Studien Àr en kartlÀggning av svenska som andrasprÄkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartÀta omrÄden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, sÀrskilt för dem som Àr helt nya i landet. En frÄga som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska sprÄk för anvÀndning som verktyg vid studier av andra Àmnen?Vidare handlar studien om svenska som andrasprÄk som Àmne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkÀter och dokument om X- kommun och om svenska som andrasprÄk har samtliga anvÀnts för att samla in data och för att fÄ information och uppnÄ förstÄelse. TvÄ elever fÄr exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnÀmnden i kommunen arbetar för att förverkliga mÄlen för utbildningen i grundskolan och för livslÄngt lÀrande som betonar tryggheten och sprÄket, som i sin tur Àr viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk fÄr det.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andrasprÄk resonerar kring sina inlÀrningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att pÄbörja sina studier pÄ högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever anvÀnde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvÄ inlÀrningsstrategier som Àr utarbetade av Oxford, forskare inom sprÄkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartlÀggas i större utstrÀckning Àn kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISAresultat. Finland har nÄtt toppresultat i samtliga tre kunskapsomrÄdenmatematik, naturkunskap och lÀsförstÄelse hos 15-°©??Äriga elever. Jag villeundersöka hur lÀrare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning,eftersom barns första kontakter med skriftsprÄket och den inledandelÀsinlÀrningen spelar stor roll för hur barnens lÀsning kommer att utvecklasunder skoltiden. Jag anvÀnde mig av tvÄ enkÀter nÀr jag undersökte hur femsvenska och fem finlandssvenska lÀrare uppfattar att de arbetat med lÀs-??? ochskrivutveckling under elevernas första skolÄr.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Studien handlar om hur lÀroplanens grundlÀggande vÀrden om jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn förankras i lÀromedel och undervisning i Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen analyseras tre lÀromedel i Svenska B som tre gymnasielÀrare frÄn SkellefteÄs tre gymnasieskolor anvÀnder sig av i undervisningen. Den andra delen bestÄr av intervjuer med tre lÀrare om hur de anvÀnder lÀromedlen ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i lÀromedlen.

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lÀrare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra grundskoleelevers syn pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk utifrÄn dess bakgrund som ett stödÀmne. NÀr Àmnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket gÄr att utlÀsa i Àmnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida Àmnet ska vara sjÀlvstÀndigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. FrÄgan omdebatterades flitigt under 90-talet och pÄverkade implementeringen av Àmnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke pÄ Àmnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att nÀrmare studera dagens kursplan som Äterfinns i Lgr 11.

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

Högskolan i Skövde genomför pÄ uppdrag av Arbetsförmedlingen kurser som vÀnder sig till utomnordiska arbetslösa invandrade akademiker som Àr bosatta i Skaraborg med omnejd. Syftet med kurserna Àr enligt Arbetsförmedlingens direktiv att frÀmja arbetslösa invandrade akademikers möjlighet till sysselsÀttning. Kurserna kallas Korta vÀgen och innehÄller undervisning i svenska, samhÀllskunskap med kulturhistoria och IT-kunskap/datoranvÀndning. Deltagarna har ocksÄ praktik inom sitt yrkesomrÄde och under kursen valideras deras akademiska kompetens.Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad deltagarna i de tre första kurserna anser om kurserna. Jag har dÀrför gjort enkÀter som vÀnder sig till alla deltagare i de tre första kurserna och jag har intervjuat tvÄ kursdeltagare och en karriÀrcoach/praktikanskaffare.Vidare har jag haft ett gruppsamtal med tre kursdeltagare.Resultaten av min undersökning visar att kursdeltagarna har lÀrt sig mycket svenska och att de Àr nöjda med kursen.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

LÀrare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att lÀraren sjÀlv ska tillÀmpa disciplinen. Denna studie undersöker dÀrför om lÀrarna tillÀmpar sina Àmneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lÀrares lektioner i svenska pÄ gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.