Sökresultat:
1159 Uppsatser om Svenskt Näringsliv - Sida 58 av 78
Koncernavdrag : -Svenska koncernavdragsregler och deras förenlighet med EU-rÀtten.
Bolag ingÄr i koncerner av företagsekonomiska orsaker dÀr de kan tillförskaffa sig fördelar pÄ den marknad de befinner sig i och expandera utan stora kostnader. För att koncernbolag inte ska behandlas mindre fördelaktiga Àn andra former av bolagsbildanden har det dÀrför möjliggjorts för bolag inom en koncern att överföra vissa kostnader och intÀkter mellan bolagen för bÀttre skatteeffekter. En typ av vinstöverföring Àr det i denna uppsats behandlade koncernbidraget och för att kunna ge ett bidrag ska moderbolaget uppfyllt vissa krav, dÀribland att moderbolaget Àger mer Àn 90 % av dotterbolaget. I Kap 35 IL finns koncernbidragsreglerna som behandlar frÀmst koncerner inom Sverige. Reglerna har ansetts ge en vÀldigt begrÀnsad möjlighet för grÀnsöverskridande koncerner att kunna ge och motta koncernbidrag vilket uppdagades i samband med ett antal avgöranden frÄn EU-domstolen - bland annat domen Mark & Spencer. RegR dömde dÀrför i flera mÄl som behandlade just grÀnsöverskridande koncernsituationer för att klargöra de svenska koncernreglernas förenlighet med EU-rÀtten.
CTF ur ett ekonomiskt perspektiv : en analys för storskaliga vÀxtodlingsföretag
Denna uppsats Àr skriven inom Àmnet Företagsekonomi och omfattar 15 högskolepoÀng pÄ C-nivÄ pÄ Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Tanken bakom vÄr uppsats Àr att ge en bild av vad controlled traffic farming (hÀdanefter förkortat CTF) Àr, samt om odlingstekniken kan ge bÀttre lönsamhet i svenskt lantbruk. Förhoppningen Àr dÀrmed att uppsatsen skall ge en grundförstÄelse inom Àmnet.
CTF innebÀr att permanenta körspÄr anlÀggs och att all fÀlttrafik sker i dessa körspÄr. Följderna av detta blir sÄledes att Äkermarken mellan körspÄren övergÄr till att vara mer lucker, eftersom lantbruksmaskinernas markpackning koncentreras till körspÄren. Markpackning Àr ett av de stora problemen i dagens jordbruk och mÄlet med CTF Àr att öka lönsamheten genom högre fÀltavkastning till följd av bÀttre markförhÄllanden för grödan.
Studien utgörs av en jÀmförelse mellan konventionell plöjningsfri vÀxtodling och odling med systemet CTF.
Vilken betydelse har Mark & Spencer-domen för svensk rÀtt?
Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer mÄlet har vÀntats utgöra ett efterlÀngtat besked kring problemen med grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Genom en prejudicerande verkan Àr domen betydelsefull för samtliga lÀnder som tillÀmpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och pÄverkar hÀrmed Àven svenskt rÀttssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjÀmna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gÀller ett utlÀndskt dotterbolag. Marks & Spencer begÀrde att fÄ göra just ett sÄdant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rÀtt.Metod: Uppsatsen tillÀmpar den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, varmed avsikten Àr att beskriva, förklara och analysera gÀllande rÀtt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskrÀnkning Àr berÀttigad dÄ syftet Àr legitimt och motiverat av tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag dÄ det utlÀndska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dÄtid, nutid och framtid.Domen efterlÀmnar ett tvetydigt budskap dÀr den Europeiska Unionens önskvÀrda utveckling pÄvisas samtidigt som en mycket lÄngtdragen rÀttfÀrdigandebedömning stÀrker medlemsstaternas suverÀna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.NÄgon omfattande revidering av svensk lagstiftning Àr inte aktuell utöver vad som gÀller de mycket begrÀnsade situationer som EG-domstolen anger. PÄstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, Àven skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vÀgen för en önskvÀrd utveckling som medlemsstaterna nu sjÀlva ansvarar för..
Svenska företags instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning - ?Hit or Shit?
Under de senaste Ären har olika företagsskandaler, bÄde i Sverige och utomlands, varit ett uppmÀrksammat Àmne i olika samhÀllsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmÀnhetens förtroende för svenskt nÀringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, pÄ engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift Àr att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade pÄ Nordiska börsen i Stockholm. I dagslÀget omfattar Koden bolag noterade pÄ Large Cap med hemvist i Sverige.
Revisionsplikten: nödvÀndigt ont eller stor nytta för det lilla företaget?
Syftet med föreliggande uppsats var att förstÄ den reviderade informationens anvÀndning och betydelse i och för mikroföretag. Detta dÄ det idag pÄgÄr en het debatt angÄende revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt NÀringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag dÄ de tycker att krÄngliga regler hÀmmar företagandet och att Sverige Àr beroende av de smÄ företagen. FAR tror dÀremot att slopad revisionsplikt skulle innebÀra ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli bÄde svÄrare och dyrare att lÄna pengar och att göra affÀrer. I England Àr revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.
Kommunikation i tillvalsprocessen pÄ PEAB  : En studie om internkommunikation
Kommunikationen har en viktig roll i en allt mer konkurrerande vÀrld. Den Àr grunden för funktionella organisationer och nöjda medarbetare och dÀrmed generar kommunikationen vÀrde. Idag ses effektiv kommunikation som en tillgÄng inom organisationer som framgÄngsrikt har implementerat kommunikationsstrategier.Den hÀr studien berör Peab, ett svenskt byggnadsföretag som har en stark marknadsposition som ett av de tre största i Sverige. Studien behandlar kommunikationen mellan tillvalshanterare och arbetsledare vid tillvalsprocessen i samband nyproduktion av bostÀder. Problemet har bestÄtt i att kartlÀgga hur kommunikationen ser ut mellan dessa och med syftet att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras.
Inte okay att vara gay : En studie av hur organisationen RFSL och den statliga myndigheten Sida inkluderar hbt-perspektivet i sitt utvecklingssamarbete
Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.
Humleodling i SkÄnska socknar mellan 1658 och 1758 : En studie av geometriska avmÀtningar
I Norden har humle anvÀnts vid ölbryggning sedan vikingatiden. Under historisk tid var öletmer Àn bara en dryck, det innehöll sÄ mycket kalorier och nÀringsÀmnen att det kunde ersÀttaen hel mÄltid (Karlsson Strese 2008).SkÄne har under historiens gÄng tillhört bÄde Danmark och Sverige. Vid freden i Roskilde Är 1658 blev SkÄne svenskt och har varit det sedan dess. Efter freden började SkÄne försvenskas och de svenska lantmÀtarna började framstÀlla kartor över det skÄnska landskapet. Humle Àr den enda gröda som historiskt varit lagstadgad att odla i Sverige, Àven i Danmark har det funnits lagar om humleodling.Detta examensarbete Àr en studie av lantmÀteriakter som bygger pÄ geometriska kartor, dÀr humleodlingar i SkÄne mellan Ären 1658 och 1758 studerats.
FrÄn HÀst Till Kund : Flyinge AB ? Ett empiriskt exempel pÄ utvecklande av dynamiska fÀrdigheter
Bakgrund: Dagens företagsklimat blir allt mer snabbrörliga vilket har lett fram till nya marknadsförhÄllanden i mÄnga branscher. Företag uppmanas att anpassa sig och finna nya sÀtt att konkurrera genom att anpassa sina resurser, vilket beskrivs som dynamiska fÀrdigheter. Nyckelord Àr timing, hastighet och flexibilitet, vilket inte alltid Àr sÄ lÀtt att efterstrÀva dÄ det finns mÄnga krafter inom en organisation som begrÀnsar dess flexibilitet.Syfte: Med följande bakgrund och problematik Àr syftet med studien att analysera hur organisationer kan gÄ till vÀga för att utveckla dynamiska fÀrdigheter och samtidigt minimera den inneboende trögheten i en organisation.Metod och avgrÀnsning: För att besvara följande resonemang har en fallstudie gjorts pÄ ett svenskt företag inom hÀstavelsnÀringen. Val av företag blev Flyinge AB dÀr fem olika intervjuer genomfördes. Ytterligare ett företag, HÀstak AB, kontaktades för att fÄ en mer nyanseras bild av avelsbranschen i sin helhet.Resultat: En förÀndringsprocess Àr otroligt komplex dÄ det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar dess utfall.
Svenskt projektledarskap i multikulturella grupper : Àr en anpassning nödvÀndig?
Background: Having chosen to take a degree in international business, we have had many opportunities to meet people from different cultures. These encounters have, we believe, made our lives richer, but they have not always been problem-free. When different cultures come together, the differences inevitably become apparent. Being among friends, one can maybe laugh at these differences or it may be a good opportunity to get people to talk to each other, taking the time to explain why they do things a certain way. Being at work and experience these differences might not at all have the same ice-breaking effect - rather the opposite sometimes.
Barns rÀtt till utbildning : - Om svenskt socialt arbete i Togo.
Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska humanitÀra organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att frÀmja barns rÀtt till utbildning och skolgÄng i Togo. Vidare Àmnar studien ta reda pÄ om faktorer som bemötande och förhÄllningssÀtt har nÄgon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna anvÀnder sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med nÀmnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att frÀmja barns rÀtt till skola och utbildning utformas pÄ olika sÀtt.
Same same but different- en semiotisk inspirerad bildanalys av ett svenskt hotells marknadsföringskampanj i Danmark och Sverige
Detaljhandelsarbete har mÄlats upp som ett lÄgstatusyrke i sÄvÀl media, litteratur, som av branschen sjÀlv under alla de tre Är som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjÀlp av teorier kring status och angrÀnsande begrepp, samt intervjuer med företrÀdare för bÄde arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna svar pÄ vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker ocksÄ svar pÄ varför branschen vill höja statusen samt vilka ÄtgÀrder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets lÄga status med att det Àr en bransch som kÀnnetecknas av obekvÀma arbetstider, mÄnga deltidsanstÀllningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en lÄg lönenivÄ.Denna studie visar ocksÄ att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbÀttrar företagens konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbÀttrade arbetsvillkor. För att uppnÄ statusmÄlet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriÀrvÀgarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivÄn.
Införande av affÀrssystem pÄ medelstora företag - med fokus pÄ förutsÀttningar för framgÄngsrika projekt
Medelstora företag som denna uppsats har valt att behandla Àr i svenskt nÀringsliv fÀrre till antal Àn vad det finns smÄ och stora företag. Medelstora företag, som kan sÀgas Àr morgondagens storföretag, drar sig ofta för att investera i affÀrssystem som krÀver mycket tid och resurser att fÄ det implementerat. Det har gjort att jag har funnit det intressant att studera medelstora företag och deras handlingssÀtt nÀr beslutet om att införa ett affÀrssystem har tagits. Företag av den storleken har dessutom mindre med resurser för att anskaffa och handha ett affÀrssystem Àn jÀmförelsevis stora företag. Detta bör, enligt mig, sÀttas i relation till att omkring nittio procent av alla affÀrssystemprojekt misslyckas d.v.s.
Organiseringens betydelse för grÀnsdragning : Hur Lean management pÄverkar upplevelsen av flexibilitet och bundenhet i tvÄ yrkesgrupper inom en och samma organisation
I takt med att arbetet pÄ den svenska arbetsmarknaden genomgÄtt en rad förÀndringar det senaste Ärhundradet har bland annat lÄgkvalificerade arbeten försvunnit till förmÄn för mer kvalificerade. NÄgra typiska kÀnnetecken för dagens arbetsmarknad Àr en högre grad av flexibilitet, tidsbegrÀnsade anstÀllningar och ett allt mer grÀnslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram Àr Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke vÀrdeskapande tid och arbeta utifrÄn kundens efterfrÄgan. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns skillnader i hur individer i tvÄ olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrÄn Lean management, beskriver flexibilitet och bundenhet samt hur de förhÄller sig till grÀnsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen pÄ omrÄdet visar att flexibiliteten upplevs bero pÄ vilken kontext man befinner sig i.
Politikers förvÀntningar vid införandet av Balanserad styrning inom ett svenskt landsting: En kvantitativ studie inom hÀlso- och sjukvÄrden
I privat sektor utvecklas det stÀndigt nya ekonomistyrningsmodeller i syfte att kunna effektivisera organisationer. Vid 1990-talets ingÄng började dessa ekonomistyrningsmodeller Àven sprida sig till offentlig sektor, ett fenomen som ofta gÄr under samlingsnamnet New Public Management. The Balanced Scorecard eller Balanserad styrning Àr en av de vanligaste ekonomistyrningsmodeller som offentlig sektor fÄngat upp. Norrbottens lÀns landsting Àr en offentlig organisation som kommer att införa Balanserad styrning, vilket kommer att pÄbörjas under Är 2013. Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka förvÀntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning samt förklara varför politikerna har dessa förvÀntningar.Efter en genomgÄng av teorier, litteratur samt tidigare forskning inom Àmnet kunde vi se att politikers förvÀntningar vid Balanserad styrning kan pÄverka införandet av styrmodellen.