Föreliggande studies syfte var att undersöka validitet och intern konsistens för den svenska översÀttningen av Impaired control scale (ICS), en sjÀlvskattningsskala som mÀter grad av kontroll av alkoholkonsumtion. ICS bestÄr av subskalorna; Attempt control (AC), Failed control (FC) samt Predicted control (PC). Svar pÄ ICS sammanstÀlldes frÄn respondenter (n = 203) som behandlats för alkoholproblem vid mottagningar i VÀstra Götaland. Faktoranalysen visade en bakomliggande faktor för AC, och tvÄ faktorer för FC respektive PC. Den interna konsistensen var god.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tolkar kursplanerna gÀllande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andrasprÄk B. För att utröna om de kan anses som likvÀrdiga görs jÀmförelser gÀllande hur undervisningen skiljer sig Ät mellan olika lÀrare som undervisar samma kurs och Àven mellan kurserna Svenska B och Svenska som andrasprÄk B. Detta eftersom godkÀnt betyg i kurserna ger likvÀrdig grundlÀggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angÄende likvÀrdighetsaspekten avser undersökningen ocksÄ att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lÀrare pÄ gymnasiet och pÄ Komvux.LÀrarna i Svenska B vittnade om att de allmÀnna formuleringarna i kursplanen ger lÀraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lÀrare, kan skilja sig Ät betrÀffande undervisningstid och innehÄll.

Syftet med denna undersökning Àr att förstÄ hur tvÄ individer motiverar och förklarar sina val att studera svenska pÄ Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstÄ vilka antaganden som kan tÀnkas ligga bakom beslutet. Studien Àr kvalitativ till sin karaktÀr och har inga generaliseringsmotiv. FrÄgestÀllningar för undersökningen Àr: PÄ vilket sÀtt vÀljer informanterna att motivera varför de valt att studera svenska och vilka antaganden kan tÀnkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod anvÀnds semistrukturerade intervjuer med tvÄ informanter och fenomenologisk analys. Resultatet visar att bÄda informanterna valt att studera svenska som ett sÀtt att lÀra sig sprÄket och dÀrigenom bli delaktiga i det svenska samhÀllet och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv.

Jag har i den hÀr uppsatsen undersökt vilka svÄrigheter personer med albanska som modersmÄl möter nÀr de ska lÀra sig svenska som andrasprÄk. Anledningen till att jag valt detta Àmne för min uppsats Àr att albanska Àr ett indoeuropeiskt sprÄk som utgör en egen gren i det indoeuropeiska sprÄktrÀdet och svenska Àr ett nordgermanskt sprÄk. DÀrför Àr en jÀmförelse mellan svenska och albanska intressant. UtgÄngspunkten för min uppsats Àr att det mÄste innebÀra en sÀrskild utmaning för personer med albanska som modersmÄl att lÀra sig ett andrasprÄk som svenska. Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka vilka problem som personer med albanska som förstasprÄk möter nÀr de lÀr sig svenska.

Den hÀr kvalitativa undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur fyra svensklÀrare uppfattar Àmnesplanen för Svenska 1 samt hur deras tolkning av kunskapskraven i Àmnesplanen pÄverkar bedömningen av en elevtext. Bland informanterna upplevs Àmnesplanen för Svenska 1 som mer omfÄngsrik och att kraven Àr betydligt högre jÀmfört med kursplanen i Svenska A och problemet med kunskapskraven i Àmnesplanen Àr dess ospecifika formuleringar och ordval som gör det svÄrt att avgöra tydliga grÀnsdragningar mellan de olika kvalitativa kunskapsnivÄerna. Resultatet av undersökningen tyder ocksÄ pÄ att lÀrare till stor del tolkar kunskapskraven i Àmnesplanen för Svenska 1 pÄ olika sÀtt. Detta blir tydligt vid bedömningen av en elevtext dÀr samtliga fyra informanter utgÄtt frÄn samma kunskapskrav och bedömt elevtexten med tre olika betyg ? E, D och C, vilket visar pÄ en orovÀckande trend för likvÀrdigheten i bedömning och betygssÀttning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns byteskostnader pÄ den svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader pÄ olika marknader. Shys modell kommer att anvÀndas för att estimera byteskostnaderna pÄ den svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader Àn nischbankerna. Resultatet Àr rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebÀra högre priser för deras kunder.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med lÀrare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan nÀr det gÀller kulturmöten. Deras svar Àr ett litet urval av den mÀngd av erfarenhet som finns ute pÄ de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tÀnkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat vÄra kunskaper som pedagoger.VÄra frÄgestÀllningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhÄllningssÀtt har lÀrarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Denna undersökning vill lyfta fram lĂ€sförstĂ„else och bedömning av lĂ€sförstĂ„else i nationella prov i svenska för Ă„rskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, lĂ€sĂ„r 2012/2013 Svenska och svenska som andrasprĂ„k. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra lĂ€sförstĂ„elseprocesserna. Provresultat frĂ„n tvĂ„ skolor granskas, jĂ€mförs och analyseras utifrĂ„n lĂ€sförstĂ„elseprocesserna samt hur lĂ€rarbedömningarna förhĂ„ller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingĂ„r enbart elever som bedöms utifrĂ„n kriterierna med svenska som första sprĂ„k eller har svenska som modersmĂ„l, men flera av dem Ă€r tvĂ„sprĂ„kiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera sprĂ„k, samt att ett annat sprĂ„k Ă€n svenska talas i hemmet, Ă€r mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har tvĂ„ modersmĂ„l. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin lĂ€sförstĂ„elseförmĂ„ga vid ett nationellt prov samt hur lĂ€rare har bedömt deras lĂ€sförstĂ„else.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka sÀrskiljande teman och Àmneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskÀmnet; ModersmÄl och litteratur, svenska som modersmÄl för gymnasiet ur ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. För att pÄ bÀsta sÀtt uppnÄ studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillÀmpats dÀr kursplanen för ModersmÄl och litteratur i Finlands lÀroplan Grunderna för gymnasiets lÀroplan 2003 varit studieobjekt. UtifrÄn de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tÀnkande, SprÄk och Retorik och kommunikation har det vidare i den Àmneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utlÀsas att samtliga tre svenskÀmneskonceptioner; svenska som fÀrdighetsÀmne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne tas i uttryck. I och med detta Àr kursplanen svÄridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne. Resultatet utifrÄn analysen har vidare i diskussionen stÀllts i jÀmförelse med tidigare forskning, som fokuserat pÄ analyser av kursplanen i svenskÀmnet i Sverige.

I uppsatsen undersökts ex-dividend fenomenets förankring pÄ den svenska aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att observera eventuella skillnader mellan det utdelade vÀrdet och aktiekursförÀndringen dagen efter utdelningsrÀtten skiljts frÄn aktien samt hur eventuell överavkastning i sÄdana fall kan förklaras. I en kvantitativ undersökning analyseras den svenska aktiemarknaden mellan Ären 1996-2003. Slutsatsen i denna uppsats blir att det statistisk sÀtt inte gÄr att pÄvisa nÄgon överavkastning kring ex-dividend dagen pÄ den svenska aktiemarknaden. Den svenska marknaden visar istÀllet tydliga bevis pÄ en mellanstark form av effektivitet..

Specialarbete, 15 hpSvenska SprÄket fördjupningskurs SV1301Ht 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt & Julia Prentice.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka av de applikationer och intÀktsmodeller, som litteraturen rekommenderar, som anvÀnds av svenska e-handelsföretag och varför de har valt att anvÀnda, eller inte anvÀnda, just dessa..

Detta examensarbete har utförts hos Dirac Research AB i Uppsala. Dirac Research Àr en vÀrldsledande programvaruspecialist inom ljudoptimering, rumskorrigering och ljudfÀltssyntes.Dirac har nu velat utreda hur man pÄ bÀsta sÀtt kan anvÀnda deras programvara Dirac Live för att förbÀttra ljudet hos hörlurar. I examensarbetet ingick en teoretisk del om örat, hörlurar, mÀtmetoder och hur en frekvenskurva bör se ut. Det ingick ocksÄ att mÀta impulssvaret för nÄgra olika hörlurar. Impulssvaret anvÀndes sedan till att förbÀttra ljudet hos hörlurarna genom att designa digitala filter som anvÀndes genom programvaran Dirac Live.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.