Sök:

Sökresultat:

1152 Uppsatser om Svenskt teckensprćk - Sida 17 av 77

Sambandet mellan personlighet och alkoholkonsumtion samt alkoholrelaterade problem

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkÀt skickades till ett urval av anstÀllda inom socialförvaltningen i Stockholms LÀn. Resultaten tyder pÄ ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av alkohol samt alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan extraversion och kvantiteten av alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfÀlle man dricker alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av alkohol..

Varför handla svenskt kött? : en konsumentundersökning

The background to the work bases on the consumers view around Swedish and foreign meat products, and how the attitude around the meat products is pursued in the shops. The consumers request high meat quality and security . Many consumers value local produced and ecological meat products but the price is too high. We have done verbal interviews with consumers on three different shops, where we asked questions and had dialogues around Swedish meat products where the consumers have told us their arguments and opinions about Swedish and foreign meat. The result shows that the majority of consumers consider that it is important to know that meat is produce in Sweden.

AnstÀlldas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön

Syftet med detta examensarbete var att undersöka medarbetarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön pÄ en operatörsavdelning inom ett sÀkerhetsföretag, samt utifrÄn erhÄllna resultat ge rekommendationer om hur arbetsmiljön skulle kunna förbÀttras. FrÄgestÀllningar som skulle besvaras var: Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön? Vad kan organisationen göra för att förbÀttra den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna? Studien genomfördes pÄ uppdrag av ett svenskt sÀkerhetsföretag. Metoderna som anvÀndes var enkÀt samt intervju. Samtliga tio medarbetare pÄ avdelningen besvarade enkÀten och fem av dem intervjuades.

Pacifism och andra vÀrldskriget : En undersökning av en svensk kristen tidnings pacifistiska hÄllning under andra vÀrldskriget

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrÄn andra vÀrldskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitÀra staterna och Sveriges nordiska grannlÀnder. Tidningen har kategoriserats efter sin hÄllning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrÄn konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motstÄndare som inte tar hÀnsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har Àven placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frÄgor har anvÀnts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen pÄ andra vÀrldskriget och krig i stort? 2: Vad var synen pÄ andra vÀrldskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsÄtgÀrder och deras eventuella rÀttigheter till sina landomrÄden i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 dÀr de artiklar som haft anknytning till kriget och vÀrldslÀget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervÀgande var en radikalpacifistisk tidning.

Religionsutövning i svenskt arbetsliv

Denna uppsats behandlar Ă€mnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrĂ„n perspektivet religionsfrihet som mĂ€nsklig rĂ€ttighet, dels frĂ„n perspektivet skydd och aktiva Ă„tgĂ€rder mot diskriminering med religion som grund. Syftet Ă€r att göra en utredning i Ă€mnet samt belysa frĂ„gan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och grundlĂ€ggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning frĂ„n Europadomstolen visar att religionsfriheten inte Ă€r absolut.

Limnologen : Inblick i svenskt trÀbyggande

I Sverige fanns, mellan 1874 och 1994, ett förbud mot att bygga bostadshus med fler Àn tvÄ vÄningar i trÀstomme. Under denna tid försvann större delen av hantverks- och ingenjörskunnandet och man fick dÀrför börja frÄn början dÄ förbudet hÀvdes. Byggandet gick till en början trögt, men tog fart i och med regeringens nationella trÀbyggnadsstrategi och utvecklandet av byggande med massivtrÀ i början av 2000-talet. Limnologen i VÀxjö Àr ett bra exempel pÄ hur lÄngt fram Sverige ligger i utvecklingen, men det pekar ocksÄ pÄ omrÄden inom tekniken som behöver förbÀttras.Den hÀr uppsatsen behandlar översiktligt hur trÀhusbyggandet har sett ut i Sverige och beskriver sedan Limnologen med fokus pÄ entreprenadform, stabilisering, brandskydd och akustik. Vidare beskrivs hur massivtrÀtekniken har utvecklats och hur byggsystemet för massivtrÀ har tagits fram..

Att leva med dubbel identitet : En analys av andra generationens invandrare och deras syn pÄ identitet, kultur och tillhörighet

Den hĂ€r uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att se hur deras identitetsskapande pĂ„verkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens Ă€n den svenska. I uppsatsen har jag anvĂ€nt mig av intervjuer för att fĂ„ fram den empiri jag grundar min diskussion pĂ„. Intervjuerna har varit bĂ„de sĂ„dana dĂ€r jag satt mig ner med mina informanter men Ă€ven Internetbaserade dĂ„ det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frĂ„gestĂ€llningar i uppsatsen har varit: Om, och i sĂ„ fall hur, har informanten pĂ„verkats av att ha en eller bĂ„da förĂ€ldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten pĂ„ sig sjĂ€lv utifrĂ„n tillhörighet och identitet?.

Produktkvalitet pÄ svenskt nötkött : en kartlÀggning av kvalitetsfaktorer inom IP Sigill

Sigill Quality Systems has been certifying beef since the autumn of 2006 using the brand name label Swedish Sigill. IP Sigill (the certifying system for integrated production) encompasses the values: animal ethics, food safety, free range and environmental concerns. Product quality is not yet one of these values, and there is a variation in the quality of Swedish beef. Swedish Sigill wanted to investigate the factors that influence product quality, review which of the present regulations that have an influence on product quality and formulate new regulations with the purpose of enhancing the product quality (sensorial, technological and nutritional quality). A survey of quality parameters and factors that influence product quality was done in order to establish a scientific foundation to work from.

Hur pÄverkas Skatteverket av revisionspliktens avskaffande? En komparativ studie mellan Danmark och Sverige

Inom EU pÄgÄr ett arbete som syftar till att Ästadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rÄdet Àr det nödvÀndigt att med kraftfulla och gemensamma insatser frÄn EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och dÀrigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande för smÄ och medelstora företag. Av EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv framgÄr att alla bolag som huvudregel ska genomgÄ revision.

Avgörande faktorer för att öka andelen kvinnliga chfer

I svenskt nÀringsliv Àr andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att fÄ lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anstÀllda. Syftet med studien var att förstÄ hur företaget gjort för att nÄ sitt mÄl och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, frÄn HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att fÄ fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nÄ mÄlet.

Krigföringens principer i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén 1915-2010

Idag Àr krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. SÄ har det inte alltid varit. För ungefÀr ett sekel sedan tvistade militÀra tÀnkare i vÀst om det överhuvudtaget fanns nÄgot som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns Àn idag de som hÀvdar att det inte finns nÄgra principer, eller att krigföring Àr en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner Àr dessa principer dock en vÀsentlig komponent.

Privatisering av sjukförsÀkringarna: RÀtt vÀg att gÄ? : En utvÀrdering av effekterna arbetsgivarintrÀdet 1992 och medfinansieringsansvaret 2005 haft pÄ sjukfrÄnvaron

Vi har studerat arbetsgivarintrÀdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) pÄverkan pÄsjukfrÄnvaron i Sverige. För att göra detta har vi anvÀnt oss av sjukfrÄnvarostatistik frÄnSvenskt NÀringsliv ?TidsanvÀndningsstatistik? vilket Àr genomsnittstal baserat pÄ ungefÀr210 000 arbetstagare. PÄ detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lÄngsjukfrÄnvaro samt med och utan arbetslöshet, som Àr tÀnkt att fungera som indikator förkonjunkturlÀget, vilken i Sverige tycks pÄverka sjukskrivningstalen. Vi fÄr fram attarbetsgivarintrÀdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheteni samtliga fall Àr en signifikant förklarande del i sjukfrÄnvaron.

Det Àr mellan lÀtt och svÄrt. En grupp sfi-elevers försök att identifiera texters syfte

Föreliggande studie undersöker i vad mÄn elever pÄ sfi:ns nivÄ d kan identifiera vilket syfte ett par texter har. Dessa texter Àr exempel pÄ fem vanliga texttyper i svensk offentlighet (horoskop, tidningsnotis, information frÄn myndighet, lagtext och insÀndare). Undersökningen har fyra olika teoretiska perspektiv som teoretisk ram: forskning om ordförrÄd; lÀsförstÄelse och literacy; stil och genre samt sfi-praktiken som en normerande institution i svenskt samhÀlle. De tre senare av dessa perspektiv knyts samman av synen pÄ genrer som att de riktar sig till en diskursgemenskap som förstÄr dem.Resultatet av min undersökning Àr att deltagare som har ett modersmÄl som talas i Europa har en kraftig fördel framför utomeuropeiska deltagare, som har svÄrt att identifiera texterna, oavsett skolbakgrund. Den frÀmsta svÄrighet deltagarna anger Àr ordförrÄd, men resultatet antyder att graden av genresocialisation ocksÄ Àr en viktig förklaring..

Kommunicera mera : en studie om hur LantmÀnnen kan förbÀttra sin Àgarkommunikation

Huvudtemat för min studie Àr Àgarkommunikation. Den handlar om hur LantmÀnnen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbÀttra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. LantmÀnnen vill kommunicera mer och bÀttre, med frÀmst primÀrintressenter (Àgare/medlem). För att nÀrma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer pÄ andra föreningar inom den gröna nÀringen och jÀmfört deras arbetsmetoder kring Àgarkommunikation med LantmÀnnens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen pÄ LantmÀnnen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes Àven djupintervjuer med förtroendevalda pÄ LantmÀnnen.

Saab kör vidare : En studie om hur varumÀrket uppfattas idag

Saab Ă€r ett varumĂ€rke som delas av tvĂ„ olika företag, försvars- och sĂ€kerhetskoncernen SaabAB och personbilstillverkaren Saab Automobile, idag Ă€gt av NEVS, National Electric VehicleSweden AB. HĂ€r finns en potentiell problematik dĂ„ tvĂ„ separata företag delar sammavarumĂ€rkesnamn och kan ha olika strategier för hur varumĂ€rkesarbetet bör fortgĂ„. Syftet meduppsatsen Ă€r att beskriva hur varumĂ€rket Saab uppfattas idag vilket har undersökts genomfokusgrupper och en enkĂ€tstudie. Studien utgĂ„r frĂ„n konsumenters associationer och resultatetvisar att Svenskt Tradition utgör en viktig del av varumĂ€rkesbilden. Överlag har Saab en bred,homogen och positiv varumĂ€rkesbild dĂ€r varumĂ€rket Saab representerar bĂ„da de bolag somdelar varumĂ€rkesnamnet.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->