I den här examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B på gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmågor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt även hur uppgifterna är formulerade. Studiens resultat visar att, även om alla kognitiva förmågor bedöms, är faktakunskap den kognitiva förmåga som främst mäts i de undersökta proven och uppgifterna..

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs åsikter från forskning kring inlärning av svenska som andraspråk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika språkteorier, däribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om språkinlärning. SYFTE: Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlärning av ett andraspråk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillräckligt med resurser så som fortbildning, ekonomi och andra hjälpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andraspråk. Syftet är också att ta reda på om de ser textil som ett hjälpmedel till inlärningen av svenska som andraspråk.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka på vilket sätt man anpassar organisation och undervisning i svenskämnet utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Som grund för vår undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer på två skolor i Malmö. Vårt insamlade material diskuterade vi sedan utifrån den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra forskningsfrågor var: ? Hur är svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmål än svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhåller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andraspråksforskning? Vårt resultat har visat att lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska är behjälpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andraspråksutveckling.

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Titel: ?de-lib-e-ra-tion? ? en undersökning av de deliberativa inslagen ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas FacebooksidorFörfattare: Jonathan Svensson och Pontus StrömKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 51 inklusive bilagorSyfte: Att undersöka förekomsten av samtal med deliberativa kvaliteter ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Kommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor. Totalt har464 kommentarer analyserats för att mäta förekomsten av deliberation.Huvudresultat: Våra resultat visar att samtal av deliberativa kvaliteter inte förekommer ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor. Kommentarerna uppfyller två av de fem kriterier för det deliberativa samtalet som vi har jämfört med.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsättningar elever med annat modersmål än svenska får för att tillgodogöra sig det svenska språket på grundsärskolans högstadium.Det är en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslärare på grundsärskolans högstdium, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lärare i en förberedelseklass, modersmålslärare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt.Resultatet visar att inga elever på grundsärskolans högstadium som var med i denna studie läste ämnet svenska som andraspråk. Undersökningen visade att i de båda kommunerna erbjöds elever på grundsärskolans högstadium att läsa sitt modersmål om det fanns lärare att tillgå i modersmålet. Däremot läste inte alla elever modersmål. Studiehandledning på elevens modersmål hade eleverna i en kommun möjlighet att få medan man i den andra kommunen inte hade tillgång till studiehandledning..

Abstract:Syftet med arbetet var att ta reda på om invandrarelever har lättare för matematik än för svenska. Syftet formulerades utifrån tanken om att matematiken skulle vara enklare att behärska då kravet på språket eventuellt inte var lika stort som i svenskan.Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkät och dessutom tittade man på undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i åk 5 av de medverkande.Resultatet av detta arbete har varit svårt att redovisa då detta arbete bygger på en liten grund. Utifrån materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna själva anser att ämnet svenska är lättare än ämnet matematik. Vad som ligger bakom detta är svårt att få fram utifrån materialet som finns tillgängligt..

Förekomsten av dolda indexfonder har flitigt diskuterats i media den senaste tiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivt förvaltade svenska aktivt förvaltade aktiefonder verkligen är. Detta ska genomföras genom att titta på tre olika aktivitetsmått vilka är active share, aktiv risk och omsättningshastighet. Tidsperioden för denna studie sträcker sig mellan åren 2012-2014. I undersökningen granskas sexton Sverigefonder.

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska språket och samhället..

2013 är det första året samtliga fyra svenska storbanker frivilligt väljer att upprätta separata hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka för vilka intressenter de svenska storbankernas hållbarhetsredovisningar som avser 2012, är mest relevanta. Studiens empiri består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utvärderar respektive hållbarhetsredovisning och sammanfattningsvis ger en helhetsbild av fenomenet. Empirin analyseras med stöd från teorier och forskningsstudier med koppling till hållbarhetsredovisning. Studiens analys resulterar i en slutsats som visar att storbankernas hållbarhetsredovisningar är mest relevanta för storbankernas egennytta i form av ett strategiverktyg som samtidigt belyser företagsandan..

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan betyget i ämnena modersmål och svenska som andraspråk och betyget i ämnet matematik som elever med annat modersmål än svenska får. Syftet är också att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens ämnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda på vilket betyg som fyra avgångsklasser i åk 9 i en skola i västra Sverige hade i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik, och om dessa hade fått studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag beräknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Analysmaterialet i denna uppsats består av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas är under perioden 1990 till 2007. Vi har även studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.Frågor utifrån en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad ämnen inom diskursen och vid närmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen berör implementeringen av mänskliga rättigheter i den svenska jurisdiktionen och i förlängningen asylprocessen och dess konsekvenser för dem den berör. Syftet med studien är att påvisa hur de mänskliga rättigheterna framstår i praktiken genom att se på hur principen om non-refoulement efterlevs.Genom en fallstudie av två svenska avvisningsfall har jag valt att göra en textanalytisk undersökning av de internationella rapporter som berör dessa handlingar. Uppsatsen bygger i sin tur på statsansvar och principen om non-refoulement, för att påvisa hur mänskliga rättigheter verkställs i praktiken.Resultatet presenteras utifrån den kritik den svenska staten fått gällande dessa båda utvisningsfall. Svaret var egentligen redan givet då den svenska staten erkänt sitt misstag men av intresse är att uppsatsen påvisar problematiken kring den process som ska utgöra implementeringen av de mänskliga rättigheterna och i förlängningen, principen om non-refoulement. Slutsatsen blir att artikel 3 i konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning inte ges något direkt utrymme inom den svenska asylpolitiken, i praktiken..