsörjande isynnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosattsig i kommuner som erbjuder de nyanlÀnda introduktionsersÀttning. NÀr beroendevariabler somförvÀrvsarbete pÄ kort och lÀngre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för attintroduktionsersÀttningen har en positiv pÄverkan pÄ flyktingarnas försörjningsmöjligheter..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolÄren. Vi som gjort arbetet har lÀst olika program i vÄr respektive utbildning dÀr den ena av oss lÀst Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra lÀst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. PÄ detta sÀtt har vi upplevt undervisningen olika baserat pÄ den utbildning vi fÄtt i vÄrt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sÀtt att uppfatta och utveckla undervisningen sÄ att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. UtgÄngspunkt i vÄr studie har varit styr- och mÄldokument för grundskolan och svenskÀmnet och som stomme för den teoretiska delen har vi frÀmst anvÀnt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lÀrande.