Sök:

Sökresultat:

1152 Uppsatser om Svenskt teckensprćk - Sida 4 av 77

SÄngtradition i förÀndring

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva nutida folksÄngares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial frÄn Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhÀndelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar frÄn Svenskt Visarkiv och fyra nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förÀndrings-faktorer gjorts. Studien utgÄr frÄn teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition.Resultatet visar att faktorer som förhÄllandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvÀndning och instrumentanvÀndning Àr förÀndrade i de nutida inspelningarna. Faktorerna text och form Àr oförÀndrade. En övergripande trend i resultatet Àr att de nutida sÄngarna har ett nÄgot mer nyanserat och genomarbetat sÀtt att framföra sÄngerna pÄ Àn vad som Äterfinns hos föregÄngarna, vilket mÀrks sÀrskilt tydligt i instrumentanvÀndning och i förhÄllandet till pulsen..

KommunikationstillfredsstÀllelse inom ett svenskt skogsbolag

MÄlet med den hÀr studien var att undersöka de anstÀlldas kÀnslomÀssiga bedömning av den interna kommunikationen pÄ ett svenskt skogsbolag med hjÀlp av en modifierad version av undersökningsverktyget Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) samt tvÄ kvalitativa frÄgor. Studien genomfördes pÄ 65 anstÀllda inom en region av ett svensk skogsbolag. Resultatet visade att de anstÀllda var ganska nöjda eller nöjda med de olika dimensionerna av kommunikationstillfredsstÀllelse samt att ingen statistiskt sÀkerstÀlld skillnad kunde identifieras mellan tillfredsstÀllelsen hos region- och distriktsanstÀllda. Vidare kunde ett samband pÄvisas mellan de anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse och kommunikationsdimensionerna: kommunikationseffektivitet, chefsrelation, skvaller och presonlig feedback. Resultatet frÄn de kvalitativa frÄgorna pÄvisade att de förbÀttringsmöjligheter de anstÀllda framhöll frÀmst fanns inom omrÄdet kommunikationskanaler.

Arbetsmarknadens parter och globalisering.

The focus of this thesis is upon how conceptions of globalization is created by the labour-organizations Lands-organisationen (LO) and Svenskt NĂ€ringsliv. It is possible to discern two arguments for globalization in the texts, economy and democracy, and it is around these that the discourses of globalization are being constructed. Economy turns into a basic logic in the discourses of globalization. How to perceive the role of economy, as positive or negative, differs. Still, there is an agreement of the influence of economy.

Bokstaveringar i svenskt teckensprÄk : Bokstaverade lÄnord och deras ordklasstillhörighet i svenska

Bokstaveringar i teckensprÄk Àr lÄn frÄn skrivna sprÄk, vilka skapas genom anvÀndande av ett handalfabet, dÀr varje bokstav representeras av en specifik handform. Det svenska handalfabetet skapades av PÀr Aron Borg i början av 1800-talet och sedan dess har det varit möjligt att lÄna ord frÄn det svenska skriftsprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka typer av lÄn, i form av bokstaveringar, som görs frÄn skriven svenska till svenskt teckensprÄk och frÄn vilka ordklasser inom det svenska sprÄket dessa lÄn hÀrstammar. Det material som anvÀnds i studien kommer frÄn Svensk teckensprÄkskorpus, vilket den 5 november 2012 innehöll totalt 1 975 förekomster och 304 olika typer av bokstaveringar. De bokstaveringar som analyseras inom ramen för denna uppsats Àr sÄdana som förekommer mer Àn tvÄ gÄnger i korpusmaterialet.

Expansion av sökfrÄgor med Svenskt OrdNÀt som termkÀlla

The purpose of this Masters thesis is to examine the performance of queries that are expanded by synonyms and hyponyms from Svenskt OrdNĂ€t, the Swedish version of the Princeton WordNet. Four different types of queries were constructed: a baseline query S1, the baseline query expanded with synonyms S2, the baseline query expanded with hyponyms S3 and finally the baseline query expanded with the synonyms and hyponyms used in S2 and S3. The terms for expansion were picked by hand. The queries were executed in the Query Performance Analyser QPA, a tool used in IR education and in experimental IR research for analysing and comparing the performance of individual queries. 20 topics from the test collection GP_HDINF were chosen for the experiment.

Individen i fokus : Sektionschefers behov av utveckling pÄ ett stort svenskt företag

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Kvarstad pÄ fartyg - ur ett svenskt perspektiv

Uppsatsen behandlar kvarstad pÄ fartyg ur ett svenskt perspektiv. En genomgÄng görs dÀrför av det regelverk som styr det svenska kvarstadsinstitutet, nÀmligen rÀttegÄngsbalken, samt det internationella regelverk som styr kvarstad pÄ fartyg, nÀmligen arrestkonventionen frÄn Är 1952. Kvarstad pÄ fartyg handlar i de flesta fall om kvarstad till skyddande av ett fordringsansprÄk varför det endast Àr dessa typer av kvarstad som behandlas. Enligt arrestkonventionen har konventionslÀnderna möjlighet att tillÀmpa sina nationella regelverk i tillÀgg till arrestkonventionens regler, varför uppsatsen Àven belyser de skillnader som finns mellan svensk rÀtt och andra lÀnders tillÀmpning av konventionsreglerna. Kvarstad som avser ett fordringsansprÄk syftar till att sÀkerstÀlla en fordran för senare utmÀtning, uppsatsen behandlar dÀrför Àven slutligen verkstÀllighet av kvarstad.

Internationaliseringsprocessen för ett svenskt smÄföretag ur ett nÀtverksperspektiv

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

Tystnadskulturer i svenskt projektarbete - förekomst och effekter

SammandragInternationell forskning har visat pÄ en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart nÀr alla samhÀllssektorer. En tystnadskultur innebÀr att en enskild har kÀnnedom om information som behöver uppmÀrksammas och ageras pÄ, men denne avstÄr frÄn att föra kunskapen vidare till de som kan agera pÄ den av rÀdsla för att ett sÄdant handlande kan fÄ negativa Äterverkningar pÄ den enskilde sjÀlv. Detta kan medföra att nödvÀndiga ÄtgÀrder inte sÀtts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrÄn ekonomiska vÀrden till mÀnniskoliv. För den enskilde blir följden stress dÄ denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rÀtt och rÀdslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning Àr tystnadskulturer ett nÀrmast oskrivet blad. TvÄ avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE? en normering och bedömning av svenska 10-Äringars tal

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, Àr ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i Äldersgruppen 10 Är. Syftet var Àven att undersöka hur typiskt utvecklade 10-Äriga barn, utan nÄgra strukturella eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. MedelÄldern var 9:6 Är. En bedömning av barnens förstÄelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes.Normeringen visar att barn i 10-ÄrsÄldern har god förstÄelighet och velofarynxfunktion.

LÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva

Denna uppsats behandlar lÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att fÄ en uppfattning om lÀrares syn pÄ lÀsförstÄelse, deras erfarenheter kring döva lÀsare och deras arbete med lÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter Àr lÀrare och de undervisar pÄ riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lÀrarnas kunskaper och erfarenheter samt Äsikter och dÀrför har jag valt denna metod.LÀsförstÄelse innebÀr enligt informanterna utvunna upplevelser utifrÄn texten kopplade till lÀsarens tidigare erfarenheter.

Det korporativa samarbetet : En jÀmförande studie av Landsorganisationens och Svenskt NÀringslivs hantering av frÄgan om arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sÀtt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna pÄ den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansÄg att arbetskraftsinvandring var en förutsÀttning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt instÀlld till arbetskraftsinvandring, dÄ organisationen ansÄg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstÄ. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och pÄ det sÀttet undveks en konflikt pÄ arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde pÄ den ekonomiska nedgÄng som drabbade Sverige.

Hallmöbel koncept

I ett stressat samhÀlle dÀr alla alltid Àr pÄvÀg nÄgonstans krÀvs en viss struktur och planering.Hallen Àr det sista man passerar innan man lÀmnar hemmets lugna och trevliga tillvaro. DÀr krÀvssmarta lösningar som underlÀttar och förskönar. Trots detta finns det en avsaknad av smarta ochframförallt exklusiva hallmöbler. Ofta fÄr man kombinera flera möbler för att uppnÄ de funktionerman önskar ha innanför ytterdörren.Projektet har syftats till att formge en möbel för Svenskt Tenn som ska vara specifikt anpassadför hallutrymmet. Möbeln ska rikta sig till Svenskt Tenn kundgrupp, vilka Àr designintresseradeoch vÀljer sin inredning med omsorg.Denna rapport Àr resultatet av en designmetodisk process i tre faser, research & analysfas,kreativ fas samt verkstÀllande fas.

Ett Nytt Svenskt Residens i Santiago, Chile

Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sverigesambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högtstÀllda krav pÄ arkitektonisk utformning. MÄlet Àr attskapa moderna, vackra, effektiva och representativalokaler som ökar intresset och uppmÀrksamheten förSverige. Byggnaden, interiören och inredningen skalltillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla enpositiv bild av Sverige pÄ ett tydligt sÀtt. Residenset Àrlikasom ambassaden Sveriges ansikte utÄt.

BistÄnd för förÀndring : en studie av svenskt bistÄnds pÄverkan pÄ lokal nivÄ i Rwanda

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->