Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.

Strax efter milleniumskiftet har ett flertal svenska filmer gjorts som Àr influerade av populÀrgenrer som förhÄllandevis skiljer sig frÄn vad filmpubliken i Sverige Àr van vid, dÀribland science fiction och skrÀck. Tre svenska filmer gjorda under 00-talet: Storm, Frostbiten och Kenny Begins, har valts ut för att se hur de förhÄller sig till Àldre och mer vÀlbekanta konventioner i svensk film men ocksÄ konventioner hos de mer internationellt spridda genrer som analysexemplen tillhör. .

I samband med lÄgkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner pÄ den svenska marknaden. DÄ detta Àr ett relativt nytt fenomen pÄ den svenska börsen har fÄ studier genomförts om hur bolagets börsvÀrde pÄverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvÀrdet förÀndras genomför vi en eventstudie dÀr vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vÄr studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %.

2008 kom den första rapporten frÄn Shiptalks undersökning ?Life at Sea ? Seafarer Attraction and Retentention Survey?. I rapporten presenteras vad respondenterna i den internationella studien anser Àr det viktigaste respektive vÀrsta med livet till sjöss, varför de en gÄng gick till sjöss och vad som fÄr dem att stanna kvar (Shiptalk, 2008). Rapporten visar intressanta resultat och att göra en liknande undersökning med fokus pÄ svenska sjömÀn föreföll vara en vÀrdefull idé. Med hjÀlp av en internetbaserad enkÀt var det möjligt att erhÄlla svar frÄn nÀstan hundra aktiva sjömÀn pÄ vad som fick dem att gÄ till sjöss och vad som fÄr dem att stanna kvar.

 FöremÄl för denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr det EG-rÀttsliga IPPC-direktivet om samordnade ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer pÄ den svenska rÀtten. Fokus har legat pÄ direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat pÄ att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar pÄ den svenska rÀtten, men Àven att mÄnga av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rÀttsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat pÄ att direktivet inte nÀmnvÀrt begrÀnsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka gymnasieelever med tvÄ utlandsfödda förÀldrar pÄ nationella program som lÀser Svenska som andrasprÄk (SVA) och vilka som lÀser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgÄng som spelar roll för deras val av Àmne. Vad eleverna anser om skolÀmnet SVA utreds ocksÄ kort. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning genomförd med 53 elever pÄ en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen Àr mycket heterogen nÀr det t ex gÀller sprÄklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som lÀser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som lÀser SVE Àr födda i Sverige eller har en lÄng vistelsetid i landet.

CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.

Bakgrund: En rad smÄ och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen Àr nu i fÀrd att göra gör nu sitt intÄg pÄ den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs pÄ olika sÀtt. Dessa teorier Àr frÀmst baserade pÄ andra typer av företag Àn pÄ sÄdana som nu stÄr inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för smÄ och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska smÄ och medelstora IT- och telekomföretag.

Syfte:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i Àmnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lÀrare synliggör och implementerar matematik och svenska nÀr de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. BÄde intervju och enkÀt valdes som metod för insamlandet av data. En sÄ kallad metodtriangulering. Studien baseras pÄ tvÄ stycken lÀrarintervjuer samt en elevenkÀt i Ärskurs 6.

Uppsatsen Àr en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet Àr en linjÀr regressions modell som pÄvisar att swapspreaden Àr kointegrerad med svenska statens upplÄningsbehov samt rÀntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. PÄ kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den Àr mean reverting kring ett lÄngsiktigt samband med tidigare nÀmnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten pÄ aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhÄllande till övriga aktiemarknaden samt lutningen pÄ Money Market kurvan..

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.

I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlÀrare av franska som pÄbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de sprÄkliga avvikelser frÄn den franska normen som upptÀcktes i den förra studien kvarstÄr Àven denna gÄng dÄ studien inte lÀngre gÀller vokaldurationer utan istÀllet det tonala förloppet och final förlÀngning.Svenska inlÀrares prosodiska konstruktioner har studerats och jÀmförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och dÀrtill likartade, avvikelser frÄn den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna hÀrledas till det svenska modersmÄlet och de prosodiska skillnaderna mellan sprÄk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av tvÄ grupper av svenska inlÀrare av franska, den ena med informanter som enbart lÀrt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlÀrare som dÀrutöver under en period Àven vistats i en fransksprÄkig omgivning. Tydliga avvikelser frÄn den franska normen mÀrktes för samtliga svenska informanter men nÄgon inbördes gruppering bland inlÀrarna kunde inte noteras.

VÄrt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lÀrare förhöll sig till anvÀndandet av andra modersmÄl Àn svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmÄl. I arbetet tÀnkte vi undersöka vad lÀrare ansÄg om sambandet mellan modersmÄl och identitet. Detta fick vi svÄrighet att besvara dÄ vi valde att inte frÄga lÀrarna rakt ut om vad de ansÄg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utlÀsa svaret i de övriga frÄgorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört enkÀtundersökning och intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt observationer.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig pÄ SÀljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sÀtter krav pÄ en likvÀrdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andrasprÄksinlÀrning, interaktion och samspel i klassrummet och anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdÀmnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan anvÀndas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andrasprÄk i Ärskurs tvÄ och tre.MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Den har inslag av etnografin som fokuserar pÄ den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar pÄ att optimera en verksamhet.

Problem: Leveranser av IT tjÀnster frÄn lÄgkostnadslÀnder till Sverige.Syfte: Att ta reda pÄ hur svenska företag ser pÄ leveranser av IT tjÀnster frÄn lÄgkostnadslÀnder och ta reda pÄ vilka drivkrafter och hinder som existerar. Eftersom Indien Àr det land som stÄr för de största volymerna vad gÀller produktion av IT tjÀnster sÄ blir det naturligt att fokusera mest pÄ det landet.Teori och modell: Idag produceras hÀlften av vÀrldens IT tjÀnster i Indien. Svenska företag ligger ungefÀr tre Är efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gÀller att köpa IT tjÀnster frÄn Indien.Metod: Vi valde en kvalitativ metod för att fÄ fördjupad information kring Àmnet och genomförde nio intervjuer med olika svenska företag. Förutom dessa intervjuer hÀmtade vi data frÄn publicerade artiklar.Resultat: VÄr undersökning visar pÄ att Indien Àr ett land att satsa pÄ vad det gÀller leveranser av IT tjÀnster. Att hitta tillrÀckligt stora IT projekt för att Indien ska ses som lönsamt, verkar vara det frÀmsta hindret.