En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på fyra lärare på två gymnasieskolor som alla har kopplingar till ämnet svenska som andraspråk. Vårt resultat visar att det råder betydande skillnader på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut på respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska läsa ämnet går till. På den ena skolan råder det stor okunskap om ämnet och lärarna upplever att de saknar både stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullständig svenska som andraspråksundervisning. Vår slutsats är att det är alarmerande att det saknas behöriga lärare inom ämnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andraspråksundervisning är stort. Vi tror även att det krävs tydligare riktlinjer kring ämnets utformning för att kunna kvalitetssäkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning på fler skolor för att få en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring ämnet svenska som andraspråk är..

En kvalitativ studie på revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens svenska revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

Våren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade årskurs nio i grundskolan fullständiga betyg. Det innebär att de inte uppnådde betyget godkänt i ett eller flera av alla grundskolans ämnen. Detta är med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhällsproblem vilket kan få förödande konsekvenser för den allmänna kompetensen i samhället i ett framtida perspektiv. Jag menar alltså helt enkelt att om utvecklingen fortsätter gentemot högre procenttal så kommer hela årskullar påverkas negativt i och med att färre och färre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut på arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att identifiera citat i vardera diskurs som påtalar riksdagspartiernas förslag till åtgärder samt tecken som har mer övergripande karaktär kring partiets politik som rör grundskolan.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna.

Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? än.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande.

Det har länge funnits ett behov av kunskapsorganisatoriska redskap för att underlätta informationsåtervinning av den barn- och ungdomsskönlitteratur vars innehåll på olika sätt bryter mot traditionella könsroller och genusnormer. Inte minst kommer efterfrågan från skola och förskola. I ämnesordslistan för barn- och ungdomslitteratur finns tre ämnesord som har formulerats för att möta detta behov: ?Starka flickor?, ?Självständiga barn? och ?Känsliga barn?. Denna uppsats utvärderar dessa ämnesord samt kommer med konkreta förslag på förbättringar.

Titel: Den sista politiska debattenFörfattare: Stina Zetterberg & Sofie TejreHandledare: Jesper StrömbäckKurs, termin och år: C-uppsats, höstterminen 2014Antal ord i uppsatsen: 13 405Problemformulering och syfte: Medialisering är ett relativt outforskat teoriområde i Sverige, det har aldrig tidigare genomförts en studie utifrån ett medialiseringsperspektiv på partiledardebatter. Samtidigt hade två nya partiledardebatter premiär inför riksdagsvalet 2014. Därför är vårt syfte att undersöka medialisering i SVT:s, TV4:s, Expressens och Aftonbladets slutdebatter mellan partiledarna inför rikdagsvalet 2014. Metod och material: Vi har använt oss av både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att få ett så heltäckande resultat som möjligt. Vårt material har varit de fyra TV-sända slutdebatterna inför riksdagsvalet 2014.Huvudresultat: Vi har kommit fram till att samtliga debatter innehåller inslag av medialisering. Dock på olika sätt och i olika utsträckning.

I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga.Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör.

Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre..

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas.De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området.

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.