Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

AbstractArvid Nerdal: Tre svenska gospelkörers sound och uttryckssÀtt i förhÄllande till den afro-amerikanska gospeltraditionen. ? Uppsala: Musikvetenskap 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera tre utvalda svenska gospelkörer och jÀmföra deras ?sound? och uttryckssÀtt med ett urval typiska stilistiska element inom den afro-amerikanska gospelkörgenren.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.

MÄnga elever i de svenska skolorna har svenska som andrasprÄk och har mer eller mindre knapphÀndiga kunskaper i svenska och dÀrmed svÄrt att kommunicera. En del Àr nyanlÀnda och kan inte kommunicera alls pÄ det nya sprÄket. En vÀg ut ur dilemmat Àr att hitta andra sÀtt att uttrycka sig och kommunicera pÄ.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bÀsta förutsÀttningarna för en positiv sprÄkutveckling genom undervisning i ett utvidgat sprÄk- och textbegreppsperspektiv. En konstnÀrlig process i frÄga om skapande Àr en av utvecklingsvÀgarna.FrÄgestÀllningen berör integration mellan bild och svenska som andrasprÄk som pedagogisk metod.Eleverna mÄste fÄ lÀra sig att anvÀnda nya redskap och synsÀtt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det Àr viktigt att tÀnka sig sprÄkutveckling i ett utvidgat sprÄkbegrepp och integration mellan Àmnen Àr ett sÀtt att sÀtta fokus pÄ kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som hÀnder vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar pÄ det.Integration mellan bild och svenska som andrasprÄk har positiva effekter.

Studien ?Första- och andrasprÄkselever? En studie om hur sprÄket pÄverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker sprÄkets betydelse för matematiken och skillnaderna i sprÄkförstÄelsen mellan elever med svenska som förstasprÄk och elever med svenska som andrasprÄk i en storstad i SkÄne. I studien deltog 75 elever och metoden som stÄr till grund för studien Àr kvantitativ, i form av en undersökning bestÄende av en blandning av rÀkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestÄende av 6 frÄgor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa stÄr som underlag för studien och ordet problemlösning jÀmstÀlls med textuppgifter.

Allt fler svenska företag och organisationer vÀljer att etablera sig utomlands och Turkiet Àr en av de viktigaste marknaden för dessa framförallt för att det Àr ett billigare land Àn Sverige nÀr det gÀller arbetskraft, levnadskostnader samt det Àr billigare produktionskostnader dÀr .För att bli framgÄngsrik pÄ en frÀmmande marknad Àr det viktigt att besitta kunskap om affÀrskultur i det nya landet. Den turkiska marknaden Àr idag högintressant för den internationella industrin. Det sker stÀndigt nya etableringar i landet. I denna uppsats beskriver vi hur svenska företag lyckats med etableringen i Turkiet och vilka svÄrigheter de stöter pÄ samt Turkiets roll för svenska företag i marknadsexpandering.Handeln mellan Sverige och Turkiet strÀcker sig ut över en lÄng tid. Turkiet Àr genom sin höga tillvÀxt och det strategiska lÀget mellan Europa och Asien mycket intressant för den svenska industrin.Vi har intervjuat sju svenska dotterbolag etablerade i Turkiet, samtliga var nöjda med att finnas dÀr.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmÄl Àn svenska att utveckla det svenska sprÄket. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, gÄr till vÀga för att stimulera dessa barns sprÄk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten frÀmjar det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. Jag ville Àven ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens pÄverkan men ocksÄ deras instÀllning till modersmÄlets betydelse för att det andra sprÄket ska utvecklas.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gÀller dÄ man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste Ären fÄtt stor uppmÀrksamhet dÄ det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrÀttens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begÀrt att fÄ ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud stÄr i proportion till mÄlet att skydda den svenska folkhÀlsan. Problemformuleringen som stÀlldes var; Àr förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rÀtten? I föreliggande uppsats har olika Äsikter redovisats utifrÄn det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

Neologismerna har i en del fall översatts genom översÀttningslÄn eller genom transposition, men framför allt har de förtydligats i de ryska översÀttningarna. Ryska neologismer har i princip inte anvÀnts för att översÀtta de svenska orden. Syftet Àr att undersöka och jÀmföra hur neologismer översatts i tvÄ olika översÀttningar till ryska av Astrid Lindgrens Lillebror och Karlsson pÄ taket. Jag har bl a anvÀnt mig av Vinays och Darbelnets forskning kring olika översÀttningsmetoder. Jag har jÀmfört de svenska neologismerna med de ryska ord som anvÀnts i översÀttningarna och analyserat de ryska orden med hjÀlp av lexikon och ovan nÀmnda teorier..

Denna uppsats baseras pÄ en komparativ textanalys av de bÄda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus pÄ barn med autism, för att se vilka eventuella förÀndringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jÀmförs de mÄl som eleven ska ha uppnÄtt i slutet av det femte skolÄret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av Ärskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehÄller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollÀrare, tvÄ speciallÀrare samt en specialpedagog för att fÄ deras syn pÄ de eventuella förÀndringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar Àven vilka ÄtgÀrder man som lÀrare kan vidta dÄ en elev inte uppnÄr kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas ÄtgÀrdsprogram och undantagsbestÀmmelsen i skollagen, den sÄ kallade pysparagrafen.

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .

Genom en traditionell juridisk metod avser den hÀr uppsatsen att studera det svenska allmÀnna pensionssystemet över tid (igÄr, idag och imorgon) för att utreda den rÀttsliga grunden för allmÀn pension. Den allmÀnna pensionsrÀtten Àr en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. AllmÀn pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmÀn pension kan inte jÀmföras med det allmÀnna pensionssystemet som idag finns.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i svenska/ svenska som andrasprÄk och specialpedagoger arbetar med lÀsförstÄelse för sina andrasprÄkselever. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförstÄelsen Àr absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstÄ det lÀsta texten. Vi Àr medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva instÀllning till lÀsning kan motivera andrasprÄkslever och lÀsförstÄelseundervisning blir gynnsam..