CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.

Bakgrund: En rad smÄ och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen Àr nu i fÀrd att göra gör nu sitt intÄg pÄ den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs pÄ olika sÀtt. Dessa teorier Àr frÀmst baserade pÄ andra typer av företag Àn pÄ sÄdana som nu stÄr inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för smÄ och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska smÄ och medelstora IT- och telekomföretag.

Syfte:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i Àmnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lÀrare synliggör och implementerar matematik och svenska nÀr de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. BÄde intervju och enkÀt valdes som metod för insamlandet av data. En sÄ kallad metodtriangulering. Studien baseras pÄ tvÄ stycken lÀrarintervjuer samt en elevenkÀt i Ärskurs 6.

Uppsatsen Àr en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet Àr en linjÀr regressions modell som pÄvisar att swapspreaden Àr kointegrerad med svenska statens upplÄningsbehov samt rÀntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. PÄ kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den Àr mean reverting kring ett lÄngsiktigt samband med tidigare nÀmnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten pÄ aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhÄllande till övriga aktiemarknaden samt lutningen pÄ Money Market kurvan..

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.

I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlÀrare av franska som pÄbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de sprÄkliga avvikelser frÄn den franska normen som upptÀcktes i den förra studien kvarstÄr Àven denna gÄng dÄ studien inte lÀngre gÀller vokaldurationer utan istÀllet det tonala förloppet och final förlÀngning.Svenska inlÀrares prosodiska konstruktioner har studerats och jÀmförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och dÀrtill likartade, avvikelser frÄn den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna hÀrledas till det svenska modersmÄlet och de prosodiska skillnaderna mellan sprÄk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av tvÄ grupper av svenska inlÀrare av franska, den ena med informanter som enbart lÀrt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlÀrare som dÀrutöver under en period Àven vistats i en fransksprÄkig omgivning. Tydliga avvikelser frÄn den franska normen mÀrktes för samtliga svenska informanter men nÄgon inbördes gruppering bland inlÀrarna kunde inte noteras.

VÄrt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lÀrare förhöll sig till anvÀndandet av andra modersmÄl Àn svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmÄl. I arbetet tÀnkte vi undersöka vad lÀrare ansÄg om sambandet mellan modersmÄl och identitet. Detta fick vi svÄrighet att besvara dÄ vi valde att inte frÄga lÀrarna rakt ut om vad de ansÄg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utlÀsa svaret i de övriga frÄgorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört enkÀtundersökning och intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt observationer.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig pÄ SÀljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sÀtter krav pÄ en likvÀrdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andrasprÄksinlÀrning, interaktion och samspel i klassrummet och anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdÀmnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan anvÀndas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andrasprÄk i Ärskurs tvÄ och tre.MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Den har inslag av etnografin som fokuserar pÄ den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar pÄ att optimera en verksamhet.

Problem: Leveranser av IT tjÀnster frÄn lÄgkostnadslÀnder till Sverige.Syfte: Att ta reda pÄ hur svenska företag ser pÄ leveranser av IT tjÀnster frÄn lÄgkostnadslÀnder och ta reda pÄ vilka drivkrafter och hinder som existerar. Eftersom Indien Àr det land som stÄr för de största volymerna vad gÀller produktion av IT tjÀnster sÄ blir det naturligt att fokusera mest pÄ det landet.Teori och modell: Idag produceras hÀlften av vÀrldens IT tjÀnster i Indien. Svenska företag ligger ungefÀr tre Är efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gÀller att köpa IT tjÀnster frÄn Indien.Metod: Vi valde en kvalitativ metod för att fÄ fördjupad information kring Àmnet och genomförde nio intervjuer med olika svenska företag. Förutom dessa intervjuer hÀmtade vi data frÄn publicerade artiklar.Resultat: VÄr undersökning visar pÄ att Indien Àr ett land att satsa pÄ vad det gÀller leveranser av IT tjÀnster. Att hitta tillrÀckligt stora IT projekt för att Indien ska ses som lönsamt, verkar vara det frÀmsta hindret.

I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS sÄ har alla noterade företag i EU samma regelverk att rÀtta sig efter. Uppsatsens syfte Àr att se om de engelska företagen trots detta lÀmnar mer information i sina Ärsredovisningar och dÀrmed Àr mer transparanta Àn svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen Àr sÄ har vi utifrÄn regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat pÄ de utvalda företagens Ärsredovisningar. Under samtliga punkter har vi stÀllt oss frÄgorna om informationen Àr begriplig och om den Àr relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag anvÀnder sig av samma regler sÄ lÀmnar engelska företag mer utförlig information.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska företagens syn pÄ den nya situation som uppstÄr i och med införandet av utslÀppsrÀtter. Vi kommer att studera hur konkurrenssituationen förÀndras samt hur företagens verksamhet pÄverkas av det nya systemet och hur denna syn skiljer sig utifrÄn de olika branschernas förutsÀttningar. Vi Àmnar speciellt försöka undersöka hur det nya systemet pÄverkar investeringsviljan i miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i företagen. Vi har i vÄr uppsats tillÀmpat resonemang om marginalkostnadsprissÀttning samt vilka effekter olika tilldelningsförfarande har som kostnadsfördelare. Intervjuer har genomförts med representanter för Lunds Energi AB och HöganÀs AB.

Under de senaste sju Ären har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissÀttning Ätervinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intÀkter. För att Ästadkomma detta utgÄr studien frÄn att teorier om intÀktsmaximering (revenue management), hÀmtade frÄn beslÀktade branscher som flyg och hotell, Àven Àr applicerbara pÄ golfbranschen. För att undersöka frÄgestÀllningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissÀttning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Forskningens centrala frÄgestÀllning Àr: Hur ser arbetsförhÄllandena ut för svenska frilansjournalister som bor och tjÀnstgör utomlands? Syftet har varit att utreda hur de svenska frilansjournalisterna i utlandet sjÀlva ser pÄ sitt arbete och sina arbetsförhÄllanden. AlltifrÄn löner och arbetstider till arbetsmiljö och pressfrihet diskuteras.Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra svenska frilansjournalister som tjÀnstgör utomlands. En som tjÀnstgör i Mellanöstern, en i Indien, en i Frankrike och en i Finland. Det har varit en jÀmn könsfördelning av de tillfrÄgade.

Uppsatsen undersöker med anvÀndande av rangsummetest om LPM-modellen Àr mer lÀmplig Àn riskmÄtt baserade pÄ varians och systematiska riskmÄtt baserade pÄ CAPM för analys och urval av svenska hedgefonder under perioden 1996 - april 2001..