Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gäller då man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste åren fått stor uppmärksamhet då det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrättens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begärt att få ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud står i proportion till målet att skydda den svenska folkhälsan. Problemformuleringen som ställdes var; är förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rätten? I föreliggande uppsats har olika åsikter redovisats utifrån det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

Neologismerna har i en del fall översatts genom översättningslån eller genom transposition, men framför allt har de förtydligats i de ryska översättningarna. Ryska neologismer har i princip inte använts för att översätta de svenska orden. Syftet är att undersöka och jämföra hur neologismer översatts i två olika översättningar till ryska av Astrid Lindgrens Lillebror och Karlsson på taket. Jag har bl a använt mig av Vinays och Darbelnets forskning kring olika översättningsmetoder. Jag har jämfört de svenska neologismerna med de ryska ord som använts i översättningarna och analyserat de ryska orden med hjälp av lexikon och ovan nämnda teorier..

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Genom en traditionell juridisk metod avser den här uppsatsen att studera det svenska allmänna pensionssystemet över tid (igår, idag och imorgon) för att utreda den rättsliga grunden för allmän pension. Den allmänna pensionsrätten är en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. Allmän pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmän pension kan inte jämföras med det allmänna pensionssystemet som idag finns.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i svenska/ svenska som andraspråk och specialpedagoger arbetar med läsförståelse för sina andraspråkselever. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförståelsen är absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstå det lästa texten. Vi är medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva inställning till läsning kan motivera andraspråkslever och läsförståelseundervisning blir gynnsam..

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som speglar den talmotoriska kontrollen. VOT anses vara det mest tillförlitliga akustiska tecknet på om en klusil är tonande eller tonlös.Syfte: att undersöka och jämföra VOT hos barn i åldrarna 3, 4 och 5 år samt jämföra med tidigare publicerade svenska vuxenvärden.Metod: 83 barn (51 flickor; 32 pojkar) ljudinspelades vid produktion av minimala par för de svenska klusilerna.Resultat: medelvärden för VOT minskade genomgående med åldern. Signifikanta skillnader erhölls mellan 3- och 5-åringarna för ljuden /t k b g/ samt gällande användandet av förton för tonande klusiler. Jämförelser med vuxenvärden visade att vuxna i högre utsträckning hade förton för de tonande ljuden och kortare VOT för de tonlösa ljuden än de, i föreliggande studie, deltagande barnen. Inga signifikanta könsskillnader påträffades.Resultaten av föreliggande studie kan användas som referensmaterial vid bedömning av barn med talmotoriska störningar..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna undersökning tar sig an problematiken i översättning från danska till svenska. Då litteratur och tidigare forskning i ämnet är mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt på erfarenheter från verksamma dansk-svenska översättare. Även språkvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översättning i allmänhet och hur danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssätt. Innan resultaten sammanställdes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk språkhistoria och översättningsproblematik. Intervjuer har genomförts både genom direkta samtal och via e-post.

Syftet är att undersöka hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivtillägnandet i svenska ur ett andraspråksperspektiv i en förstaklass. Jag vill också undersöka om lärarnas föreställningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frågeställningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen? ? Hur säger sig lärarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lärare som arbetade på tre olika skolor och jag observerade alla lärarna, två av lärarna observerade jag vid två tillfällen och två av lärarna observerade jag vid varsitt tillfälle.

När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

Med hjälp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har även undersökt rådgivarnas syn på internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gå till. Med rådgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, Exportrådet och SouthPartner konsultföretag..

Denna uppsats belyser vad som är utmärkande för en tysk myndighetstext om EU som är skriven för Internet och vilka översättningsproblem som kan uppstå i arbetet med att överföra den tyska källtexten till målspråket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarspråksregler ger om hur framförställda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas på svenska. Hypotesen för uppsatsen är att en översättning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt språk om man ibland avviker från de moderna klarspråksreglerna och istället använder sig av äldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts från tyska till svenska förs en diskussion om när klarspråksreglerna är tillämpbara och när det är motiverat att avvika från dem för att få en så klar och tydlig översättning som möjligt.Examensarbetet på Facköversättarutbildningen vid Lunds universitet är uppdelat i en översättning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats är examensarbetets analysdel (översättningen publiceras ej).

In  the  constantly  changing working  life  of  today, where  emphasis  on  human  capital  grows stronger,  the  importance  of  recruiting  and  retaining  good  staff  increases.  Successful recruitment  requires  a  first-rate  recruitment  process.  In  literature  on  recruitment recommendations for successful recruitment are presented.   The  aim  of  this  study  is  to  describe  similarities  and  differences  between  these recommendations and Svenska Spel?s recruitment practice on the basis of a description of the recruitment process at AB Svenska Spel, and also to identify possible reasons for differences between theory and practice.  To  meet  the  purpose  of  this  study  literature  and  scientific  reports  have  been  studied. Interviews  with  five  HR-specialists  and  four  managers  have  also  been  conducted.  The recruitment process is therefore described out of the employer?s point of view.