Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem på resebranschen för att skapa en förståelse om hur resebranschen förhåller sig till ungdomsturism.Vi genomförde en kvalitativ studie där fokus låg på tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, Säkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förståelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som målgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det är relevanta teman att forska om inom ungdomsturism.

I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser.

En empirisk studie på två slutna avdelningar på UMAS. Sex sjuksköterskor har blivit intervjuade. Svaret presenteras i fyra olika teman..

Denna uppsats handlar om människor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svängom (direkt översatt från engelskans ?make the turn?) som är ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstå varför människor hamnar i beroende. Med hjälp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lärande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjälp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar på att ökad förståelse för människor med beroende kan tänkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Studien syftar undersöka om den intervention som Vin- och Sprithistoriska Museet i Stockholm anordnar; rollspelet ?Leka med döden?, har haft effekt på attityder till alkohol i trafik hos ungdomar. Som teoretisk bakgrund har Ajzens (1991) ?Theory of Planned Behaviour? används. Enligt teorin påverkar tre faktorer; attityd, subjektiv norm och beteendekontroll, individens intention till att utföra ett beteende.

Medelsvensson såg bojkottlapparna på Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns också svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berättar två av dem för första gången sin historia.Ovanstående är ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner.I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå.Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter.

Stereotyper är starkt förenklade, känslomässigt laddade mentala representationer om personer som tillhör en viss grupp, som i sin tur kan generera fördomar. Studien undersökte huruvida svenskar och invandrare bedöms olika vid samma brottstyp. Det predicerades att invandrare skulle bedömas mer negativt, bedömas vara mer sannolika att återfalla i brott, samt rekommenderas längre straff än svenskar. Dessutom skulle män bedöma gärningsmännen mer positivt. 85 deltagare bedömde en av fyra varianter av en brottsbeskrivning där förövarens etnicitet samt brottstyp manipulerades.

Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs.

Studenter är bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter på studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkät bestående av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mätte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mätningar.

I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ? (promille) på sjön går vid 1,0 ? och med bil går gränsen vid 0,2 ?. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar.

Syfte: Uppsatsens syfte är dels att undersöka hur alkohollagen tillämpas på krogar i centrala Göteborg vad gäller legitimationskontroll vid servering till unga. Ett annat syfte är att studera domsluten för brott mot Alkohollagen vad gäller servering av alkohol till underåriga för att se om lagstiftningens intentioner efterlevs. Utifrån dessa två studier presenteras de diskurser som kan utläsas kring servering av alkohol till unga utifrån rättskällor och andra texter vi analyserat.Metod: Uppsatsen använder sig av olika metoder för de olika studierna, vilket innebär att vi genomfört 100 provköp för att undersöka i vilken utsträckning serveringspersonalen efterfrågar legitimation vid ölförsäljning till unga. Dels en studie av domar för att utläsa hur alkohollagen åberopas i domslut. Vidare analyserades diskurser fram kring servering av alkohol till unga.

AbstractThe purpose of this study is to examine alcohol and tobacco habits in men's soccer in the in Sweden and compare those habits in different divisions. The method we used in the study was aquantitative survey report. Two teams participated in the survey, one team from the fifth divisionand one from the second division. The respondents (n=34) are born between 1977 and 1996. The results turned out to be very interesting because it both confirm and denies our hypothesis that players in higher divisions use less tobacco and alcohol than players in lower divisions.