Regler om fridlysning av djur- och växtarter har sedan länge funnits i svensk lagstiftning och de flesta människor i Sverige har redan som små hört talas om att vissa djur och växter är fridlysta. Om en djurart är fridlyst är det bl.a. förbjudet att avsiktligt döda djuret, förstöra deras viloplatser och ta bort deras bon. Vilka slags åtgärder som kan hindras med stöd i fridlysningsreglerna är inte helt klart eftersom det är möjligt att reglernas räckvidd har förändrats på grund utav EG-rätten. Uppsatsen syfte är att utreda de svenska fridlysningsreglernas räckvidd, särskilt i belysning av fågeldirektivets och habitatdirektivets regler.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten avmodersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för attfrämja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål änsvenska.Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig avnågonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernasmodersmål och det svenska språket få barnen att enklare uppfatta det som sägs och görs i detordinarie klassrummet..

Under de senaste sju åren har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissättning återvinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intäkter. För att åstadkomma detta utgår studien från att teorier om intäktsmaximering (revenue management), hämtade från besläktade branscher som flyg och hotell, även är applicerbara på golfbranschen. För att undersöka frågeställningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissättning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska som främmande språk och svenska som andraspråk. Som utgångspunkt till vår studie hade vi följande frågeställningar:? Vilka inlärningsstrategier säger elever att de använder sig av i engelska och svenska som andraspråk när de lär sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihåg ord?? Är vissa ord lättare än andra att lära sig?? Var lär de sig bäst?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlärningsstrategier i engelska och svenska som andraspråk?Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, då Vi bland annat beskrev två språkpedagogers inlärningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vår studie var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska och svenska som andraspråk. För att kunna tränga djupt in i varje informants tänkande och uppfattning använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt på den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i åldrarna 10 ? 19 år fått möjlighet att med hjälp av intervjuer reflektera över hur de lär sig ord i engelska och svenska som andraspråk.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden.

År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenägna patientens första kontakt med sjukvården är avgörande för hur det kommande vårdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal är en av många yrkesgrupper som möter suicidbenägna patienter. Studier visar även på att om patienten möts av dåliga attityder så kan det medföra negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att översätta, re översätta och validera en engelsk enkät: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för användning i den svenska ambulanssjukvården.

Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda en skönlitterär roman och en underhållningsfilm i ämnesintegrerad undervisning i syfte att uppnå målen i svenska och historia på gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag använt Steven Spielbergs Schindler´s list och Jan Guillous Vägen till Jerusalem. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielärares åsikter om mediernas användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lärare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket väl användbara i syfte att uppnå kursmålen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nämnare mellan svenska och historia, det vill säga som identitetsskapande. Vidare återfanns förenande element så som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och språket som medium för kommunikation.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ?typiska? är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning..

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen.