Sökresultat:
37385 Uppsatser om Svenska som andra sprćk - Sida 57 av 2493
SprÄkutveckling i en meningsfull kontext : NyanlÀnda elevers tidigare kunskaper och erfarenheter i undervisningen
Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.
Litteraturens pÄverkan pÄ ordförstÄelse
Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i Äk 1 med ett gemensamt lÀsprojekt, dÀr elever lÀser sjÀlvvalda skönlitterÀra böcker under Ätminstone en timme per dag under lektionstid i ungefÀr tre veckor.
Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivlÀsning av skönlitteratur har nÄgon positiv pÄverkan pÄ elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andrasprÄkselever som fÄ modersmÄlsundervisning och de elever som inte fÄr det.
För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivlÀsningen samt en enkÀtundersökning med frÄgor om elevernas sprÄkliga bakgrund.
Resultatet visar att lĂ€sning av en bok Ă€ven under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan pĂ„ andrasprĂ„kselevernas ordförstĂ„else. De flesta eleverna visar nĂ„gon förbĂ€ttring av sin ordförstĂ„else under en ganska kort tid. Ăven kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket ocksĂ„ kan antydas i resultatet av min undersökning.
LitteraturlÀsning spelar en stor roll i individens sprÄkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stÀrkte min övertygelse i att lÀsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjÀlp Àven pÄ kort tid kan man Ästadkomma en betydlig förbÀttring i elevernas ordförrÄd. LÀrare i bÄde svenska och i svenska som andrasprÄk bör kÀnna till lÀsningens positiva inverkan pÄ elevernas ordförrÄd och oftare anvÀnda sig av olika lÀsprojekt under sin undervisning..
UtlÀndskt Àgande i svenska börsföretag : En kvantitativ studie av det utlÀndska Àgandets inverkan pÄ svenska börsföretag
Vi kommer att undersöka om andelen utlÀndska Àgare i svenska börsföretag pÄverkar företagens nyckeltal. Nyckeltalen vi valt att undersöka Àr vinst, utdelning, vinst dividerat med kurs, direktavkastning och andel utdelad vinst. Vi har definierat utlÀndskt Àgande som: Den procentuella andel Àgare registrerade utanför Sverige. Tidsspannet vi undersöker Àr 2002-2005.Vi ska i uppsatsen testa en hypotes. Hypotesen Àr att andelen utlÀndskt Àgande och företagens nyckeltal Àr korrelerade.
Den norra stambanan och försvenskningen av Tornedalen
Denna uppsats behandlar frÄgan om det finns ett samband mellan jÀrnvÀgens dragning till Tornedalen och den försvenskningspolitik svenska staten bedrev i omrÄdet. För att se ett eventuellt samband presenteras i uppsatsen den debatt som försegick i den svenska riksdagen. Uppsatsen avgrÀnsas till tidsperioden frÄn och med 1800-talets slut fram till 1939. Orsaken till denna avgrÀnsning beror av att försvenskningspolitiken pÄbörjades och avslutades under denna period. JÀrnvÀgen kan vara ett mÄtt pÄ modernitet men Àven ett tecken pÄ att ett land Àr moderniserat och kulturellt enat.
En framgÄngsrik sprÄkutveckling? : En fallstudie av morfologiska och syntaktiska strukturer utifrÄn processbarhetsteorin
I en longitudinell fallstudie har jag undersökt sprÄkutvecklingen hos en vuxen inlÀrare av svenska som andrasprÄk. Intervjuerna utfördes vid tre tillfÀllen: 2003, 2004 och 2007. Ur intervjumaterialet studerades nÄgra typer av nominalfraser och nÄgra syntaktiska strukturer och resultaten diskuterades utifrÄn ett processbarhetsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att andrasprÄksinlÀraren pendlar mellan nivÄ fyra och nivÄ fem enligt processbarhetsteorin, men de visar ocksÄ att det krÀvs djupare studier av hans andrasprÄk för att ge en mer sammansatt bild av hans andrasprÄk..
Fördelar, nackdelar och paradoxer : En eklektisk genomgÄng av Kina som vÀrdland för svenska direktinvesteringar
I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som vÀrdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundlÀggande handelsteori Àr naturtillgÄngar, lÄg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i vÀrdlandet. Av stor vikt för företaget Àr vÀrdlandets förmÄga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar.
En gÄng : eller trettio gÄnger i veckan? En undersökning om "Klassens timme" i den svenska skolan.
Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillÀmpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förÀndrade arbetssÀtt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av lÀroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillÀmpningen frÄn Är 1940 fram till och med Är 1994. För att fÄ svar pÄ hur "klassens timme" genom Ären har anvÀnds i skolan, samt hur den anvÀnds idag, har tretton lÀrare i olika Äldrar fÄtt skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bÀst bör tillÀmpas för att engagera sÄ mÄnga elever som möjligt..
Vrakborttagning i svensk rÀtt och Nairobikonventionen. En havererad del av den svenska sjörÀtten?
Fartygshaverier som Costa Concordia och Tricolor visar tydligt att vrakborttagning kan vara en bÄde komplicerad och kostsam process. Samtidigt Àr de regleringar som finns pÄ omrÄdet ofta splittrade och inte sÀllan bristfÀlliga. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga det svenska rÀttslÀget med avseende pÄ vrakborttagning och vidare att analysera Nairobikonventionens bestÀmmelser och rÀttssystematik. Nairobikonventionen Àr en konvention framtagen inom ramen för IMO som hanterar vrakborttagning och som trÀdde i kraft den 14 april 2015. En komparativ analys följer dÀrefter mellan de bÄda regelverken.
Det osynliga svenskÀmnet pÄ International Baccalaureate-programmet (The International Baccalaureate Programme?s invisible subject of Swedish)
Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskÀmnet pÄ IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsÀttas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lÀrare som undervisar i bÄde IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder Àr en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de tvÄ lÀrare som undervisar i IB-svenska pÄ den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen.
De slutsatser som kan dras utifrÄn fallstudien Àr att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten Àr snÀvare Àn för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgÀngliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskrÀnker lÀrarnas frirum, bÄde det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.
UbÄten - ett system med unik förmÄga? : kan nÄgot annat militÀrt svenskt system ersÀtta den svenska ubÄten, vilken utrustats med luftoberoende maskineri?
Ett aktuellt Àmne inom den politiska debatten idag, Àr neddragningar inom Försvarsmakten. InomMiljöpartiet vill man lÀgga ner hela svenska ubÄtsflottiljen. Syftet med uppsatsen Àr att studerabehovet av ubÄtar frÄn ett svenskt Försvarsmaktsperspektiv. Uppsatsen har skrivits genom enkomparativ process, med en kvantitativ ansats i analysen. Jag redovisar vilka förmÄgor somsvenska ubÄtar har och vilka förmÄgor Försvarsmakten skall ha.
Andra sidan Àr ni klara? : En jÀmförelse av svensk och amerikansk ishockeyjournalistik
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik. Mer specifikt undersöktes gestaltningen av ishockey samt det mediala utrymme ishockeyn fick i Sportbladet, SportExpressen, The Boston Globe och The Washington Post. Undersökningen har genomförts via en kvantitativ innehÄllsanalys, en kvalitativ innehÄllsanalys samt en kvalitativ intervjuundersökning.Resultatet frÄn den kvantitativa undersökningen visar att ishockeyn fÄr lika stort tidningsutrymme i de bÄda lÀnderna ? men att de svenska tidningarna prioriterar att skriva om spelarna, samtidigt som de amerikanska fokuserar mer pÄ lagen. Resultatet frÄn den kvalitativa analysen visar tydligt att de undersökta svenska sportsidorna dramatiserar nyheterna, medan de amerikanska lÀgger större fokus pÄ rapportering och fakta.
AndrasprÄkselever i Àmnesundervisning: gymnasielÀrares uppfattning av andrasprÄkselevers skolsituation i Àmnena svenska och samhÀllskunskap
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ÀmneslÀrare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andrasprÄkselevers skolsituation i Àmnesundervisningen, samt att fÄ kunskap om hur vi som kommande ÀmneslÀrare kan ge andrasprÄkselever tillfredsstÀllande undervisning, sÄ att de nÄr kunskapsmÄlen i Àmnena svenska och samhÀllskunskap, parallellt med en god funktionell sprÄkbehÀrskning. I vÄr litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andrasprÄkselevers sprÄkutveckling, samt gav exempel pÄ hur olika lÀrarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ÀmneslÀrare i Àmnena svenska eller samhÀllskunskap. I vÄr undersökning konstaterade vi, för att andrasprÄkselever skulle nÄ framgÄngar i skolans Àmnesundervisning krÀvs ett sprÄk som fungerade som redskap för tÀnkande och lÀrande och att Àmnesundervisning pÄ modersmÄlet underlÀttar. Vidare lÀrde vi oss att en vÀl fungerande interaktion mellan lÀrare och elev Àr den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lÀrande..
Vuxna maskrosbarns upplevelser av sin barndom : En kvalitativ intervjustudie
NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.
?Alla tycker nog samma sak nÀstan ? att ge fan i att slÄ dina barn? En uppsats om kulturella diskurser kring vÄld mot barn
Uppsatsen syfte Àr att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhÄller sig till vÄld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Vilka diskurser om kultur i förhÄllande till vÄld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras pÄ ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod. Empirin utgÄr ifrÄn fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.
Revidering av informationssÀkerhetspolicy : - En kvalitativ studie av svenska kommuner
Svenska kommuner stÄr inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundlÀggande informationssÀkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsÀtter ett ledningssystem för informationssÀkerhet, en betydande del av ledningssystemet Àr att upplÄta en informationssÀkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hÄllas levande genom revidering för att sÀkra kvaliteten inom informationssÀkerhetsarbetet. Syftet med denna studie Àr att studera hur svenska kommuner bedriver arbetet med att hÄlla informationssÀkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna.