Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring högläsningens betydelse för utveckling av det svenska språket hos barn med annat modersmål. För studien intervjuades fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor belägna i en mångkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att högläsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det är med ett befrämjande arbete för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket genom högläsning som arbetssätt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollärare ser på arbetet med högläsning för att gynna flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket..

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Denna uppsatssyfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenskanäringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Under hela människans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhället i stort och vår syn på naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med så kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intåg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav på att alla gravsättningar skulle ske i vigd jord på kyrkogårdarna. Kyrkogården fungerade endast som en plats att förvara de döda och någon medveten trädplantering eller annan utformning fanns ej.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade revisorers inställning och förhållande till revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter är het och har varit det under lång tid. Bland annat konstateras i en undersökning från revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utländska investerare att köpa och äga fastigheter i.Detta väckte vår nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utländska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden.Genom att vända oss till företag med stor inblick i de förhållanden som råder på den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar från fem representanter.Arbetet med teorin gjorde att vi förväntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser många faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lättillgänglig. Dock påvisar vår studie att framförallt transparensen och likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden är det som gör den så intressant för utländska investerare.Transparensen på den svenska fastighetsmarknaden, som är en stor konkurrensfördel på den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel på den internationella investeringsmarknaden är ett problem som måste lösas.

Vi har valt att ägna vår uppsats åt de svenska europaparlamentarikerna. Utgångspunkten för vårt arbete är en B-uppsats från 2001 som handlar de svenska EU-parlamentarikernas inställning till transnationellt partisamarbete. Vi gör en teoriprövande studie av deras uppsats.Vi har med hjälp av litteratur på området lättare kunnat förstå de redan existerande teorier om transnationellt partisamarbete och europaparlamentet samt dess parlamentariker.Vår uppsats kärna är den enkät vi låtit våra svenska parlamentariker från den nuvarande samt den förra mandatperioden svara på.Det vi kommit fram till i denna uppsats är att den nationella partipiskan biter minst lika hårt vare sig man som europaparlamentariker är kritisk eller positiv till EU. Utifrån våra resultat ser vi inte att EU-positiva parlamentariker är mer benägna att bryta mot sin nationella partilinje än EU-kritiska. Detta strider mot den teori vi prövar.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..