Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledandeforskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer somtagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier.

Syfte:Syftet är att söka svar hur åtgärdsprogrammen ser ut i årskurs tre och sex utifrån frågeställningarna:? Vilka ämnen/problemområden behandlas?? Vilka åtgärder föreslås?? Vem/vilka är ansvariga för att åtgärderna genomförs?? Hur är den dokumenterade uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammen?Teori:Undersökningen är gjord med en textanalytisk ansats. Textanalyser kan göras på flera olika sätt. Den här undersökningen är gjord med hjälp av en innehållsanalys för att därigenom kunna kvantifiera olika element i de texter som undersöks. Vid innehållsanalys, liksom vid all textanalys, krävs det en viss kunskap av den genre som texterna representerar.

I likhet med svensk lag saknar Europakonventionen reglering avseende högsta möjliga häktningstid. Huruvida en häktningstid varit skälig har egentligen inte prövats av den svenska domstolen medan Europadomstolen har en omfattande praxis där frågan om skälig häktningstid prövats. Den övergripande frågeställningen har under uppsatsen varit om svenska häktningstider är skäliga mot bakgrund av Europakonventionens bestämmelser. För att bemöta frågan har en rättsdogmatisk metod används där både beslut från JK och andra organ studerats för att kompensera för avsaknaden av lämplig juridisk litteratur. Utöver det har rättsfall från Europadomstolen samt den svenska domstolen presenterats som till viss del berör frågan.

Syftet med min studie är att studera vilka metoder som används på några grundskolor för att utveckla det svenska språket hos tvåspråkiga elever. I min undersökning har jag utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvåspråkiga utveckling i årskurs 1-4 på tre skolor från tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nästan alla pedagogerna använder liknande arbetsmetoder när det gäller språkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har även uppmärksammat att alla lärarnas mål är att använda de metoderna som ska hjälpa barnen att utveckla det svenska språket.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem..

Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärareanvänder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska fåen bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vianvände oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de användesig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att deflerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena,för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer isin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, såatt de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia.

Det här projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi på ett vissom gör pjäsen slagstark i vår tid och anda. Jag har eftersträvat att påvisa desspolitiska och samhälleliga relevans i kombination med att hålla den intressant föråskådaren som direkt upplevelse. Jag har förhållit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och dramaturgi och även denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervärlden. Jaghar med hjälp av läsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frågeställningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut år 2014..

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA136VT 2014Handledare: Ingegerd Enström.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpÄmne: Svenska språketTermin: HT 2014Handledare: Peter Andersson.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Jag har valt att göra en studie inom ämnena svenska som andraspråk och svenska. Denna studies syfte är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk deltar i olika klassrumssituationer utifrån typ av språkanvändning, fråga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lärandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie är direktobservationer. Jag har använt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.