Resultaten i denna undersökning bekrÀftar att det finns en stor medvetenhet hos ungdomar i Göteborg kring risker för vÄld i vardagen och mÄnga sÀger sig anvÀnda riskreducerande strategier i olika sammanhang. Samtidigt visar denna undersökning att det finns en del skillnader i anvÀndningen av strategierna med avseende pÄ bl a kön, erfarenhet av vÄld, samt mellan skolorna..

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgÄng. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts Àr fenomenologi för att kunna fÄnga essensen i ungdomarnas berÀttelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som anvÀnder sig av droger Àr benÀgna till att avsluta sin skolgÄng i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, nÀrvaro, intresse av att inhÀmta kunskap, rollen i skolan och förmÄgan att hÄlla sig till skolans regler.

Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar pÄ mindre orter pÄ landsbygden i SmÄland och ungdomar i de större stÀderna Uppsala och Malmö, dels gÀllande anvÀndningen av Àldre slangord, dels gÀllande nya lÄnord frÄn ?miljonsvenskan?. Forskningen pÄ slang Àr i dag frÀmst fokuserad pÄ ungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden men det förekommer Àven andra undersökningar av ungdomars slangordförrÄd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkÀtundersökning dÀr 198 informanter i Ärskurs 9 pÄ de olika platserna deltagit. De Àldre slangorden Àr tagna frÄn den frÀmsta forskaren pÄ omrÄdet, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som Àr publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lÄnorden Àr bland annat tagna frÄn debatten om ?miljonsvenskan?.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Bakgrund: Direkt sjÀlvskadebeteende Àr ett globalt vÀxande problem bland ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt sjÀlvskadebeteende innebÀr nÀr en person fysiskt skadar sig sjÀlv framför allt genom skÀra sig. Det finns flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sÄdana kraftfulla handlingar. I Sverige finns idag bara en begrÀnsad kartlÀggning pÄ hur vanligt detta beteende Àr och misstankar finns om att mörkertalet Àr stort. Syfte: Att belysa hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar med direkt sjÀlvskadebeteende inom somatisk vÄrd.

Barn som lider av depression Àr ovanligt men i tonÄren ökar sjukdomen markant. PrimÀrvÄrden blir ofta den första vÄrdkontakten. VÄrdpersonal inom primÀrvÄrden kÀnner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonÄringar inte fÄr hjÀlp med sin depression kan det leda till sÀmre livskvalitet och försÀmrad prestation i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur primÀrvÄrden kan identifiera depression hos ungdomar.

SAMMANFATTNING: Den rÄdande lÄgkonjunkturen pÄverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien Àr avgrÀnsad till ungdomar mellan 18-24 Är med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjÀlp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet frÄn den insamlade datan. Studien Àr alltsÄ kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frÄgeformulÀr. Resultat som framkommit Àr att ungdomarna Àr missnöjda med sin situation som arbetslösa.

Bakgrund:VÄrt intresse vÀcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som gÄr pÄ s.k. gymnasie-sÀrskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring Àmnet och fann att ambitionsnivÄn Àr hög och mÄlsÀttningen Àr att samma villkor skall gÀlla för ungdomar med begÄvningshandikapp och s.k. normalbegÄvade ungdomar vad gÀller möjligheter pÄ arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. VÄr erfarenhet sa oss att det sÀllan ges likvÀrdiga möjligheter för dessa bÄda grupper och vi bestÀmde oss för att undersöka hur de begÄv-ningshandikappade ungdomarna sjÀlva ser pÄ saken.Syfte:Att ta reda pÄ vad ungdomar med begÄvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgÄng vad gÀller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jÀm-för sig sjÀlva med ?normalbegÄvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberÀttelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar pÄ de önskemÄl som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gÀller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

Varje Är skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till jÀrnvÀgen. Att fÄ ungdomar att vilja lÀsa ett informationsmaterial om sÀkerhet Àr en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att anvÀnda sig av emotionella budskap och skapa ett material som kÀnns personligt.Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial Ät Trafikverket. Materialet bestÄr i huvudsak av en skriftlig berÀttelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ungdomar med sÀkerhetsinformation. Jag har frÄgat mig vad som krÀvs för att berÀttelsen ska tilltala mÄlgruppen och hur materialet bör formges för att fÄnga deras uppmÀrksamhet..

Syftet med denna undersökning Àr att hjÀlpa lÀrare undervisa sina elever sÄ att de nÄr förmÄgan att ?söka information frÄn olika kÀllor och vÀrdera dessa? (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrÄn följande frÄgestÀllningar:-       Vilka fördelar finns det med informationssökning pÄ Internet utifrÄn det sociokulturella perspektivet?-       Vad bör lÀrare tÀnka pÄ nÀr de undervisar i informationssökning pÄ Internet?-       Hur kan lÀrare undervisa i kÀllkritik pÄ Internet?Den metod jag anvÀnt Àr att göra en litteraturstudie i det aktuella ÀmnesomrÄdet för att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationsprocessens olika steg i LunarWorks planeringsarbete vad gÀller reklam riktad till ungdomar i Äldern 12- 24 Är..

 Syftet med studien Àr att undersöka om placerade ungdomar fÄr den information de har rÀtt till och om de upplever att de fÄr sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som Àr placerade i samhÀllsvÄrd visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade pÄ och att de inte kÀnner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 Är som alla varit placerade pÄ HVB-hem eller pÄ institution. Resultaten visar att ungdomarna inte fÄr den information de har rÀtt till vid en placering och att de inte upplever att deras handlÀggare Àr lÀtta att fÄ tag pÄ. .

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervÄrd av ungdomar som Àr familjehemsplacerade dÄ de blir myndiga. För att uppnÄ syftet gjordes en redogörelse för den rÀttsliga regleringen av eftervÄrden samt hur eventuella förberedande insatser för vÄrdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades Àven hur socialtjÀnsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. BÄde en juridisk och rÀttsociologisk metod anvÀndes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrÄn ett empowerment perspektiv.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lÀrande gÄr till. TIU Àr en metod som syftar till lÀrande och dÀrför tittar vi i denna undersökning pÄ vad de sociokulturella teorierna sÀger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie Àr hÀmtat frÄn eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskÀllorna medförde att materialet ursprungligen sÄg ut pÄ olika sÀtt, men det har bearbetats för att fÄ en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrÄn Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lÀrande, samt Vygotskijs teori om ?den nÀrmaste utvecklingszonen?.