Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen.Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt.

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Syftet med denna studie är att utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som är en god matematikuppgift och sedan testa hur väl en sådan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv får för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktäristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag är att de ska vara ett hjälpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare så exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrån de sexton karaktärsdragen.För att besvara frågeställningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken så genomfördes en empirisk undersökning där en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar också på hur elever kan utveckla problemställningen och göra uppgiften till sin egen.

Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har ställt Försvarsmakten mot en motståndare av irreguljär karaktär, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lärdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lärdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen är att undersöka Försvarsmaktens syn på taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstämmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frågeställningen: Hur karaktäriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jämfört med ett urval COIN-teorier?I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angående taktik inom COIN. Utifrån teorierna formas variabler vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten.

Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistå fattigare länder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska biståndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mål för sitt arbete, varav denna studie fokuserar på två av dem, målet om resurstillväxt, samt målet om miljöhänsyn. Finns där en konflikt mellan dessa mål eller är det snarare så att de är varandras förutsättningar? Genom att studera de rådande teoribildningarna på området och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av såväl textanalys som intervjuer, har Sidas förhållningssätt i denna fråga har kunnat kartläggas. Även om det råder en viss skepsis mot vissa former av tillväxt så kan Sidas förhållningssätt ändå karaktäriseras som tillväxtoptimistiskt.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen..

Målet med denna rapport är att studera informationssäkerheten på ett företag i den svenska mediebranschen. Att upprätthålla en bra informationssäkerhet är särskilt viktigt för ett medieföretag, då de dagligen hanterar källskyddat material. För att komma över känslig information utfördes penetrationstester genom social-engineering och datautvinning. Resultaten av dessa tester visade att det var relativt enkelt för en angripare att få de anställda att ge ifrån sig lösenord till företagets interna nätverk och VPN-klienter. Datautvinningen visade även att i princip all information gick att utvinna eller återskapa från företagets datorer eftersom man inte använde någon form av kryptering.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun..

Syftet med det här examensarbetet har varit att synliggöra blivande pedagogers föreställningar om hur mångkulturellt arbete kan komma att se ut för dem när de kommer ut i förskolan men även att reflektera över hur utbildningen har förberett dem. I litteraturgenomgången har Förskolans mål som relaterar till mångkultur och kritik mot lärarutbildningen behandlats. Därefter har olika begrepp så som kultur, mångkultur, mångkulturell, interkulturell och interkulturalitet bearbetas för att skapa en klarare bild över vad dessa innebär och utifrån det utforma en teoretisk referensram.Studien har en kvalitativ ansats och materialet bestod av fyra intervjuer av lärarstuderande med inriktning mot förskolan. Semi-strukturerade frågor har använts i syfte att synliggöra en mångfald av uppfattningar hos informanterna.Undersökningen visade att de blivande pedagogernas upplevelser tyder på att Lärarutbildningen mot förskolan är förberedande till att möta en kulturell mångfald men även att ämnesområdet behöver behandlas mera. Två av de blivande förskollärarna riktar kritik mot två kurser samtidigt som de är positivt inställda till en annan.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngremänniskor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har mångamänniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stödav tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkansvarumärkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera ochkänna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.