Syftet är undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att få ökad kunskap om vilken påverkan den har på organisationens interna såväl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur påverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehållsanalys av medietexter från en dags- respektive kvällstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhället, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vår analys och våra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som råder består organisationen av en mängd identiteter som är svåra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan på organisationens image. Det pågående arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt såväl som externt..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur präster i några av Svenska kyrkans församlingar i Växjö stift har valt att utforma sitt konfirmandarbete. Studien undersöker hur konfirmandarbetet ser ut avseende rekryteringsarbete samt konfirmandundervisningens innehåll och upplägg. Det undersöks också hur detta överensstämmer med Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete och forskning kring konfirmanders tankar kring konfirmandarbete. För att genomföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts bland präster i slumpvist utvalda församlingar i Växjö stift. Sammanlagt deltar 21 präster från 16 församlingar.

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå.

A common phenomena in descriptions of Western mission initiatives to the South is theoverrepresentation of depictions of the missionaries and underrepresentation of theindigenous people. It is fair to say that there is a need for new perspectives. This thesisinvestigates the agency of the indigenous people in the Scandinavian Pentecostal mission inTanganyika 1932-1945. It highlights roles and areas of their participation which seldomoccur in western mission biographies, but were tanganyikan people played a crucial part,such as evangelisation, church planting and the forming of contextualized theology. Thepentecostal theology and mission praxis contributed to a large degree to shape that agency..

The combat mission is an extreme situation with high demands of the soldier. Killing might very well be necessary. Before a mission a soldier can experience stress due to these factors. The purpose of this paper is to find methods to handle stress due to an upcoming combat mission and to the prospect of having to kill. The main questions of this essay: -How can certain parts of the physiological psychology improve a soldiers ability to perform a mission? ? Is the Swedish soldier mentally prepared to kill? The theory for this essay has been described using litteratur by experts within the field, and the results thereafter discussed.

Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förändrade teologiska betydelse. Materialet sträcker sig från handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" år 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger på konfirmationsgudstjänsten och därtill hörande ritual..

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmässa från staten. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur kommunikationen hanterades när Svenska kyrkan skiljdes från staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar även Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning är att få en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa.Min huvudfråga är Märks förändringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans väggar, och på vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frågan tillkommer även detaljfrågor kring hur förändringsprocessen kring bytet från statskyrka hanterades, om informatörerna upplever någon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, på vilket sätt förändringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin.Det var en lång utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar.

This is a study of American Methodist Mission in Sweden and how this mission eventually formed the Methodist Church in Sweden 1876. The mission began as a consequence of returning Swedish emigrants and sailors who had encountered Methodism in America, mainly through the works of Swedish-American missionary Olof Gustaf Hedström on the Bethel ship in New York. During the 1850?s Methodist missionaries were sent to Scandinavia by the American Missions Society. The first to come to Sweden was Johan Peter Larsson, who spent two years in Sweden in 1854 before he was transferred to Norway.

Ju äldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. Någon eller några gånger under vår levnad får de flesta av oss också vara med om att beställa en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns många olika begravningsbyråer att välja på. Vilken byrå vi slutligen väljer kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara ideologiska skäl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgänglighet eller rekommendation från någon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrå.Lite förenklat uttryckt kan sägas att begravningsbranschen i Sverige är uppdelad mellan SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus.

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel..

The main discussion in this essay concern what the Emerging Church is, its sociological and theological context, their main critique of modernism and the consequences in theology and praxis. EC is not a new church but wants to be a new way of being church. In England much of the discussion concerning EC has found a context within the report Mission-Shaped Church (MSC). EC differs from Emergent Village which is a continuing discussion from a postmodern philosophical view.EC is born in an evangelical context with the tensions in the postmodern context, the liminal situation with among other items the disussion about a liquid culture and liquid church. Other backgroundfactors are the ChurchGrowth-movement, Willow Creek and the Gospel and Our Culture.EC critisizes its evangelical background and moves the center from justification to incarnation, from propostionalism, individualism, mission and activism to a theology of incarnational community life.Four different proponents are considered; Brian Mclaren, Dan Kimball, Karen Ward and Ben Edson.

I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av dopet.Uppsatsen behandlar frågorna om hur dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra.Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig.