Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna..

I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner.

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

SAMMANFATTNINGStudiens syfte var att undersöka om det förekommer könsdiskriminering mot fäder i vårdnadstvister. Frågeställningar och syften som användes var: (1) Att undersöka om könsdiskriminering mot pappor i vårdnadstvister existerar. (2) Om och hur pappor upplever ett könsdiskriminerande bemötande på familjerättsenheter. För att besvara frågeställningarna användes en mixad design bestående av en kvantitativ vinjettstudie och en kvalitativ analys av texter. Vinjettstudien riktades mot familjerättssekreterare inom socialtjänsten som i sitt yrke arbetar med frågor som hanterar vårdnad, boende och umgänge i vårdnadstvister mellan två vårdnadshavare.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

Syftet med den här studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lärare, elever och skönlitterära texter i grundskolans senare år. Jag ville undersöka hur lärarna planerar sina lektioner utifrån skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som händer under själva processen. För att samla in data använde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklärare på fyra olika grundskolor. Resultatet påvisar att läsning av skönlitterära böcker har en given plats i skolan och att lärarnas främsta syfte är att motivera och inspirera elever till läsning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga.

Den här uppsatsen handlar om modern gnosticism, tolkat utifrån fyra nygnostiska rörelser jag fann på Internet. Efter att ha läst dessa valda rörelsers texter slog det mig att en fundamental förändring hade skett, med tanke på texter om antik gnosticism. Framför allt hade den mörka synen på materian förändrats, och därmed synen på de feminina och maskulina aspekterna samt ondskan också. Om man går på linjen att de var materia- och kvinnofientliga samt ville undfly reinkarnation. De här aspekterna, materian, människan och ondska, reflekteras dock fortfarande i ljuset av de antika gnostiska myterna.

Barn och ungdomar har idag tillgång till en mängd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns också texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlägger mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begränsades till fyra böcker som läses inom parnerområdet. Litteraturen berör historia, medmänsklighet, ätstörningar och främlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlägga mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 och hur väl litteraturen möter värdegrunden i läroplanen.

 Sammanfattning När jag deltog i kursen Svenska som andraspråk på Karlstads universitet 2011, föreläste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken på hur det ser ut med just text och kausalitet i våra läroböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fån en lättläst text? Vad föredrar eleverna? Är lättlästa texter alltid bättre?För att skriva en lättläst text, måste man ta bort lite och lägga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som läggs till tänkte jag undersöka lite närmare.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna.

Det här är en studie som undersöker utvecklingsgången av vissa grammatiska strukturer iskriven text. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever behärskar skriftligt när debedöms utifrån betygsskalan EUM (ej uppnått målen), G, VG och MVG. Materialet somstudien baseras på är dels texter ur Skolverkets bedömningsanvisningar för år 2011 och 2012,dels texter skrivna av elever som läser på gymnasiets program Språkintroduktion.Som teoretisk bakgrund använder jag Processbarhetsteorin (Pienemann & Keßler 2011).Processbarhetsteorin har den mest omfattande och sammanhängande kognitiva förklaringsmodellenöver interimspråkets utveckling och visar på hur och varför L2-inlärare går igenomde utvecklingsstadier de gör. Processbarhetsteorin inkluderar både morfologisk och syntaktiskutveckling och visar att olika grammatiska strukturer lärs in och utvecklas enligt ett visstmönster och att detta i ett implikationellt förhållande mellan processningsprocedurer. Dessa ärfem nivåer eller procedurer som börjar med tillgång till ord/lemma, sedan följer kategoriprocedur,frasprocedur, satsprocedur och till sist bisatsprocedur.I studien framkommer det att elever som gått i ungdomsskolan har passerat högsta nivånoch har förmodligen dessa procedurer automatiserade.