This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to 2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership over its own development - was a central part of the international development agenda. The two cases were selected through a most similar case design where the value of potential explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy. Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jämförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvänt mig av den traditionella juridiska metoden och utgått från denrättsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stämman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lämnas. I god tid ska bolaget på sin hemsidainformera om aktieägarnas rätt att få ärende behandlat av stämman och Kodenhar även noterat ett ökat internationellt ägande i svenskt näringsliv och därförska bolaget överväga om stämman ska simultantolkas. Även regeln om att manska kunna delta i bolagsstämma från annan ort underlättar för utländska ägare.En av de stora nyheterna i Koden är att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslå arvode till revisorn. Bolagen ska även haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssäkra den finansiellarapporteringen, och ett ersättningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stärka ägarnas position är informationsgivning Kodens nyckelord. Påbolagets hemsida ska en speciell plats skapas där all information som krävsenligt Koden ska vara lätt tillgänglig.

Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

Syftet med den här studien var att undersöka hur det särskilda läs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever får i en särskild studioverksamhet på en sfi-skola och vad jag som sfilärare kan tänka på för att stödja eleverna så att de når målen. I samband med detta har jag även studerat och jämfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", självförtroende och om acceptans i det svenska samhället.Studien som är en utvärdering av en särskild stödundervisning för elever på en sfi-skola i Sverige visar med hjälp av tester och intervjuer att verksamheten är ett värdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lär sig snabbare i "studion"och får mer individuell tid än i den ordinarie undervisningen. Några fonemtest visar att de fyra eleverna nästan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fått särskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fått stöd, börjar lära sig de svenska språkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande många fel.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna.

Svenska mobiltjänstmarknaden har haft en stadig tillväxt och antalet privata mobilabonnemang närmar sig samma nivå som landets totala antal invånare. Detta kan vara ett tecken på att denna marknad är på väg att bli mättad. Det har visat sig att marknaden präglas av lojalitet och trögrörlighet hos de befintliga kunderna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur pass stark denna lojalitet är, hur kundbeteendet ser ut samt vilka marknadsföringsåtgärder som är effektivast för att rekrytera kunder från konkurrerande operatörer. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts bland Uppsalas studenter samt enskilda intervjuer med sex stycken studenter.

Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för den svenska bolagskoden och dess grundtankar, och med hjälp av den informationen utreda och analysera effekterna av införandet av koden för svenskt näringsliv. Forskningsansatsen i uppsatsen är abduktiv/explorativ och metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer har genomförts med tre olika respondentgrupper, och intervjuerna har varit öppna, individuella och semistandardiserade. Referensramen visar att kriser ger upphov till reglering av olika slag, att det finns flera viktiga bakomliggande faktorer till bolagskoden samt ger en beskrivning av internationella erfarenheter. En mycket viktig faktor är det sociala kapitalet, som genomsyrar allt i samhället och som hittills inte fått stort fokus hos normskapare.

Svenska mobiltjänstmarknaden har haft en stadig tillväxt och antalet privata mobilabonnemang närmar sig samma nivå som landets totala antal invånare. Detta kan vara ett tecken på att denna marknad är på väg att bli mättad. Det har visat sig att marknaden präglas av lojalitet och trögrörlighet hos de befintliga kunderna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur pass stark denna lojalitet är, hur kundbeteendet ser ut samt vilka marknadsföringsåtgärder som är effektivast för att rekrytera kunder från konkurrerande operatörer. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts bland Uppsalas studenter samt enskilda intervjuer med sex stycken studenter.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.

Kommunikation är centralt i en organisation och under de senaste åren har valmöjligheterna i hur man kommunicerar radikalt ökat. Teknikutvecklingen har medfört att organisationer i större utsträckning använder sig av digitala kommunikationskanaler. En allt vanligare kommunikationskanal är intranät som fick sitt stora genombrott på 90-talet. Intranätet för med sig fördelar för företag samtidigt som det innebär att de anställda måste anpassa sig till ett nytt arbetsverktyg där de själva förväntas ta del av information. Mängden information på intranäten ökar och de riskerar att bli vildvuxna, detta samtidigt som tekniken bakom intranäten stannat upp.

På Svenskt Stål AB (SSAB) i Luleå tillverkas höghållfast stål som, innan det säljs, formas till rektangulära stålämnen genom en kontinuerlig stränggjutningsprocess. För att ej få några kostsamma stopp i produktionen tillämpar SSAB en kontinuerlig produktion, vilket medför att ämnena kommer bestå av två olika stålkvaliteter vid ett stålbyte, ett i vardera änden. Ett stålbyte innebär att SSAB förändrar den ingående stålblandningen. För att säkerställa vilka ämnen det är som innehåller två olika stålblandningar utförs provtagningar i början och i slutet på ämnena. Provtagningar görs endast på ämnen som är planerade att innehålla två stålkvaliteter, det vill säga blandzonsämnena.Syftet med examensarbete är att undersöka om det är möjligt att effektivisera kontrollen av blandzonsämnena utan att resultaten från analyseringen påverkas.

Syftet med denna uppsats är att belysa bakomliggande faktorer som påverkar valet av anskaffningsform och med hjälpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sådan anskaffning. Använd metod är att redovisa ett underlag bestående av svensk säkerhets- och försvarspolitik,svensk och utländsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som påverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar på ett ökande behov av utveckling i samverkan med andraländer avseende framtagning av nya materielsystem.