Jag har med hjÀlp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som pÄ nÄgot sÀtt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och tvÄ sÀrskilda hÀndelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt nÄgra klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar pÄ hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framstÀlls som bÀrare av, pÄ om det förekommer nÄgra nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt pÄ om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sÀtt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jÀmföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har Àven funnit att det sportjournalistiska textmaterialet Àr starkt prÀglat av nationalistiska diskurser, och Àven av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.

Previous research shows that small workplaces more often discriminate immigrants during the process of hiring new employees than larger workplaces, and usually explains this result by referring to structural factors. At the same time, previous research also shows that self-employees tend to have different personality traits than other people. Could it be the case that the higher discrimination among small workplaces can be explained at an individual level? I examined the hypothesis through OLS-regressions using a survey called Employment, Material Resources, and Political Preferences. The results showed that people working at small workplaces tend to have more negative attitudes towards immigrants than people working at larger workplaces.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration Àr. Syfte med studien Àr att dels ta reda pÄ hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstÄ vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn pÄ integration. Att sedan jÀmföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun dÀr Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer Àr Arbetsförmedlingen, VÀnskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv pÄ integration skulle i min mening inte leda till nÄgon vidare intressant diskussion. Med hjÀlp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförstÄelse kunde man finna svar till varför perspektiven pÄ integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser pÄ integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byrÄkratiska strukturer som begrÀnsade integrationsarbetet.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Syftet med arbetet Àr en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utstrÀckning mediet anvÀnds. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgÄng genomförts för att identifiera möjliga anvÀndningsomrÄden för film. Kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i svenskÀmnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet frÄn studien belyser att lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vÀgledning och struktur runt bÄde konsumtion och produktion av film för att lÀrarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.

In this paper an upper level compulsory school is examined from a gender perspective. The purpose of the paper is to analyse how girls and boys acquire space in the classroom (during a Swedish lesson) and in the sports hall (during a lesson in physical education). To fullfil the purpose of this paper a seventh grade class was observed during a lesson in Swedish as well as in sports. In addition to this on pupil was interviewed. In this paper the results are compared to and measured against results from earlier research in the field. Used as a theoretical basis are Simone de Beauvoir?s theories on gender.The results attained indicate that girls and boys claims space in different ways during time in the classroom as well as in the sports hall.

HÀlsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lÄgutbildade och personer med lÄg social status har visat sig ha en sÀmre hÀlsa. En betydande orsak för den sÀmre hÀlsonivÄn Àr livsstilsfaktorer sÄ som kost, fysisk aktivitet, eller brist pÄ sÄdan, och stress. Dessa faktorer kan pÄverkas, nÄgonting som HÀlsoteket i Angered vill underlÀtta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och LÀrjedalen. Men upplever folk att de kan pÄverka sin hÀlsa? Syftet var att ta reda pÄ om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan pÄverka sin hÀlsa, och i hur stor grad de försökt göra det.

Uppsatsen syftar till att ge en allmÀn beskrivning av den grupp som kommer till rÀttspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förÀndring över en period pÄ sju Är. Variabler som behandlas Àr kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och pÄföljd. Uppsatsen som Àr en kvantitativ studie, kan ses som ett inlÀgg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen Àr en retrospektiv registerstudie utifrÄn ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet bestÄr av 4466 stycken rÀttspsykiatriska undersökningar mellan Ären 1998 och 2004 och inhÀmtades frÄn RÀttsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utstrÀckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Bakgrund: FrÀmlingsfientlighet Àr ett stÀndigt debatterat Àmne i media dÀr det pÄstÄs att frÀmlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena dÀr frÀmlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi Àr intresserade av att ta reda pÄ hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska vÀrderingar skolan skall arbeta med. Detta Àr ett intressant problem som behöver forskas i.

Min avsikt med denna uppsats var att undersöka hur en grupp högutbildade kursdeltagare upplevde att dagens sfi-utbildning fungerar med avseende pÄ möjligheterna som gavs för att uppnÄ utbildningens mÄl samt huruvida de uppfattade dess utformning och mÄl jÀmfört med hur dessa anges i Àmnesbeskrivningen. Resultaten av undersökningen visade att kursdeltagarnas uppfattningar stÀmde vÀl överrens med Àmnesbeskrivningen och att enbart fÄ skillnader framtrÀdde mellan deras synsÀtt och Àmnesbeskrivningen. De ansÄg att sfi-utbildningen var vÀlplanerad och att den fungerade bra..

Denna studie undersöker frÄgan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet Àr, hur denna förestÀlls i turismstudier och turismnÀringen, samt varför. Intresse för denna frÄga vÀcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmÀrksamhet som andra svenska turister bÄde nÀr jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och Àven nÀr jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansÄgs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad Àr de bakomliggande aspekter som urskiljer mig frÄn svenskar (vÀsterlÀnningar) som turist subjekt? Det Àr detta som föranledde huvudfrÄgan för denna uppsats: vem Àr eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frÄgan Àr att jag ville veta huruvida ?invandrare? i VÀrmland uppfattas som turist subjekt eller inte.