Att Àga och förvalta fastigheter innebÀr ett ansvarstagande gÀllande sÀkerheten för mÀnniskor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mÀngd lagar och förordningar stÀller höga krav pÄ fastighetsÀgaren. För att fullgöra sin skyldighet krÀvs det att fastighetsÀgaren har god kÀnnedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanstÀlla de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmÀnna rÄd som en fastighetsÀgare ska ha kÀnnedom om för att uppfylla sÀkerhetskraven. Vidare var Àven syftet att ta reda pÄ fastighetsÀgarnas synpunkter om gÀllande lagstiftning i frÄga om överblickbarhet, innehÄll och behov av förÀndringar eller kompletteringar. Vad fastighetsÀgarna ansÄg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var ocksÄ en frÄga som utreddes genom en enkÀtundersökning.

I denna uppsats behandlar jag den rĂ€ttsliga regleringen som omgĂ€rdar kroppsbesiktning och de rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningarna för att genomföra denna Ă„tgĂ€rd med tvĂ„ng. Vidare behandlas frĂ„gan huruvida kroppsbesiktning fĂ„r genomföras med stöd av ett samtycke frĂ„n den enskilde. Det föreligger ett oklart rĂ€ttslĂ€ge i denna frĂ„ga och syftet med denna uppsats Ă€r att utreda betydelsen av ett samtycke frĂ„n den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rĂ€ttsliga konsekvenser fĂ„r det att den enskilde lĂ€mnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frĂ„gan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de Ă„sikter som framförts i frĂ„gan samt mina egna uppfattningar.

Sigill Quality Systems has been certifying beef since the autumn of 2006 using the brand name label Swedish Sigill. IP Sigill (the certifying system for integrated production) encompasses the values: animal ethics, food safety, free range and environmental concerns. Product quality is not yet one of these values, and there is a variation in the quality of Swedish beef. Swedish Sigill wanted to investigate the factors that influence product quality, review which of the present regulations that have an influence on product quality and formulate new regulations with the purpose of enhancing the product quality (sensorial, technological and nutritional quality). A survey of quality parameters and factors that influence product quality was done in order to establish a scientific foundation to work from.

Inom EU pÄgÄr ett arbete som syftar till att Ästadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rÄdet Àr det nödvÀndigt att med kraftfulla och gemensamma insatser frÄn EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och dÀrigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande för smÄ och medelstora företag. Av EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv framgÄr att alla bolag som huvudregel ska genomgÄ revision.

I svenskt nÀringsliv Àr andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att fÄ lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anstÀllda. Syftet med studien var att förstÄ hur företaget gjort för att nÄ sitt mÄl och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, frÄn HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att fÄ fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nÄ mÄlet.

Idag Àr krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. SÄ har det inte alltid varit. För ungefÀr ett sekel sedan tvistade militÀra tÀnkare i vÀst om det överhuvudtaget fanns nÄgot som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns Àn idag de som hÀvdar att det inte finns nÄgra principer, eller att krigföring Àr en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner Àr dessa principer dock en vÀsentlig komponent.

Ett avtal om att uppföra ett nytt smÄhus fÄr anses utgöra en av de ekonomiskt största affÀrerna i en konsuments liv. Konsumenten Àr i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare bÄde ekonomiskt och kunskapsmÀssigt. Konsumenten har Àven det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sÄdant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda konsumenten i de fall problem uppstÄr?I vÄr uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestÀmmelser pÄ omrÄdet och vilket skydd konsumenten har i dessa avtalsförhÄllanden samt om skyddet kan anses vara tillrÀckligt.

Studiens syfte Àr att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nÀtverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nÀtverkshem, hur de verktyg som finns att tillgÄ kommer till anvÀndning i arbetet samt vilka begrÀnsningar och möjligheter som finns i stödet till nÀtverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.

Vi har studerat arbetsgivarintrÀdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) pÄverkan pÄsjukfrÄnvaron i Sverige. För att göra detta har vi anvÀnt oss av sjukfrÄnvarostatistik frÄnSvenskt NÀringsliv ?TidsanvÀndningsstatistik? vilket Àr genomsnittstal baserat pÄ ungefÀr210 000 arbetstagare. PÄ detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lÄngsjukfrÄnvaro samt med och utan arbetslöshet, som Àr tÀnkt att fungera som indikator förkonjunkturlÀget, vilken i Sverige tycks pÄverka sjukskrivningstalen. Vi fÄr fram attarbetsgivarintrÀdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheteni samtliga fall Àr en signifikant förklarande del i sjukfrÄnvaron.

Föreliggande studie undersöker i vad mÄn elever pÄ sfi:ns nivÄ d kan identifiera vilket syfte ett par texter har. Dessa texter Àr exempel pÄ fem vanliga texttyper i svensk offentlighet (horoskop, tidningsnotis, information frÄn myndighet, lagtext och insÀndare). Undersökningen har fyra olika teoretiska perspektiv som teoretisk ram: forskning om ordförrÄd; lÀsförstÄelse och literacy; stil och genre samt sfi-praktiken som en normerande institution i svenskt samhÀlle. De tre senare av dessa perspektiv knyts samman av synen pÄ genrer som att de riktar sig till en diskursgemenskap som förstÄr dem.Resultatet av min undersökning Àr att deltagare som har ett modersmÄl som talas i Europa har en kraftig fördel framför utomeuropeiska deltagare, som har svÄrt att identifiera texterna, oavsett skolbakgrund. Den frÀmsta svÄrighet deltagarna anger Àr ordförrÄd, men resultatet antyder att graden av genresocialisation ocksÄ Àr en viktig förklaring..

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Huvudtemat för min studie Àr Àgarkommunikation. Den handlar om hur LantmÀnnen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbÀttra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. LantmÀnnen vill kommunicera mer och bÀttre, med frÀmst primÀrintressenter (Àgare/medlem). För att nÀrma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer pÄ andra föreningar inom den gröna nÀringen och jÀmfört deras arbetsmetoder kring Àgarkommunikation med LantmÀnnens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen pÄ LantmÀnnen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes Àven djupintervjuer med förtroendevalda pÄ LantmÀnnen.

Bygget av en industrizon utanför Dawei i sydöstra Burma riskerar att fördrivatiotusentals mÀnniskor frÄn deras hem. Det hÀr reportaget skildrar situationen för de fiskare och smÄbrukare som bor i vÀgen för Dawei Deep Sea Port and Industrial Estate Development Project, som projektet heter. Det Àr en berÀttelse om mÀnniskor som fÄtt sin mark konfiskerad och sina odlingar skövlade, utan kompensation och utan möjligheter att hÀvda sin rÀtt. Deras öden Àrtypexempel pÄ hur lÀttvindigt den enskilda mÀnniskans rÀttigheter krÀnks till förmÄn för starka stats- och affÀrsintressen.NÀr Burma nu öppnar sig mot omvÀrlden och vÀstvÀrlden slÀppt pÄ sina sanktioner mot landet flockas utlÀndska investerare och företag kring dess relativt outnyttjade marknader. Detta leder till en kraftigt ökad efterfrÄgan pÄ mark.

Sjöminan har sÀnkt och skadat mer tonnage Àn alla andra vapensystem till sjöss. DÄ medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lÄng duell.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhÄller sig till varandra. Uppsatsen söker Àven svaret pÄ hur utvecklingen frÄn minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjÀlp av deskriptiv metod kommer MilitÀrstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens lÀroböcker i MineringstjÀnst, MinmotmedelstjÀnst och MinröjningstjÀnst att anvÀndas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig pÄ de militÀra basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrÀttelse samt uthÄllighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, bÄde för personal och materiel, sÀkrare och effektivare förband..

Saab Ă€r ett varumĂ€rke som delas av tvĂ„ olika företag, försvars- och sĂ€kerhetskoncernen SaabAB och personbilstillverkaren Saab Automobile, idag Ă€gt av NEVS, National Electric VehicleSweden AB. HĂ€r finns en potentiell problematik dĂ„ tvĂ„ separata företag delar sammavarumĂ€rkesnamn och kan ha olika strategier för hur varumĂ€rkesarbetet bör fortgĂ„. Syftet meduppsatsen Ă€r att beskriva hur varumĂ€rket Saab uppfattas idag vilket har undersökts genomfokusgrupper och en enkĂ€tstudie. Studien utgĂ„r frĂ„n konsumenters associationer och resultatetvisar att Svenskt Tradition utgör en viktig del av varumĂ€rkesbilden. Överlag har Saab en bred,homogen och positiv varumĂ€rkesbild dĂ€r varumĂ€rket Saab representerar bĂ„da de bolag somdelar varumĂ€rkesnamnet.