I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlägga ärenden ?så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts?. Man skall också bereda andra myndigheter tillfälle att yttra sig i de frågor som kan beröra deras verksamhetsområde. I lantmäterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, står det i 4 kap 25 § att samråd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts.

Sammanfattning: I takt med att samhällets behov av kunskap ökar så ökar även behovet av utbildning genom livet. I den här uppsatsen har vi undersökt en ledarskapsutbildning för mellanchefer inom statliga myndigheter, vi har tittat på vilken typ av undervisning som har visat sig generera djupast kunskaper och vad behållningen av utbildningen har varit. De frågeställningar som vi haft för studien har varit följande: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen? för att besvara frågeställningarna har vi gjort sex kvalitativa intervjuer med deltagare som genomgått ledarskapsutbildningen olika år. Datum: 2015-02-13  Författare: Charlotte Danielsson, Sofia Laurin  Handledare: Joacim Andersson  Examinator: Wieland Wermke Titel: Kompetensutveckling inom statliga myndigheter - En studie av mellanchefers upplevelse av en internutbildning  Nyckelord: Lärprocess, erfarenhetsbaserat lärande, kollektivt lärande, livslångt lärande  Frågeställning: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen?   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka en internutbildning inom statliga myndigheter i termer av hur deltagare värderar utbildningens olika innehåll. Vi har velat undersöka vilka delar i utbildningens upplägg och innehåll som deltagarna har ansett varit betydelsefulla för deras lärande men också vilka kunskaper och erfarenheter de har kunnat ta med sig tillbaka till det vardagliga yrkeslivet.   Teori: Erfarenhetsbaserat lärande och kollektivt lärande. Metod: Kvalitativ metod  Slutsats: Lärandet har främst skett genom diskussioner med föreläsarna, genom seminarium samt genom att utbyta erfarenheter med andra deltagare i utbildningen.

Riksarkivet i Stockholm är i behov av mer kontorsutrymme i anslutning till den befintliga byggnaden i Marieberg. Det här projektet försöker lösa uppgiften att lägga till en liten kontorsbyggnad ? med omkring trettio cellkontor och två konferensrum ? bredvid och i anslutning till den befintliga.Riksarkivet är en av de äldsta offentliga institutionerna i Sverige och dess huvudsakliga uppgift är att ta emot och bevara Svenska myndigheter and det svenska parlamentets arkiv. Till uppgiften hör även att övervaka arkivhanteringen runt om i Sverige samt att göra material tillgängligt för allmänheten.Fokus i detta projekt har legat på hur den nya byggnaden förhåller sig till Riksarkivet och till dess omgivning, både volymmässigt och vad gäller hur fasaderna utformas.  Projektet har även handlat om hur program, konstruktion och material kan sättas ihop i en sammanhängande helhet.

Agencies towards Sustainable Development ? A Study of Environmental Management Systems in Governmental Agencies 2005A vision of the Swedish government is to build an ecologically sustainable society. A tool in this effort is to implement environmental management systems (EMS). The aim of the thesis is to present in which phase of the implementation of EMS Swedish governmental agencies are. This will be done by compilation and evaluation of agencies? yearly environmental reports.The thesis is written in co-operation with the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA).

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

I föreliggande uppsats har jag undersökt hur flyktingsmuggling framställs i media. Jag presenterar och analyserar flera olika skildringar av flyktingsmuggling, flyktingsmugglare och flyktingar.Uppsatsen är inspirerad av diskursanalys, och till grund för analysen ligger ett urval av tidningsartiklar hämtade ur svenska nyhetsmedier.Jag visar i uppsatsen på hur betydelserna av flyktingsmugglare och flyktingar förutsätter varandra, och hur skildringarna av vilka flyktingsmugglarna och deras motiv är, skiljer sig åt beroende på om det är myndigheter, flyktingsmugglare eller flyktingar som ges tolkningsföreträde. Vidare diskuterar jag hur bilden av de Andra kan utgöra en grund för dagens flyktingpolitik..

Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn.

Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med stöd av bestämmelserna i förvaltningslagen är myndigheter inte skyldiga att motivera ett anställningsbeslut. Varje år överklagas drygt hundratalet ärenden av enskilda som är missnöjda med anställningsbeslutet. Syftet med detta arbete är att skildra vad kriterierna saklig grund såsom förtjänst och skicklighet är vid statlig anställning.

Syfte: Att undersöka: Hur samarbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna fungerade på det kriskommunikativa planet i samband med tsunamikatastrofen annandag jul 2004. Hur tilliten till de abstrakta systemens experter påverkades vid katastrofen. Hur det senmoderna samhället och globaliseringens allt större rörlighet ställer nya krav på Svenska myndigheters insatser utomlands.Bakgrund: Tsunamikatastrofen i Sydostasien annandag jul är den enskilda händelse som har krävt flest svenskars liv i modern tid. Det är mycket ovanligt att ett samhälle har full beredskap för en händelse av den här storleken. Katastrofen var fullbordad oerhört fort, långt innan någon blivit förvarnad.

Internet är idag en ny arena där alla delar med sig av information till alla. Det nya Internet, Webb 2.0, handlar om interaktivitet, kommunikation och dialog. Medborgare och intressenter vill ha större insikt och bättre möjligheter att påverka. De som bidrar med kunskap och synpunkter vill veta hur bidragen påverkar verksamheten, annars slutar de föra dialog. Regering och riksdag vill även att effektiviteten och tillgängligheten till myndigheternas tjänster ska öka.Tidigare forskning visar att det finns en trend mot ämnesarenor och att det kan föreligga ett paradigmskifte från fokus på tjänsteleverans till nätverkade myndigheter som involverar medborgare och intressenter i sin verksamhet.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

De svenska grisproducenterna blir färre och färre i Sverige. De ekonomiska förhållandena är ansträngda och det finns flera parametrar som spelar in på denna negativa utveckling. Lagstiftningen och slakterierna har makt över grisproducenternas ekonomi och den utländska konkurrensen påverkar också. Kött produceras under billigare förhållanden i andra länder och innebär sämre djurskydd- och välfärd. Effekten av myndighetsutövandet och implementeringen av lagstiftningen beror på utformandet av lagstiftning och riktlinjer för myndighetsutövande.

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat medföreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig.